Låtom oss erkänna FlashBackbubblan.

Ja bubblan finns. Det som är frustrerande är att här skriver vi och läser men vi når inte ut. Når ut, det gör denna satans etablerade massmedia vilken helst borde störtas och begravas.

Vi måste inte nå ut. Gudomlig rättvisa är att det oförskämda pk-packet får smaka sin egen medicin fast å andra sidan, inte vinner vi andra Sverige tillbaka för det.

Men att polariseringen, splittringen, ökar är inte bara negativt. Det är förlösande skönt när det brister och man mer eller mindre tydligt ber ens bekanta att dra åt helvete. Jag har börjat brisera, kan inte hålla igen längre.

Det som händer är att folk skaffar sig en känslobaserad föreställning.
Och sedan letar efter sådant som bekräftar den föreställningen.
Och ignorerar, viftar bort, fakta som går emot föreställningen.

Då hamnar man så väldigt fel som denna tråd handlar om.

Sådant sker i olika områden i samhället. Inte minst gäller det aktier/börsen. Där gör man på precis samma sätt. Man skaffar en föreställning om hur en aktie skall gå eller hela marknaden. Och sedan letar folk bara sådant som kan bekräfta föreställningen.

I grunden handlar det om tro. Folk tror så starkt att man blandar ihop sin tro med fakta.

Och när det gått så långt som kommer sådan personer att förneka fakta, som inte stämmer med föreställningen.

Är det Twitter man ska söka sig till istället och ge svar på tal direkt gentemot dessa as till politiker och journalister och ämbetsmän som förstör Sverige?

Fast de kan ju blockera en där. Twitter funkar ju då inte som diskussionsforum utan lämpar sig istället bäst åt monologer, som pk-makten älskar att föra.

Flashback är en bubbla, men det är svenska staten, Sverigebilden och svensk media också för delen. Flashback har för mig alltid varit en motreaktion mot mainstreambubblan, en form av digital kulturrevolution. Vad kommer rent konkret ur detta forum? Ett mer polariserat samhälle naturligtvis. Och för min del så ser jag inget problem med det, snarare ser jag det som något positivt.

I mitt eget fel valde jag att flytta till Spanien för några år sedan. Bor nu i Fuengirola och vi här i svenskkolonin betraktar svensk politik med ett hånskratt. Tyvärr är den nationella oppositionen fullkomligt usel, korrupta SD i riksdagen och ett gäng värdelösa boomers och aspberger-killar som bedriver sitt meningslösa nätkrigande på twitter, facebook och flashback. Jo, Flashbackbubblan existerar och den kommer inte att hjälpa Sverige.

Jag vet helt ärligt inte hur någonting ska kunna lösas så länge massinvandringen och censuren inom massmedia fortsätter. Jag personligen har inget som helst problem med att det finns människor i Sverige med olika hudfärger. Men när hela områden lever med klanmentalitet och sharialagar, och samtidigt inte anser att de tillhör Sverige, hur ska vi då leva tillsammans?

Nu skrev du visserligen att det inte handlade om invandrarna, utan om PK-svenskar. Jag har ingen aning om hur de ska nås. Så länge massmedia fortsätter som de gör kommer det att finnas en hel del svenskar som inte förstår att massinvandring och Islamism är destruktivt för Sverige. Jag är inte det minsta optimistisk när det gäller Sverige. Svenskar är inte ett aggressivt folk som tycker om att demonstrera och skrika, vilket är en egenskap som jag normalt sett tycker bra om. Men det sätts helt enkelt ingen press på våra makthavare.

Den bästa lösningen kan vara att välfärdsstaten havererar. Detta är inget jag önskar då det skulle innebära lidande för många människor. Men det skulle samtidigt få många att inse allvaret. Många svenskar har blivit avtrubbade av välfärdsstaten, och bryr sig inte om någonting så länge det inte drabbar de själva.

Jag tycker också det är positivt. PK-mupparna vid makten "beklagar sig" över polariseringen. Som om vi andra skulle be om ursäkt och krypa tillbaka till våra herrar? De kan ju dra åt helvete och förlåtelse kan de aldrig räkna med eftersom de inte förtjänar den.

Ger det något att be politikerna dra åt helvete på partiernas Facebook-sidor?

Man utvecklar förstås varför.