Citat:
Ursprungligen postat av
Grusbox
Det är bara hjärnspöken som är helt ofarliga, pinsamma men ofarliga.
Att fly från platsen för att man får en panikångestattack är inte att rekommendera, att stanna gör att du bygger upp ett självförtroende och vågar gå till samma plats igen. Tillslut kommer panikångesten inte komma fram då du tagit den i kopplet och visat vem som bestämmer.
Regel nummer 1, var inte rädd för panikångest.
Regel nummer 2, utmana den (baby steps för att inte gå all in och aldrig våga utmana den igen).
Övning: Andas in djupt med magen, blås ut sakta med näsan och räkna sakta i huvudet till 4. Gör detta 10 gånger strax innan du ska gå till t.ex. T-centralen samt medan du är där. Det får dig att bli lugn och tänker på siffror istället
Och du, minns en sak! Det är extremt vanligt med panikångest! Massor med folk har det så folk förstår dig mer än skrattar åt dig när hjärtat sitter i halsgropen och andningen inte vill hänga med.
Väl formulerat och skrivet. Jag lider själv av panikångest, och har haft det under många år, metoden du beskriver är ett väldigt bra verktyg. Panikångest är tyvärr inget man kan trolla bort med ett knäpp - utan det handlar om små steg. KBT och viss "avslappnande" psykofarmaka kan vara ett steg i rätt riktning. Det handlar om att sakta avprogrammera hjärnan och sedan bygga upp igen.
Sedan kan det givetvis se olika ut, beroende på hur länge en haft det och hur den uppstått, i vissa fall lär en kanske bearbeta och läka eventuella trauman innan man är mottaglig för något KBT-liknande.