Efterblivet att vara emot överbefolkning?

Om det är mindre näring måste man väl äta mer.. på något sett borde det ju få konsekvenser.

Ja.. det ska ju växa fort och stort. Klart det blir mindre näring då. Men det fyller ju i alla fall buken.

De som är emot överbefolkning pratar mycket om jordens resurser, klimatpåverkan och hur det inte är hållbart med en så pass stor befolkning som jorden har. De argumenterar för att vi istället borde skaffa färre barn så att jorden och människorna kan leva och blomstra en lång tid framöver.

De flesta invändningar mot de som är emot överbefolkning gäller tekniska detaljer som "vem ska ta hand om den äldre generationen?" eller "hur ska man verkställa en enbarnslag?".

Men invändningen som denna tråd handlar om är istället av grundläggande filosofisk karaktär. Nämligen, vad är värdet i att jorden och människorna ska blomstra en lång tid framöver?

Låt oss säga att vi omfamnar överbefolkningen och vi människor lever på jorden i exempelvis 500 år till. Jämför detta scenario med ett annat där vi bekämpar överbefolkningen och därmed lyckas leva i 2000 år till. Låt oss säga att antalet människor som levt under dessa år (500 respektive 2000 år) är det samma i båda fallen.

I både fallen har samma antal människor givits livets gåva och den totala mängden subjektiv upplevelse hos människor förblir densamma. Skillnaden är att människor i det ena fallet (när människornas levnadstid är längre) levde och blomstrade en lång tid framöver.

Trådens frågeställning är alltså följande: Vad är värdet i att jorden och människorna ska blomstra en lång tid framöver? Är det dumt och ologiskt att vara emot överbefolkning med tanke på att det totala antalet människor som har existerat är viktigare än under hur lång tid människor existerar? Håller ni ens med om mitt påstående att det totala antalet människor som har existerat är viktigare än under hur lång tid människor existerar? Andra tankar?

Varför skulle mänskligheten bara överleva i 2000 år om problemet löstes?

Tidsperioderna som angavs var endast exempel för att förklara hur jag menade.

Följderna blir dock att brist på ett ämne kan leda till brist på ett annat.

https://www.dagensmedicin.se/artikla...t-karlsjukdom/

Jag tycker detta är mest ett tecken på att det finns för mycket människor, det är svårare med gruppdynamiken och hålla reda på allting.
Sen är det massa onödiga jobb och annat som inte tillför ett skit även om man vill få det till att det betalas skatt osv.
Ser man förbi skatten och allt ekonomiskt, så verkar det gå dåligt för människan rent själsligt.
Det är svårt att vara uppskattad om man själv ska vara nöjd att man tillåts existera och trängas och bara leva efter kapitalismen.

De kanske är för mycket folk, men det förändrar ju inte samhället om halva världen utrotades nu.

Jag vet inte faktiskt, vem är det som bestämmer vilka som inte ska avlivas? Antar att du inte vill dö.

Jag kan inte direkt säga att jag vet vilka som borde få leva eller inte, det är för svårt att fatta beslut utan vara känslomässigt inblandad.
Men jag har förståelse för att det sker rent naturligt, och accepterar att det tillhör denna världen.

Vad är viktigast i livet om det inte är pengar? För det borde vara den personen som har kontroll eller är ledare där som bestämmer?

vad är värdet i att jorden och människorna ska blomstra en lång tid framöver?

Pengar är absolut inte viktigast. Hur mycket pengar jag har på bankkontot har 0 att göra med hur jag mår psykiskt och fysiskt.

Det viktigaste är såklart välmående. Vilket inte kommer från pengar.

Dock måste man ju ha pengar, men du måste inte ha överdrivet mycket pengar för att må bra.

Förstod inte riktigt fråga, ska den som ha mest pengar bestämma vilka som ska få leva?

Jag tänkte mer på det som är viktigast för de flestas liv om det inte rör sig om pengar, men vad det är vet jag inte.
Men något måste finnas som skulle vara värt att döda riskera liv för som inte är pengar?

Om det finns människor som dödar/riskerar liv för pengar så måste det finnas något att köpa som är värt besväret?

Nu är det ju mer realistiskt att undvikandet av en katastrof leder till en överlevnad på mycket längre tidsskalor än så.

Okej? Jag sa ju nyss att avsikten var att förklara den filosofiska tankegången, inte att spå om framtiden. Läste du ens vad jag skrev