Bara skattebetalare bör få rösta

Jag skrev "Om en person finansierar offentlig sektor genom att betala in mer i skatt än den tar ut i bidrag..."
och
"En vuxen medborgare som är nettoskattebetalare bör få använda en röst vid val. Alla andra bör inte få inte rösta."

Den inbetalda skatten måste givetvis vara spårbar till individen för att rösträtt ska kunna ges.
Moms är oftast inte det. Men många andra skatter är spårbara.
I min värld skulle den delen av arbetsgivaravgiften som går till pension gå till individen istället för en kollektiv pott. Så den delen skulle inte räknas som skatt eftersom pengarna är reserverade i ett slags PPM för individen.

Menar du att varannan person med heltidsjobb får mer tillbaka i bidrag än de betalar i skatt?
Bidrag är spårbara. Att samhället har byggt t.ex. vägar och avlopp räknas inte som bidrag.

Låt mitt resonemang utgå från en ungefärlig genomsnittlig livsstil. Det innebär mamma, pappa och två barn och lönen för båda föräldrarna är 30 000 före skatt i månaden.

Barnaåren
Förskola: närmare 15 000 per barn och månad.
Grundskola: ca 10000 per barn och månad.
Barnbidrag, studiebidrag
Gratis vård (tandläkare, sjukvård)
Bidrag: vabbande, föräldrapenning, osv
En familj med två barn kommer under sina första 18 år kosta, grovt avrundat och uppskattat :
Förskola 1-6 år: 15000 x 2(barn) x 10(mån) x 5(år) = 1 500 000
Grundskola: 10000 x 2 x 10 x 9 = 1 800 000
Barnbidrag ca 500 000
Föräldrapenning: några hundra tusen kronor per barn och förälder
Så två helfriska barn som inte behöver gå till tandläkaren en endaste gång och har turen att aldrig någonsin behöva uppsöka vården, vilket även innebär att inga vabbdagar behöver tas ut, osv.
Kommer kräva som minst 4 miljoner kronor.
Om vi tänker att barn ofta pluggar vidare så fortsätter de vara en belastning tills de är ca 25år.

Bara för att hålla siffrorna enkla så säg att båda föräldrarna skattar 10 000 var per månad.
Det ger 240 000:- i skatter per år och familj.
Vilket ger skatteintäkter på max 4 miljoner under deras barns första 18 år.

Och glöm inte kostnaderna för de flesta människorna Efter att arbetslivet är över. Åren efter 70 är ingen rolig matematik för den snikne nationalekonomen.

Lägg där till allt Som finansieras genom skatterna, så som polis, brandkår, militär, väg- och järnvägsbyggen, forskning, osv. Så får vi tacka gudarna att det finns rika individer och stora företag som möjliggör för oss vanliga dödliga att ha råd med vår livsstil.

Trevligt att det finns fler än jag som tänker på detta.

Jag är emot att låta någon nettoskattebetalare ha mer röster än någon annan nettoskattebetalare.
Faran med att begränsa rösträtten för mycket eller att ge vissa mer rösträtt än andra är att man då har skapat en grogrund för revolution. Då går hela styret under.
För att förhindra en revolution så ser jag helst att rösträtten är utformad så att över 50% av befolkningen ska kunna ta del av den och att de som gör det är lika mycket värda i antal röster.

Att låta rösträtten villkoras med att vuxna medborgare måste betala in mer i skatt än vad de får i bidrag för att få använda 1 röst vid val, anser jag är något som över 50% av befolkningen borde kunna leva upp till.
Detta leder till att revolution undviks samt att staten förmodligen minskar i storlek eftersom väljarna troligtvis vill ha lägre skatter.

Jag har funderat på detta och kommit fram till att offentligt anställda bör ha rösträtt.
Anledningen är att militärer, poliser och domstolar är ett nödvändigt ont.
Lantmäteriet håller koll på vem som äger vilken mark och Skatteverket behövs även i ett lågskatteland för att finansiera staten. Sen har vi givetvis Riksbanken och Regeringen.
Att ta bort rösträtten för dessa är som att spotta dom i ansiktet trots att de är helt nödvändiga.

Det finns även fler myndigheter som man kan argumentera som nödvändiga.
Även om jag avskyr Miljöpartiet så inser jag att Miljö- och Energidepartementet, Strålsäkerhetsmyndigheten och Läkemedelsverket behövs för att förebygga spridning av tungmetaller, radioaktiva ämnen och giftiga läkemedel som Talidomid.
Dock håller de garanterat på med annat trams som man kan skära ned på.

Antalet förvärvsarbetande i den offentliga sektorn, inklusive offentligt ägda företag och affärsverk, uppgick till nära 1,6 miljoner år 2016. Detta motsvarar omkring en tredjedel av samtliga förvärvsarbetande.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ar...ysselsattning/
Även om de som arbetar i offentlig sektor saknar incitament för att hålla nere statens expansion och slöseri så är det ändå dubbelt så många som jobbar i den privata sektorn.
Det är därför troligt att även om bara nettoskattebetalare får rösta så kommer man ändå kunna trycka tillbaka staten och minska dess storlek.

Vilka fördelar respektive nackdelar finns med ett system där bara skattebetalare, eller åtminstone inte bidragstagare får rösta över hur den gemensamma skattepotten ska spenderas?
Allmän rösträtt cementerar en röd regering ifall landet vanstyrs så tillvida att bidragstagare överstiger en viss nivå av landets medborgare.

Jag har tänkt samma tanke flera gånger, och tycker det finns en snygg logik i att de som bidrar till potten också får fördela den. Det finns dock en del problem som måste lösas om man inte ska få en allt större fattig slavklass som resultat.

Precis, tänkt samma tanke också. Den största risk jag ser är lågkonjunkturer och perioder med hög arbetslöshet. Risken då är att de fattiga då blir fattigare = ej möjlighet att ändra samhället = blir fattigare = ej möjlighet att...

Dvs risken är överhängande att man vid något tillfälle skapar en negativ spiral som på sikt skapar en typ av ny underklass. Sådana saker har inte fallit särskilt väl ut historiskt.