Socialdemokratin och invandringen: en undersökning av valresultatet i Malmö Östra

Håller med, det här är sånt man vill se mer av.

Slutsatser kan förstås var och en dra som man vill, men som det heter "fakta är fakta" - även om det också kan vara bra att minnas att korrelation inte är samma sak som orsakssamband.

Men, som en bit på vägen, är det utmärkt.

En smula märkliga slutsatser. ALLA partier bedriver propaganda, och det är ofta riktat mot olika befolkningsgrupper. Inte för att jag har något emot att slopa partistödet, men i så fall skall det ju gälla alla partier.

Sedan kan ju andra partier lika gärna vara lite självkritiska. Varför var DE inte ute bland flera befolkningsgrupper och "informerade" om sin politik? Varför lät de S ta över vissa områden helt?

Det vore meningslöst att söka vinna muslimernas röster. Identitetspolitik följer etniskt/religiösa linjer. Inte ideologiska. Det är vi västerlänningar som tror på sådant och det är därför massinvandringen är ett existentiellt hot mot hela vårt samhälle.

Jag talade med en högt uppsatt Socialdemokrat i början av 2000-talet och han beskrev då deras strategi vad gällde muslimer. Syrianerna var han missnöjd med eftersom de var kristna och det föll inte så väl ut med dem. Trodde då inte att han var seriös, men inser nu att han var helt ärlig och uppriktig.

SSU-områdena är socialdemokratins framtid.

Nu är jag tillbaka med en motsvarande sammanställning av 88 valdistrikt på Hisingen, Göteborg, en ö präglad av lite liknande skillnader mellan stadsdelar som Malmö Östra. Jag kommer att börja med att påpeka några skillnader mot Malmö Ö, med avseende på variablerna utländsk bakgrund, sysselsättningsgrad, och medianinkomst, därefter går jag vidare med att jämföra förklaringsgrader då jag kör olika variabler mot varandra. Jag jämför också olika mönster av intresse i datan liksom relationer mellan olika partiers (S, V, SD) väljare.

Utländsk bakgrund:
Malmö Ö hade 43 (44%) distrikt med hög andel invandrare, varav 8 hade minst 88%. Med samma avgränsningar har Hisingen endast 22 (25%) invandrartäta distrikt och endast ett av dessa når 88% och det näst tätaste 80%.
Malmö Ö hade 24 (24%) svenskdominerade områden, medan Hisingen har 49 (56%).

Sysselsättning:
Malmö Ö hade 26 (27%) distrikt med hög sysselsättning, som högst 82%, och 36 (37%) med låg sysselsättning. Hisingen har en överlag mer fördelaktig sysselsättningsprofil och därför höjde jag gränserna för de höga (80% eller högre) och medelhöga (70-79%) kriterierna. Trots det får nu Hisingen 49 (56%) distrikt med hög sysselsättning och bara 20 (23%) med låg.

Medianinkomst:
I Malmö Ö hade bara 9 (9%) distrikt hög medianinkomst och 53 (54%) låg. Med samma definition får Hisingen 33 (38%) distrikt med hög inkomst och 24 (27%) med låg.

Jämförelse av ovanstående tre variabler:
Jag jämförde relationen mellan utländsk bakgrund och å ena sidan medianinkomst, å andra sidan sysselsättningsgrad. I Malmö Ö uppnåddes förklaringsgrader på 80% respektive 84%, så att andelen invandrare fungerade som en god markör för hur stor andel i ett valdistrikt som jobbar eller tjänar bra med pengar. Göteborg uppvisar liknande samband, om än något svagare: 71% respektive 81%.

Jämförelse av S-röstning och de tre variablerna:
Röstningsmönstren studerades genom undersökning av de tre variablernas inverkan på röstning på ett visst parti, först S. I Malmö Ö var utländsk bakgrund den starkaste prediktorn (87%) för andelen S-röstare i ett distrikt, följt av medianinkomst (73%) och sysselsättningsgrad (73%). För Hisingen är rangordningen densamma som i Malmö Ö, fast förklaringsgraden ligger lägre överlag: 73%, 65%, och 59%. Som helhet säger alltså ändå även Hisingsdatan att fler invandrare, följt av låg inkomst och slutligen låg sysselsättningsgrad, genererar fler S-röster.

