Citat:
Ursprungligen postat av
BlackCompass
Nej jag tänker mer generellt för ferromagnetism. Men skulle gärna veta ett exempel som med järn
Mycket förenklat uppstår magnetism i material på två olika sätt, men båda beror på obalanser i antalet elektroner med spinn upp respektive ner. Dels kan det vara de lokaliserade elektronerna som fylls på olika i upp och ner beroende på om JJ-kopplingen (orbitalmomentet och spinnmomentet kopplas till ett relativistiskt totalmoment J innan dessa i sin tur kopplas) eller LS-kopplingen (här kopplas alla L och S för sig) är starkast. Det tidigare sker i tyngre atomer som t.ex. lantanider och aktinider. Hunds regler ger då att en spinnkanal fylls först innan den andra börjar fyllas på. Det är därför vi hittar väldigt bra material till permanentmagneter i mitten av 4f-serien. I det senare fallet fylls de på jämt för att det helt enkelt minimerar energin genom den stora LS-termen.
I 3d-serien bestäms de magnetiska egenskaperna istället av de itineranta elektronerna, nära Fermi-nivån. Som du mycket riktigt påpekar kan utbytestermen göra det energimässigt fördelaktigare att fylla på en spinnkanal först (utbytestermen i Hamiltonianen får olika tecken om spinnen är parallella eller antiparallella) så det den ena spinnkanalen förskjuts neråt i energi och innehåller därför fler tillstånd upp till Fermi-nivån. Om det så kallade Isingvillkoret är uppfyllt är obalansen energetiskt stabil och materialet blir ferromagnetiskt.
Tillägg: det absolut bästa magnetiska materialet både med avseende på styrka och högsta arbetstemperatur är PuFe2, men av förståeliga skäl kommer vi aldrig hitta sådana magneter i våra elbilsmotorer...