Alice Bah Kuhnke och Gustav Fridolin ser kulturskola som det viktigaste inför valet.
svt.se: ”Vi backar inte om estetiska ämnen!”
Vad säger ni om detta?
Är det fler skattefinansierade förlorade kultursjälar Sverige behöver?
Kommer MP lyfta tack vare fokus på kulturskolor?
På vilket sätt ger "stark kulturell bildning" det som påstås i artikeln "förmågan att förstå och kommunicera om det allra svåraste"? Har artikelförfattarna belägg för detta påstående?
Vore det relevant att i sammanhanget presentera hur många av de som studerat olika kulturutbildningar lyckas i arbetslivet vs hur många som går på tillfälliga skattefinansierade projektanställningar?
svt.se: ”Vi backar inte om estetiska ämnen!”
Citat:
I en tid när allt fler inser och efterfrågar värdet av bildning, kultur och estetik, är det sorgligt att se hur de borgerliga partierna i Sveriges riksdag ignorerade kulturens roll i skolan och röstade ner regeringens förslag om att alla gymnasieelever åter ska få läsa ett estetiskt ämne.
Det är att vända sig bort från hur kunskap kan erövras i en värld som förändras.
Som ett exempel har man i forskning kunnat påvisa hur tidig musikundervisning stimulerar både språklig och matematisk utveckling.
I allt fler andra yrken behöver också medarbetarna idag estetiska kunskaper. I sitt jobb förväntas man kunna presentera en tjänst eller produkt, konceptualisera sitt företags verksamhet eller klara av att förstå olika kulturella uttryck.
En stark kulturell bildning ger förmågan att förstå och kommunicera om det allra svåraste. Det behövs som mest i en tid där världen är under stor och snabb förändring.
Under den borgerliga regeringstiden monterades kulturen i skolan ner. Förutsättningarna för kulturskolorna försämrades, och i gymnasiet tog man aktivt bort estetiska ämnen för de allra flesta elever.
Med Miljöpartiet i regering har vi i stället investerat stort i kulturskolan.
Det är inte främst ett nederlag för regeringen utan för de många gymnasieelever, framförallt på yrkesprogrammen, som fråntas möjligheten att lära känna estetiska ämnen, att utveckla sina förmågor.
Det drabbar så klart hårdast barn som växer upp i hem eller på platser där det är långt till närmsta konsertupplevelse eller teaterscen.
Miljöpartiet går till val på att ge estetiska kunskaper större plats i utbildningen, från förskola till folkbildning. Vi vill att alla barn och unga ska kunna få plats i en kulturskola.
Det är att vända sig bort från hur kunskap kan erövras i en värld som förändras.
Som ett exempel har man i forskning kunnat påvisa hur tidig musikundervisning stimulerar både språklig och matematisk utveckling.
I allt fler andra yrken behöver också medarbetarna idag estetiska kunskaper. I sitt jobb förväntas man kunna presentera en tjänst eller produkt, konceptualisera sitt företags verksamhet eller klara av att förstå olika kulturella uttryck.
En stark kulturell bildning ger förmågan att förstå och kommunicera om det allra svåraste. Det behövs som mest i en tid där världen är under stor och snabb förändring.
Under den borgerliga regeringstiden monterades kulturen i skolan ner. Förutsättningarna för kulturskolorna försämrades, och i gymnasiet tog man aktivt bort estetiska ämnen för de allra flesta elever.
Med Miljöpartiet i regering har vi i stället investerat stort i kulturskolan.
Det är inte främst ett nederlag för regeringen utan för de många gymnasieelever, framförallt på yrkesprogrammen, som fråntas möjligheten att lära känna estetiska ämnen, att utveckla sina förmågor.
Det drabbar så klart hårdast barn som växer upp i hem eller på platser där det är långt till närmsta konsertupplevelse eller teaterscen.
Miljöpartiet går till val på att ge estetiska kunskaper större plats i utbildningen, från förskola till folkbildning. Vi vill att alla barn och unga ska kunna få plats i en kulturskola.
Vad säger ni om detta?
Är det fler skattefinansierade förlorade kultursjälar Sverige behöver?
Kommer MP lyfta tack vare fokus på kulturskolor?
På vilket sätt ger "stark kulturell bildning" det som påstås i artikeln "förmågan att förstå och kommunicera om det allra svåraste"? Har artikelförfattarna belägg för detta påstående?
Vore det relevant att i sammanhanget presentera hur många av de som studerat olika kulturutbildningar lyckas i arbetslivet vs hur många som går på tillfälliga skattefinansierade projektanställningar?
