Citat:
Ursprungligen postat av
H24
Läste just ut Jan Stocklassas Stieg Larssons arkiv: Nyckeln till Palmemordet. Är kanske pucktolva på detta, men har legat efter i litteraturen. Man kan minst sagt ha en del synpunkter på Stocklassas arbete.
Under 80 och 90-talet gjorde Stieg Larsson en kartläggning över Sydafrikaspåret och dess tänkbara svenska förgreningar: Bertil Wedin och Polisspåret. Stocklassa tar över och utvecklar den med två svenskar till som tänkbara deltagare: Alf Enerström och gärningsmannen Jakob Thedelin. Thedelin heter egentligen något annat men ser inget behov av att använda hans riktiga namn.
Thedelin var en högerextremist som hängde med Alf Enerström runt dennes gård. Stocklassas teori är att den 24-åriga Thedelin användes som en ensamagerande skytt i den sydafrikanskt organiserade operationen. Ett av Stocklassas främsta argument är Thedelins likhet med fantombilden. Det finns bilder på Thedelin och jag kan inte se någon nämnvärd likhet personligen, tvärtom skulle jag säga att han är mindre lik fantombilden än snittpersonen. Frågan är dock om det spelar någon roll.
Fantombilden gestaltar en gående man kring Smala Gränd, en kilometer från mordplatsen och en halvtimme efter mordet. Det finns egentligen ingen anledning att tro att han skulle vara inblandad och inte ens det ursprungliga vittnet tyckte att bilden blev särskilt lik. Fantombilden resulterade i tusentals tips och anses brett ha allvarligt skadat utredningen genom att skapa en hög arbetsbelastning av substanslösa uppslag. Stocklassa har dock motsatt bild. Han argumenterar för att utredningen omotiverat släppte fantombilden ur ingenting.
Hitills håller jag inte med om argumentationen men Stocklassas arbetsmetoder är en helt annan fråga. Han hittar en ung östeuropeisk tjej i Thedelins vänlista på Facebook och rekryterar henne. Tillsammans skapar de en regelrätt honeytrap. Grundtanken är att Thedelin ska notera hur hon beundrar nationalistiska och handlingskraftiga män. Han ska sedan erkänna mordet i syfte att imponera henne i säng. Min första tanke när jag läste detta var att Thedelin givetvis kommer att erkänna. Inte för att han har skjutit Palme utan för att han har chansen att ligga med en snygg, yngre tjej han inte har en aning om är myggad. Istället nekar han och boken tar slut.
En detalj Stocklassa uppmärksammar är hur Thedelin nekar med formuleringen att han är oskyldig till mordet på Olof Palme den 28 Februari 1986. Men mordet på Olof Palme skedde ju inte då, enligt Stocklassa. Palme dödförklarades strax efter midnatt, vilket innebär att mordet tekniskt sett kan sägas ha skett den 1 Mars. Var detta en medveten formulering av Thedelin?
I det sannolika scenario att Thedelin inte hade någonting med mordet att göra så är det här ett rätt rejält etiskt övertramp. Kreativa metoder för informationsinsamling hör Stieg Larsson till, men här verkar man mest ha trackasserat en sjukpensionär.
En detalj: Smala Gränd där Sanna Törneman såg mannen som blev fantombilden ligger inte en kilometer från mordplatsen, utan avståndet är ca 400 meter.
I övrigt håller jag helt med dig om Stocklassas bok. Det är väl helt ok "läsvänlig" om man vill ha lättsam underhållning med några spänningsmoment, internationella agenter och cliffhangers, och jag kan förstå att den översätts till 27 språk och att icke-nogräknade true crime-läsare som bara fångar upp den pga Stieg Larssons namn köper den, men som bidrag till kunskapsläget vad gäller Palmemordet är den i princip helt värdelös. Ja, t.o.m. skadlig eftersom den rör om i grytan på så cyniskt sätt bara för att få ihop en spännande bok.
Vi vet att Alf Enerström var en total clown och fullständigt vimse i pannkakan sista decennierna i sitt liv, så hela det segmentet i boken är ju farsartat. Att JS får träffa den ljusskygge Bertil Wedin är väl spännande på sitt sätt, men det ger ju totalt noll utdelning. Även det en fars. Övergreppet mot "Thedelin" är däremot verkligen obehagligt och JS har ju bara tur att han inte blir åtalad. Det enda han åstadkommer genom sitt pojkrums-spionerande är ett "spännande" moment i boken (honungsfälla, tjeckiska agenter...), men egentligen är det helt oanvändbart brus som inte bevisar annat än att "Thedelin" är en ganska sorglig figur, som om vi inte visste det.
Citat:
här verkar man mest ha trackasserat en sjukpensionär.
Håller med fullständigt. Jag misstänker att Stocklassa på ett väldigt stadium fattade att "Thedelin" inte skulle leda till ett skit, men att han behövde utnyttja honom för att få till ett behövligt spänningsmoment i en i övrigt ospännande bok. Extremt cyniskt och obehagligt.
Stör mig faktiskt väldigt mycket på att Stocklassa numera är en av de få som blir tillfrågade av media om Palmemordet, som om han satt inne med någon sorts koll. Han ger ju förvisso ett redigt och ganska sympatiskt intryck, men vad gäller Palmemordet är det enbart luft: han har bara varit jävligt förslagen och kokat ihop en internationell bestseller på återanvändning av (ett i sig inte särskilt användbart) gammalt Larsson-material eftersom han fattade sälj-potentialen.