Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2018-09-11, 12:17
  #13
Medlem
MrWits avatar
Många bra förslag i tråden, jag upprepar några och lägger till ett par:

Thomas Mann - Huset Buddenbrook
Stefan Zweig - Världen av igår (några av de tidiga kapitlen kan uppfattas som långtråkiga) och Schacknovellen
Hans Fallada - Hur ska det gå för Pinnebergs? (tysk titel: Kleiner Mann, was nun?)
Erich Kästner - Fabian
Citera
2018-09-11, 13:11
  #14
Medlem
lampross avatar
Nietzsche bör läsas.

. Så talade Zarathustra. Strong predikan om viljestyrka, vitalism och att gestalta livet positivt.

. Den glada vetenskapen. Korta texter om allt och inget.

. Wijkmarks antologi "Nietzsche".

. Ekerwalds biografi (eller Safranskis).

Lustigt nog är både Wijkmark och Ekerwald skeptiska mot Zarathustra-boken. Men det behöver vi inte bry oss om. Zarathustra är en klassiker för den viljedyrkande människan. Både "troende" och "ateister" kan ha glädje av denna bok. Nietzsche talar ju, så "anti-esoterisk" han är, ändå om evighet, själ osv.

. Om historiens nytta och skada. Iaf den första halvan av boken är OK med sitt förslag att historievetenskapen kan indelas i monumentalistisk, antikvarisk och kritisk. Dvs. vi behöver såväl biografier, hembygds- och kulturhistoria, som kritiska essäer ā la Spengler och Toynbee.

- - -

Tyska klassiker handlar tråden om det är ju bra ju -- tyskheten ska premieras och gynnas. Nietzsche här kanske, ytligt sett, uttalade sig emot "det tyska". Och han ljög ihop att han hade polskt ursprung. Men han är tysk rakt igenom. Han uppskattade till exempel Wagner (även om han också var kritisk, men summa summarum kunde N. ej bli fri från W:s inflytande). Och i sina texter refererar han (förutom till antika författare) mycket till tyska såsom Goethe och Schopehauer. Mycket få författare från angloamerikansk sfär förekommer.

Så Nietzsche är nyttig "för tyskhetens bevarande". Här finns inget av anglosaxisk common-sense-attityd.
__________________
Senast redigerad av lampros 2018-09-11 kl. 13:15.
Citera
2018-10-25, 15:07
  #15
Medlem
Maxtacys avatar
Franz Kafka var visserligen tjeckisk jude men skrev på tyska så jag räknar i a f hans böcker som tyska klassiker.

Slottet och Processen är dom bästa, båda handlar om individens fruktlösa kamp mot byråkratin.
Citera
2018-11-26, 00:08
  #16
Medlem
Jag läste för ett par dagar sedan Blynatten av Hans Henny Jahnn. Det är en ganska underlig författare på många sätt. Han kallas ofta bortglömd. Från är om han någonsin var ihågkommen till att börja med. Bara någon enstaka titel (en?) verkar vara översatt till engelskan och på svenskan finns såvitt jag vet bara Blynatten, utgiven av tidens förlag 1968.
Inledningens första mening: "Hans Henny Jahnn är ännu för flertalet av sina tyska landsmän inte stort mer än ett namn - för den svenska publiken torde han vara så gott som helt okänd". Och det stämmer nog än. När jag sökte här på forumet hittade jag 2 träffar på Jahnn, varav 1 var en felstavning och 1 var en copy pastead lista över personer. Lite underligt, med tanke på att han så ofta blivit lovordad, eller kanske inte så ofta, men så oreserverat. Någon skrev t.ex att han var den ende samtide till Joyce vars verk kunde mäta sig med Odysseus. En annan skrev att han hör till de tre största nittonhundratalsförfattarna, en tredje att han är den främste av de okända författarna. Förordsförfattaren själv går så långt som att kalla Jahnn för universalgeni. Andra skriver: "För stor och för sann för samtiden", "Den störste prosaisten i modern tysk litteratur". Underligt alltså, med andra ord, att han är så totalt okänd. En anledning i sig till att vilja läsa honom.
Det verkar som om många av hans tidigare texter är väldigt provocerande. Mycket sex, våld, oanständigheter, radikal filosofi, men Blynatten är väldigt simpel. Den påminner lite om en saga.
Den börjar med ett par ord uttalade av vi får inte veta vem: "Jag lämnar dig nu. Du måste ensam gå vidare. Du skall utforska denna stad, som du inte känner". Därefter vaknar bokens protagonist upp på gatan i en för honom okänd stad. Det är natt och gatorna och fönstren är tomma. Boken följer honom medan han börjar utforska staden.
Berättelsen är inte någon äventyrs- eller mysterieberättelse, som det låter som, och den som hoppas på en sidvändare blir nog besviken. I slutändan handlar den nog mest om en människa som inser att han slösat bort sitt liv.

Boken var den sista utgivna i serien Tidens tyska klassiker.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Tidens_tyska_klassiker
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback