När Hitlers arméer körde tåg genom Sverige?

Sverige hjälpte lite nazisterna under Andra Världskriget? De var tvugna för det väl för att vi ej skulle råka illa ut och hamna i krig mot Tyskland. Eller hur? Hur var rutten för tågen, hur gick banan mot Norge?

Hur många fick plats i tåget?

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/7...-genom-sverige

Google vet allt

Min far har berättat hur soldaterna, oftast unga grabbar, passerade med tåget genom byn där han bodde. Killarna var snälla och brukade slänga ut godis till min far och hans kompisar men de vågade inte äta det eftersom de trodde att det var förgiftat. En och annan soldat tyckte att det var "roligt" att ta upp geväret och sikta på grabbarna som livrädda sprang till mamma och grät.

Sverige hade många nazister under andra världskriget och många högt uppsatta.

Många, enligt Wiki:


Utöver ovanstående transporterades en hel tysk division (ca 15 000 man) vid ett tillfälle. Sverige hade också en omfattande handel med Tyskland under kriget.


Det är lite av en myt. Det stämmer att det fanns massor av allmänt tyskvänliga, varav många beundrade Hitler och ”det nya Tyskland”.

De uttalade nazisterna var däremot färre. Nazistpartierna fick inte många röster (förvisso delvis för att många av deras sympatisörer var unga och inte fick rösta) och jag har aldrig sett bevis för att det fanns någon nazisympatisör i regeringen, exempelvis. När den militärledningen föreslog för regeringen att Sverige skulle gå med i Operation Barbarossa blev de mer eller mindre utskrattade.

Den svenska linjen under kriget kan bäst beskrivas som en blandning av nödtvång och opportunism. Den är fullt begriplig och försvarbar sett till omständigheterna, även om den rimmar illa med den moraliskt skyhöga svansföringen efter 1945.

Min farmor berättade nån gång att vissa stod på perrongen och heilade när tågen åkte förbi

I riksdagsvalet 1936 fick ett par partier tillsammans ca 50 000 röster. År 1940 vågade nazisterna inte ställa upp i allmänna val, men vid 1944 års val ställde de upp och fick 13299 röster. 1955 bildade Göran Assar Oredsson gift med Vera Oredsson (fortfarande aktiv nazist) Sveriges Nationalsocialistiska Kampförbund och 1961 bytte det namn till Nordiska Rikspartiet som är det enda nazistpartiet som under senare decennier haft en mera landsomfattande verksamhet. Så visst fanns det många som öppet var nationalsocialister.
Finns mer att läsa här https://popularhistoria.se/politik/i...smen-i-sverige

Visst är 50 000 en hel del, men det är samtidigt mindre än en fjärdedel av vad de två kommunistpartierna fick i samma val och långt mindre än de andra partierna.

Anekdoter finns det massor av (har själv hört många om hur det i bildade kretsar skålades för de tyska segrarna fram till Stalingrad) liksom exempel på mestadels unga nazister som gjorde karriär inom statsapparaten och politiken efter kriget, men numerärt var den svenska nazismen av allt att döma inte imponerande.

Pikant nog blev många före detta nazister socialdemokrater, något som fått väldigt lite uppmärksamhet. Det förklaras säkerligen till stor del av att partiet sög upp massor av unga karriärister, men står helt i motsats till bilden av nazismen som "höger".

Till saken hör att den enda beväpnade division som fick åka genom Sverige, från Norge till Finland, gjorde det på begäran från Finland, inte från Tyskland. Eftersom Sverige inte långt tidigare skickat vapen och trupp för att hjälpa Finland var det ingen i regeringen som ville ta strid om saken.

Förvisso hjälpte även permittenttrafiken tyskarna, men det kompenserade vi genom att avlyssna deras telefonsamtal och läcka informationen till de allierade. Svenska versionen av neutralitet. Om sen bara Stalin lyssnat på informationen om den förestående invasionen...

Det är ju känt att svenskarna rövslickade tyskarna under kriget som lät dem göra det dom gjorde utan att slå tillbaks. Det kan tyckas som smart för man slapp krig med Hitler. För att provocera råkade man bland annat tappa en bomb där Eriksdalsbadets utebad idag ligger. Ingen tordes utreda saken men alla visste att det var tyskarna.

Vilken alternativ strategi föreslår du? Att förklara krig med den (innan 1944-45) på alla sätt patetiska svenska militären?

Man kan kritisera krigsårens politiker för mycket, men de sämsta och mest klandervärda besluten togs inte av dem utan av 20-talets socialdemokrater och liberaler som helt missbedömde läget och genomförde en katastrofal nedrustning. De band 30-talspolitikernas händer.

Ovanstående förklaring utesluter inte ren opportunism från svensk sida, framförallt från mitten av kriget och framåt när man fortsatte handla med tyskarna i sån omfattning att de allierade sa ifrån, men de alternativ man hade att välja mellan 1939-41 var pest och kolera.


Allt pekar snarare på Sovjet:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bombni...gn%C3%A4s_1944

Provokation eller misstag diskuteras fortfarande, men med tanke på bombflygets primitiva tekniknivå under kriget ska det senare inte uteslutas.

Ånej! De allra flesta var överklass och "gick tillbaka" till högern. Knappast att någon i arbetarklassen eller bondesamhället såg något bra med nazismen. De var ju till och med och riskerade livet för människor från motståndsrörelsen.

Tyskland ville inte ha krig med Sverige utan föredrog en mera "diplomatisk" lösning. Att ockupera Sverige hade bundit upp massa soldater som behövdes på andra platser.