Koldioxidutsläppen: Varför i herrans namn tas inte kolsänkorna med i beräkningarna?

Det här var intressant tycker jag. Varför tas aldrig skogen med i beräkningarna? Skogen (kolsänka) verkar ju neutralisera giganstika mängder koldioxid.

Artikeln är från 2015 men det spelar ingen roll i den här frågan.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/s...-slapper-vi-ut


Jag frågar åt en vän...

De togs ju med?
Den stigande koncentrationen av växthusgaser är ett globalt problem som vi är en delmängd av. Att bevara sänkorna är naturligtvis väldigt viktigt med tanke på hur problemet ser ut. Kolsänkorna tar inte hänsyn till var utsläppen kommer ifrån. Om vi släpper ut mindre innebär det bara att sänkorna absorberar en större andel av andras utsläpp. Det som är relevant är alltså att minska utsläppen och hålla sänkorna intakta.

Antag att klimatförändringar gör att vi får torrare klimat och mer skogsbränder som gör att svenska skogen istället avger en hel massa koldioxid. Man kan även tänka sig att våra torvmossar börja avge kol i stor skala. Skulle du vara lika pigg på att ta med den koldioxidkällan som skulle kunna bli mycket större än våra utsläpp från fossilt bränsle? Eller är det bara så länge det är en sänka du vill ta med den?

Skog som CO2-sänka
Skog är ju en CO2-sänka när den växer.
Om man avverkar skog och bränner en stor del av det som tas ner, som ofta är fallet i Sydamerika och delar av Asien så "lämnas" CO2 som tagits upp under många år tillbaka till atmosfären.

"Naturskog" är i hög grad en del av ett kretslopp, där skogen tar upp CO2 när den växer och lämnar tillbaka CO2 när skogen förmultnar.

Om vi brukar skogen och använder produkterna, kanske till papper eller virke, då beror ju nettoresultatet på vad vi gör med pappret eller virket i slutändan. Eldas det upp eller förmultnar så lämnas CO2 tillbaka och cirkeln är sluten.

Ovarsam skogsavverkning, som är och har varit vanlig i Amazonas och Indonesien t.ex. bidrar till både CO2-utsläpp och att sänkan försvinner, lite beroende på vad marken används till.

Om vi vill att CO2-halten i atmosfären ska sluta öka så är den uppenbara lösningen att minska användningen av fossila bränslen, som olja/bensin och kol.

–

Förmodligen därför att många behandlar miljöfrågan mer som en religion än forskning. Då kan man dra en rövare eller två. Framför allt i omtolkningar som sker i tabloider. Rapporterna kostar multum att dra ut ett exemplar av och kräver att man åtminstone förstår många facktermer och därför skippar väl många redaktioner att göra det utan bara går på vad en konkurrent kunnat utröna.

När en spindoctor citerar en spindoctor så är det någonstans mellan viskningsleken och en fiskarhistoria man hamnar.

Du hittar gott om utomstående forskare inom statistik, matematik och meterologi som kritiserar såväl metodiken som slutsatserna som IPCC kommer med. Främst när man gör projektioner på 30-50 år framåt i tiden där man utgår ifrån att allting ser ut precis som idag. Vi vet ingenting säkert om framtida energikällor, infrastruktur eller fortskaffningsmedel.

Minns ett minnenas television avsnitt från 1950 när man förutspådde att framtidens hemmafru är helt klädd i galon så att hon är lätt att spola av. Att man skulle bo i mindre äggformade bungalows pga att befolkningstätheten skulle öka, däremot var de lätta att flytta, så att man istället för att åka på husvagnssemestern skulle kunna ringa efter en "flyttokopter" på sommaren.

Nåväl.

Om man läser själva artikeln så står en given förklaring med.


Att kritisera klimatforskningen och åtgärderna som föreslås av dem på vetenskaplig grund avfärdas genom att hävda att man är klimatskeptiker. Med samma respons som att man kritiserar på vilket sätt jämställdhet uppnås av att benhårt följa genusforskningens slutsatser. Man hatar kvinnor eller är rasist.

Istället för MTV får vi SJW-TV som hatar och håtar vita människor, framför allt män. Istället för att klarlägga att jobb inom offentlig sektor innebär en väsentligt lägre livslön är skillnaderna mellan könssammansättningen på högskole och universitetsutbildningarna större i Sverige än i många andra länder.

http://allastudier.se/tips-o-fakta/2...ingen-snedast/

Vi skall vara humanitär stormakt och bror duktig i klimatfrågan, kosta vad det kosta vill verkar våra makthavare tycka.

På det stora hela kan vi som bäst åderlåta skattebetalarna för symbolpolitik som vägtullar och drivmedelsskatter på drivmedelsskatter (bensin skattas 3 ggr) när de länder som släpper ut mest knappt bryr sig.

http://www.airclim.se/v%C3%A4xthusgaserna

Vi finns inte ens med på topp 100 listan gällande länder utan man har snittat hela EU där snittet ligger på 6.9.
https://en.wikipedia.org/wiki/List_o...xide_emissions

Kollar man
På listan över länder i koldioxidutsläpp per capita ligger vi på 4.6 ton.
https://en.wikipedia.org/wiki/List_o...ons_per_capita

Ibland tas de med och ibland inte, beror nog på vilken ideologi som ligger bakom.

Skog och mark kanske är lite politiskt inkorrekt då vi i Sverige, om vi tog med skogen, skulle sänka våra utsläppssiffror med en mycket stor andel. Markanvändningen i Sverige är en koldioxidsänka på motsvarande 35-40 miljoner ton per år (skog, åkermark etc.).
Jämför med våra totala utsläpp på ~60 miljoner ton.

Jordbruket målas annars upp som en miljöbov, särskilt köttproduktion (särskilt då nötuppfödning). Problemet här är att det odlas 4,5-5 miljoner ton vall per år i Sverige (i år något mindre på grund av torkan) vilket alltså är en koldioxidsänka som motsvarar drygt hela jordbrukets CO2-utsläpp på runt 6,9 miljoner ton (inklusive metanutsläpp) [naturvårdsverket].

5 miljoner ton vall motsvarar ca: 9,7 miljoner ton absorberad CO2.

Att använda klimatet som svepskäl för att äta mindre kött är rent bedrägligt. Möjligen bör vi äta mindre importerat kött (Särskilt från Sydamerika), men att påstå att vi bör äta mindre inhemskt producerat kött för "klimatets skull" är inte bara missvisande utan ren och skär lögn.