Om vänstern styrt Sverige.

Girighet för och hafsa till sig mest, kommer inte vara tillåtet. Välmående = mest folk glada, eller hur? Är det inte inspirerande och leva i ett samhälle, som inte styrs av girighet?

...fin idé, berätta gärna lite mer om hur det skulle fungera i praktiken, och vad som i din tes skiljer ideologiskt från de realpolitiska exempelländer som nämnts tidigare här i tråden?

...du kan gärna elaborera lite extra rörande varför medborgare, eller låt oss kalla dem kamrater, i detta samhälle skall anstränga sig mer än lägstanivån för att erhålla allt det bra som utlovas och hur du skall motivera de som inte har naturlig fallenhet för att anstränga sig och bidra till att ens försöka...

I ett utopiskt V-Sverige är inkomstklyftorna borta. En direktör tjänar lika mycket som en lärare.
I ett V-Sverige är alla samhällsnyttiga välfärdsföretag statliga och ger lika över hela landet.
I ett V-Sverige är alla företag kollektiva och ägs av de anställda.
I ett V-Sverige samlar man inte pengar på hög och värderas efter hur mycket man har på banken utan ser glädjen i att bygga ett starkt och välmående Sverige för alla.
I ett V-Sverige är man solidarisk mot alla människor

Tyvärr funkar det inte i praktiken, det har vi sett gång efter annan då människan i grund och botten är en girig egoist som roffar åt sig om den kan.

I ett V-Sverige är det lätt att roffa åt sig då inte samhället har funktioner för att hitta dessa människor utan litar på människans solidaritet.

Det grundläggande i vänsterideologin är att alla skall hjälpa till för samhällets välmående med det de kan. Det är inte en helt otrolig tanke, finns många som inte styrs av girighet även i vårt kapitalistiska samhälle. Barn till exempel gör många saker för varandra utan att förvänta sig någon form av betalning. Det räcker dock med en snyltare för att förstöra mycket och låta rötan gro. Det är den enkla anledningen till att vänsterideologin inte fungerar i praktiken, då det finns för många girigbukar som gärna roffar åt sig på andras bekostnad.