Citat:
Som sagt så är avstånden mellan Nya Zeeland i syd och Hawaii i "norr" mer än respektingivande.Har läst nån teori om att vindsystemen eventuellt var annorlunda när de koloniserade Stilla Havet, och att det hjälpte dem. Innan ångfartygen var man ju helt beroende av vinden och européerna upptäckte gradvis passadvindarna från ca 14-1600. Fartygen på den tiden kunde i princip inte segla mot vinden alls.
Men visst var deras navigering imponerande. De hade särskilda navigatörer som memorerade en massa information om strömmar, vindar, djur, öar etc. Man kan misstänka att vikingarna hade nåt liknande.
Man ska inte underskatta avstånden och väderförhållandena i Stilla Havet. Det var en sak att nå avlägsna öar, kanske under annorlunda vindförhållanden, men en annan sak att upprätthålla kontakt mellan dem. Jag vet inte i vilken utsträckning polynesierna gjorde det.
Gizmondo var första träffen jag hittade, och de refererar mest studien. Visst kan man tänka sig att polynesierna nådde Amerika men tunga bevis för nåt avtryck verkar saknas.
Japp, öhoppande är troligt och det var ju så européerna gradvis närmade sig Amerika.
Notera dock att passadvindarna blåser år fel håll för den som seglar mot Amerika från mitten av Stilla Havet. För européerna var det tvärtom i mitten av Atlanten.
Men visst var deras navigering imponerande. De hade särskilda navigatörer som memorerade en massa information om strömmar, vindar, djur, öar etc. Man kan misstänka att vikingarna hade nåt liknande.
Man ska inte underskatta avstånden och väderförhållandena i Stilla Havet. Det var en sak att nå avlägsna öar, kanske under annorlunda vindförhållanden, men en annan sak att upprätthålla kontakt mellan dem. Jag vet inte i vilken utsträckning polynesierna gjorde det.
Gizmondo var första träffen jag hittade, och de refererar mest studien. Visst kan man tänka sig att polynesierna nådde Amerika men tunga bevis för nåt avtryck verkar saknas.
Japp, öhoppande är troligt och det var ju så européerna gradvis närmade sig Amerika.
Notera dock att passadvindarna blåser år fel håll för den som seglar mot Amerika från mitten av Stilla Havet. För européerna var det tvärtom i mitten av Atlanten.
Och det fanns ju fler världar polynesierna Valde (ja, med all sannolikhet väldigt medvetet) att inte bosätta sig vid, i, på, var ju hela den melanesiska övärlden (Papua nya Guinea tex) och den vidsträckta Mikronesiska övärlden.
Dvs bortsett från Australien, Amerika, och det Sydostasiatiska fastlandet.
En intressant sak kan förresten vara att de polynesiska legenderna talar om upptäcktsresor så långt söderut som till polarcirkeln, och möjligtvis Antarktis (iaf packisen).
Det är inte så konstigt att de gav sig ut på haven, med tanke på att nytt land borde ha varit en huvudfråga för dem. Små söderhavsöar är kanske vackra och bekväma, men de håller ju inte för hur många som helst.
Dvs detta borde vara själva syftet bakom polynesiernas så extrema spridning över hela Stilla havet.
Och då också förklaringen till varför de ratade redan bebott land.
Dessutom, så är frågan om befolkandet av Amerika långt ifrån nära sin lösning.
Den gamla teorin om ett inflöde från Ryssland är just det - gammal.
Nya upptäckter har visat att det fanns både tidigare, och fler, invandringsvägar.
Vissa som pekar på så gammal som under Istiden.
Vi bör alltså hålla dörren öppen för nya upptäckter som kan berätta mer om tex den polynesiska kontakten med Amerika.