Jämförelse av SD-röstning och de tre variablerna:
Samma upplägg användes även på SD-datan för Malmö Ö, vilket gav mycket svaga samband: 7% för sysselsättning, 4 för ursprung, och 3 för inkomst. Det var alltså ingen av variablerna som kunde förutsäga hur många som ska rösta SD i ett valdistrikt. Det här mönstret gick igen i Göteborg: Hisingsdatan visade att utländsk bakgrund förklarade 13% av variansen i data, sysselsättning förklarade 11%, och inkomst 4%. Det enda man kan säga är alltså att i Göteborg var den tydligaste tendensen att få invandrare ökar chansen för SD-röst, liksom hög sysselsättning, men även dessa båda utgjorde svaga samband.

Jämförelse av V-röstning och de tre variablerna:
Denna kategori var den mest överraskande när Hisingsdatan skulle undersökas, då skillnaden mot Malmödatan blev så märkbar. I Malmö Ö var förklaringsgraden beträffande V-röstande närmast obefintlig för alla tre variablerna: 4% för inkomst, 2% för sysselsättningsgrad, och 0% för utländsk bakgrund. Hisingsdatan ger en annan bild, med förklaringsgrader på 55% för inkomst, 51% för sysselsättning, och 44% för ursprung. Här finns alltså relativt tydliga tendenser med ökande V-stöd med minskande inkomst och sysselsättning, och ökande invandrartäthet. Notera dock att invandrarfaktorn är aningen mindre än de andra två, så V-röstning kan inte primärt förklaras med tillförsel av invandrare, utan svenskarnas röster har en stor del i V:s framgångar. Medan S presterar bättre i Malmö Ö än Hisingen, så gäller det omvända för V och slår man ihop S och V så ser man att båda valkretsarna får likartade medeltal bland låginkomstområden (drygt 55% röstar S eller V i båda), trots en viss övervikt i utländsk bakgrund i Malmö Ö. Hisingsdatan visar alltså att låginkomsttagare har en tendens att söka sig till V på S bekostnad, jämfört med Malmö Ö, och att detta kan ha viss koppling till att det bor större andel svenskar i sådana områden på Hisingen än i Malmö Ö.

Jämförelse av de olika partiernas röstningsmönster:
I Malmö Ö var det otvivelaktigt så, att de enda två partier emellan vilka ett samband gick att finna var V och SD, med en förklaringsgrad på 29%, så att färre vänsterröstare innebar fler SD-röstare och vice versa. I Hisingens data går detta igen, om än lite svagare (21%), men här finns också ett samband mellan S och V i liknande storleksordning (20%). Man kan med andra ord se att ökad S-röstning och ökad V-röstning följer varandra i viss utsträckning här, medan det snarast fanns ett svagt negativt samband i Malmö Ö där de fattigaste (och invandrartätaste) distrikten röstade V i rätt låg utsträckning. För S- och SD-röstande råder ett närmast obefintligt samband på Hisingen, rentav svagare än det lilla som fanns i Malmö Ö. Talande är att de två starkaste S-distrikten (Biskopsgården N, 54% och Länsmansgården S, 52%) uppvisade väldigt olika SD-resultat (5% respektive 14%).

(forts.)

Noterat1: I Malmö Ö hade 4 av 21 villadominerade distrikt en majoritet invandrare; 3 av dessa 4 hade låg medianinkomst, 2 av 4 hade låg sysselsättningsgrad, och 3 av 4 hade hög andel S-röstare. Bara 9 av de 21 villaområdena var tydligt svenskdominerade och bara 3 av 21 hade hög medianinkomst. Hisingens 25 villadominerade områden, å sin sida, är alla utom 5 höginkomstdistrikt (resten medel), alla utom två har hög sysselsättning (de övriga två är precis på gränsen till hög), alla utom fem är tydligt svenskdominerade (övriga fem har medelhög andel invandrare), och merparten har låg S-röstningstendens medan resten har medelhög tendens. På Hisingen finns alltså inte ett enda villadominerat område som domineras av invandrare, har hög S-röstning, låg sysselsättning, eller låg medianinkomst.

Noterat2: I Malmö Ö fanns 28 distrikt dominerade av bostadsrätter. Av dessa var 3 höginkomstdistrikt, 6 medelinkomst, och 19 låginkomstdistrikt. Av de 3 med hög inkomst, var alla svenskdominerade och hade låg S-röstning; två av de 3 uppvisade hög sysselsättning. Av de 19 låginkomstdistrikten var 14 invandrardominerade, resten hade medelhög invandrarandel. 11 av de 19 hade låg sysselsättningsgrad och bara två hade hög grad. I 12 av de 19 var tendensen att rösta S hög och den var bara låg i två distrikt.

