Citat:
Ursprungligen postat av
Generalsnous
Har ingen diagnos, men vet att jag haft ångest, panikångest, och haft väldigt svårt för det sociala i drygt 6 år, allt har blivit värre med åren och nu i 2 veckors tid har jag ständigt känt mig orolig, känns som jag har svårt att andas i princip hela dagarna, ett par gånger om dagen så får jag små panikattacker också som jag dock lyckas avstyra inom en minut ungefär.
Undrar hur processen ser ut innan man får nå medicin mot det här? Skulle vara skönt att veta innan jag söker hjälp. Kan det ta flera veckor?
Veckor. Hehe.
För det första så beror det helt och hållet på vilken läkare som du träffar. Vårdcentralen brukar ha rätt så begränsade resurser för att behandla den här sortens problem. De kan skriva ut SSRI/SNRI och i vissa fall erbjuda en samtalskontakt, men läkarna där brukar som regel vara ännu mer restriktiva med bensodiazepiner än inom öppenvårdspsykiatrin. Däremot så kan de hjälpa dig med en remiss till öppenvårdspsykiatrin och det är den vägen som du bör gå (eventuellt kan VC hjälpa dig med recept på antidepressiva, men jag anser att den här sortens problem hör hemma inom psykiatrin). Du kommer att bli erbjuden SSRI i första hand och det är ett helt rimligt alternativ att prova. Eftersom SSRI kan leda till försämrat mående under insättningsperioden, så kan läkaren komma att erbjuda dig någon form av ångestdämpande. Sannolikt Atarax eller Lergigan eller (i bensoväg) Sobril (Oxazepam), men ingenting starkare än så när det kommer till den senaste läkemedelsgruppen.
Du kan självklart råka på en läkare som inte har några spärrar alls, men de är rätt så sällsynta inom dagens svenska öppenvårdspsykiatri. Om du har en dokumenterad missbrukshistorik så minskar dina chanser avsevärt att få bensodiazepiner utskrivet.
SSRI och en samtalskontakt att ventilera med tror jag är en bra början. Ingenting ont om bensodiazepiner - de har absolut sitt användningsområde -, men sannolikheten att du träffar en psykiater som tar till det som första alternativ är relativt liten. Undantaget är om din ångest och oro är så stark att den är direkt funktionshindrande. Inneliggande vård kan vara ett alternativ vid insättning av SSRI om ditt mående är för uselt.
Tidsaspekten är svår att sia om. Jag var inskriven på en psykiatrisk ÖVM för några år sedan, men bröt kontakten med min psykolog, lyckades bli utskriven och när jag försökte ta kontakt igen, så var det en process på minst ett par-tre månader innan jag lyckades bli inskriven igen. Risken finns självklart att du inte får någon kontakt alls där, utan blir kvar inom VC och då (eller om läget upplevs som akut) kan akutpsyk vara en möjlig väg.