Ouppfostrade barn

Alla har nog inte koll på hur man uppfostrar ett barn, en del för ingenting medans en del tjatar för mycket medans en del tar till våld eller skäller.
Man behöver vara väldigt snäll när man uppfostrar och förklara varför man gör på ett visst sett och hur andra känner över ditt agerande.
Men att skälla på ett barn är aldrig nödvändigt och det är enbart lågbegåvade som höjer rösten. Vilket de flesta iof är, disciplinerade föräldrar ger disciplinerade barn.

Att säga tack är formellt. När man ska tacka beror väl lite på situationen, och i jakten på att låtsas vara civiliserade kanske vi har valt många felaktiga ställen att tacka på och vice versa? Ingen säger väl tack till sin partner efter sex eller en avsugning, såvida man inte har varit hos en prostituerad och pengar ska utbytas. Men random butiksbiträde ska man tacka efter att ha köpt en påse bröd.

Att grannens ungar har slutat tacka dig kan du se som ett bevis på att de börjar acceptera vem du är och ta dig för givet. Det är något positivt. Har du inte lyckats visa dem vad du tycker och kräver, är det ditt problem, eller deras föräldrars problem som inte bryr sig om att uppfostra dem, kanske inte ens vill det utan gillar att ha små idioter som springer runt och gör deras ärenden.

Nu tror jag inte att det är någon idé att ens försöka, för vi är i den sista tiden enligt bibeln. Inte just nu, för den sista tiden är en långsam process som startade när Jesus blev avrättad som människa. "Barn ska vända sig mot sina föräldrar, tjänaren mot sin herre, en syster mot sin bror, osv".

Och efter följde ännu en ängel, en andra, som sade: ”Störtat, störtat är det stora Babylon, för vars otukts skull alla folk har fått dricka vredens vin.”

Och efter dem följde en tredje ängel som sade med hög röst: ”Den som tillber odjuret och dess bild och tar emot dess märke på sin panna eller sin hand, han skall få dricka Guds vredes vin, som hällts upp oblandat i Guds vredes bägare, och han skall pinas med eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet. Och röken från deras pina stiger i evigheters evighet, och de får ingen lättnad vare sig dag eller natt, dessa som tillber odjuret och dess bild, var och en som tar emot märket med dess namn. Här behövs uthållighet hos de heliga, hos dem som bevarar Guds bud och tron på Jesus.”

Och jag hörde en röst från himlen som sade: ”Skriv: saliga de döda som härefter dör i Herren. Ja, säger Anden, de skall få vila efter sina mödor, ty deras gärningar följer med dem.”

-- Upp 14:8-13

Odjuret är naturligtvis judarna, de som dödade Jesus.

Många av mina vänner och bekanta tycker att jag varit sträng mot min dotter. T.ex så fick hon aldrig fått något när vi var i affären, detta lärde jag henne redan vid 2 års ålder. Sedan dess har hon aldrig bett om något, men blivit väldigt glad OM hon fått något. Hon har också varit tacksam över att få maten serverad och ätit det som erbjudits. Om man ger henne något så blir hon väldigt glad över gåvan, även om det bara är en liten skitgrej.

Ett exempel: när hon fyllde år senast (15) så kom hennes mormor och gav henne ett kuvert som hon hade ritat och skrivit saker på. Min dotter blev glad, sa tack och kramade om henne. Vi sa: öppna kuvertet. Inuti låg 200 kronor. Det visar att hon förväntar sig ingenting, och jag är stolt över att vår dotter blivit sådan. Hon kommer också att klara sig utmärkt när hon flyttar hemifrån, då hon vet värdet av pengar och att saker inte bara kommer att finnas där automatiskt.

Just nu sparar hon ihop till ett PS4, hon har sparat i ca ett år, och jag hjälper gärna till med de sista pengarna som behövs. Just för att hon inte krävt det.

Aningen snål mormor kanske, men annars låter det oerhört sunt! Sådan förälder ska jag också bli! Störiga ohyfsade ungar kan man ju irritera ihjäl sig på, samtidigt som jag nästan kan bli gråtfärdig av lycka av ett riktigt artigt och välartat barn.

Förra året hade några bekanta en Halloweenfest för sitt barn och hans klasskompisar. De hade lagt ned mycket jobb och det var en jättefin fest, min dotter var där och tyckte det var toppen! Efter festen fick jag ett sms från pojkens mamma där hon skrev hur fin tjej hon tycker min dotter är, och senare berättade hon att min dotter var det enda barnet på festen som sagt tack och visat uppskattning (förutom deras egna barn då). Föräldrarna kände att de inte hade så stor lust att fixa fest igen när de flesta barn har så trist attityd. Ett tack kostar lite men betyder mycket! Barn som inte kan se folk i ögonen och hälsa eller säga tack när de får något är väldigt vanligt, och jag tror faktiskt inte att det beror på blygsel i de flesta fall. Jag har uppfostrat min dotter till att visa tacksamhet eftersom det resulterar i att hon blir omtyckt av andra, och det gagnar ju henne själv i slutändan.

Vadå snål mormor? Du har ingen aning om hennes ekonomi... Den största gåvan en mor/farförälder kan ge är att vara närvarande för sitt barnbarn och ge sitt barnbarn ovillkorlig kärlek vilket nog den mormor gör med råge.

Nej det är sant, menade mest (på ett klumpigt sätt) att 200:- inte är så mycket pengar idag...Absolut!