Noterat3: För hyresrätter är likheterna större mellan Malmö Ö och Hisingen. Malmö Ö hade 3 höginkomstdistrikt, 12 medelinkomst, och 31 låginkomstdistrikt. De med hög inkomst präglades av hög eller medelhög andel svenskar, hög eller medelhög sysselsättning, och låg S-röstning, medan 24 av 31 låginkomstdistrikt var invandrartäta (resten medeltäta), 23 av 31 lågt sysselsatta (resten medel), och 19 hade hög andel S-röster (resten var uppdelade på låg och medelhög andel). Hisingen har ett enda höginkomst (Eriksberg V), 8 medelhöga, och 21 låginkomstdistrikt. Eriksberg V har låg andel invandrare, hög sysselsättning, och få S-röstande. Av de 21 låginkomstdistrikten har 17 hög invandrartäthet, 18 låg sysselsättning, och 13 hög andel S-röstare. Det finns två starkt avvikande distrikt inom denna låginkomstgrupp: Brämaregården S, med bara 33% invandrare och 20% S-röster (fast hela 30% V-röster) och Lundbyvassen, där siffrorna är 32 och 19. Sådana låga siffror för S hittar man bara i just dessa två, svenskdominerade distrikt, i hyresrättområden med låga medianinkomster (som alltså annars helt domineras av hög andel invandrare och medel- eller hög andel S-röstare).

Tack för synpunkterna! Har nu uppdaterat tråden med data över Hisingen, Göteborg.

Man får som sagt vara försiktig att helt bestämt utmåla sambanden som kausala, men frågan är vad det kan finnas för alternativa orsaker? Jag tyckte att det var viktigast att kunna ställa upp ursprung mot sysselsättningsgrad och medianinkomst, eftersom jobb och ekonomiska förutsättningar ofta tenderar att nämnas i sådana här sammanhang, och det är väldigt intressant att se att ursprung trumfar dem båda i såväl Malmö Ö som Hisingen, Göteborg.

Hur lång tid tar det att göra denna typ av sammanställning för ett område som Hisingen?

Jag skulle vilja se fastighetsvärden kontra andel sd-röstning. Och när det gäller fastighetsvärden i sin tur hur stora skulder det finns per capita.

Min teori är att fastighetsägare har ett ekonomiskt intresse av migration (för ökad efterfrågan och värdestegring) och därför röstar migrationsvänligt och inte sd. Och att det sambandet är ännu större där man har stora skulder (och kan vara ännu angelägnare om migration och helst en stor på kort tid - det kan känna lite obehagligt att ha stora lån på huset/lägenheten).

Men det är förstås sådant som kräver mycket arbete att få fram.

Tja, för mig har det tagit hyfsat lång tid. Men så här jag också kollat distrikt för distrikt på svt:s sida, där valresultat, demografi, sysselsättning, och medianinkomst finns angivna. Några timmar allra minst, speciellt om man vill undersöka datan på olika sätt. Vore inte fel om fler ville göra liknande sammanställningar. Jag kan tänka mig att göra något för Stockholm med, i mån av tid...

Det är en intressant teori som vore spännande att se resultatet av! Men då krävs annan data än den som jag haft tillgång till här.

Fastighetsägare i form av företag, kommunala eller privata, har ett klart incitament att premiera migration. I vart fall så länge som det allmänna betalar för hyran. Jmf. kommunala bostadsföretag i utflyttningsorter. På samma sätt har fastighetsbranchen i vid mening, byggöretag, fastighetsplanerare, arkitekter, underleverantörer m.fl. även de ett starkt intresse av migration (och följande white-flight). De fullkomligt slickar sig om munnen när de tänker på Annie Lööfs planerade stora miljonprogram för utlänningar med infrastruktursatsningar.

Har dock hört från en bekant som bor i Stockholmsförorten Täby att ett stort planerat område (Täby Galopp) inte startar eftersom kommunen krävt att man där ska blanda bostadsrätt och hyresrätt. Byggbolagen som kan bli sittande med de färdiga fastigheterna är dock inte intresserade eftersom de då skulle bli tvungna att ta in stora mängder utländska migranter i beståndet, vilket enligt dem medför höga driftskostnader och slitage. Värdet på bostadsrätterna i området sjunker även automatiskt när de ska blandas med utländska bidragsboende.

Fastighetsbranschen är dock helt förryckt med subventioner och specialregleringar så jag tror att det är svårt att finna klara samband.

Tack - Det material som finns samlat hos SvT. Hur länge kommer det att finnas kvar samlat?