De största vetenskapskvinnorna då och nu?

Det är ju ingen hemlighet att kvinnor inte har fått studera fritt i västerlandet förrän under 1900-talet. Så det finns inte så många vetenskapskvinnor att skriva om jämfört med männen. Och kanske ingen kvinna (än) hör hemma bland de stora genierna. Ändock tycker jag det vore intressant att lyfta fram de vetenskapskvinnor som banade väg för alla andra och uppmärksamma de som nu lyser starkast på vetenskapshimlen.

Tråden är inte på något vis ett feministiskt inlägg. Och inget om att det ena könet är bättre än det andra. Vill bara lyfta fram kvinnornas prestationer och låta dessa få en egen tråd med tanke på att deras historia inom vetenskapen är så kort.

Här kommer några exempel på stora vetenskapskvinnor inom fysik, matematik och teknologi.

1) Ada Lovelace. 1815-1852. Grevinna och dotter till den kände poeten Lord Byron. Hon hade en ovanlig mor som uppmuntrade sin dotters intresse för matematik och logik. Ada hade även ett intresse för teknologi och anses vara världens första datorprogrammerare genom sitt arbete med Charles Babbages analytiska maskin, där hon skrev vad som anses vara världens första algoritm och datorprogram.

Kritiken mot Ada Lovelace är att Babbages redan förberett det mesta, men i hans arbete fanns en bugg, ett allvarligt fel. Och den upptäckte hon under de 9 månaderna hon arbetade med verket. Så om hon inte skulle vara den förste att skriva en algoritm, så hade hon stor betydelse för arbetet både genom att klara av att översätta från italienska till engelskan hur maskinen fungerade, hur hon sedan tydliggjorde det med noterna och slutligen hur hon upptäcka buggen. Så här skriver för övrigt Babbage om henne:


2) Marie Curie. 1867-1934. Marie föddes i Polen och förlorade sin mor tidigt i livet. Hennes far var matematik- och fysiklärare som förrlorade sin förmögenhet genom dåliga investeringar. Marie som var väldigt duktig i skolan fick jobba som lärare för att få in pengar till sin familj.

Och kanske det hade fortsatt så om inte hennes äldsta syster bidragit med pengar så att Marie kunde flytta till Paris för att gå på college och sedan studera matematik och fysik på Sorbonne. För att hjälpa sin yngre syster att läsa medicin började Marie jobba som guvernant vid 18 års ålder och lyckades på så sätt få ihop pengar till systerns studier.

På Sorbonne träffade hon Pierre Curie som hon senare gifte sig med. De forskade sida vid sida och fick tillsammans med Henri Becquerel nobelpriset 1903 i fysik för deras arbete kring radioaktivitet. 3 år senare omkom Pierre i en olycka.

1905 blev Marie Curie professor vid Sorbonne.

1911 fick Marie nobelpriset i kemi för upptäckten av grundämnena polonium och radium. Marie är för övrigt den enda kvinnan som fått nobelpris två gånger. Hon är också en av två pristagare som fått det två gånger i två olika ämnen. Det var för övrigt inte säkert att Marie skulle få det andra priset pga att hon varit inblandad i utomäktenskapliga affärer. Det i motsats till alla män som fått nobelpriset.

Marie Curie gav bokstavligen sitt liv för forskningen. Genom arbetet med radioaktivitet fick hon en blodsjukdom som till slut tog hennes liv.

3) Emmy Noether. Jag hinner tyvärr inte skriva något om henne ikväll, men kanske någon annan kan sammanfatta hennes verk?


Fyll gärna på med vetenskapskvinnor från då och nu.

Jag känner ju till en del svenska kvinnliga forskare inom naturvetenskap men ingen av dem jag vet är så vitt jag vet internationellt kända, åtminstone inte utanför sina forskningskretsar, alltså inte för någon bredare allmänhet utanför Sverige.

Kikar jag på listan över hyfsat sentida vetenskapskvinnor på https://en.wikipedia.org/wiki/Women_...r_20th_century så känner jag inte ens igen mer än tre namn, Jane Goodall, Rachel Carson och Sally Ride och då visste jag inte att den senare var vetenskapskvinna utan kände bara till henne som astronaut. Det är en rätt mansdominerad "bransch" tyvärr. Sen känner väl inte jag till alla som förtjänar att kännas till i och för sig.

Marilyn vos Savant(!) kanske? Hög IQ, men kanske ingen forskare
https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_vos_Savant

Dorothy Hodgkin som fick nobelpriset i kemi 1964 för utveckling av proteinkristallografi. Bestämde bla strukturen för insulin.

Rosalind Franklin bidrog, omtvistat och ej erkänt, till bestämningen av DNAs struktur.

Maud Menten mest känd för sitt jobb med enzymkinetik. Mednamngivare till Michaelis-Menten ekvationen som bestämmer hastigheten av ett enzym.

Barbara McClintock som jobbade med gener, blev inte tagen på allvar, men till slut blev hon erkänd för sina banbrytande upptäckter.

Feminism kan definieras på olika sätt. Jag har iaf inga problem med feminism som yttrar sig i att man på ett sånt här sätt uppmärksammar kvinnor för bra saker som de faktiskt har gjort. Och JA, det är ju ett faktum att de alldeles för länge inte fick en ärlig chans jmf med idag.

Lovelace: INGEN forskare har någonsin fått alla sina idéer från ingenstans. T o m Galilei hade föregångare från tidigare medeltida forskare som t ex kom på sambandet s=at^2 för accelererad rörelse. Kritik mot henne som bara handlar om att andra redan hade krattat vägen för henne, kan i så fall vändas mot vilka forskare som helst.

Curie: glöm inte heller hennes viktiga bidrag under det stora kriget (ww1) då hon använde sina kunskaper om strålning för att undersöka skadade soldater och t ex vilka benbrott de hade. Och därmed också utsatte sig för risker som nog bidrog till att förkorta hennes liv. Hon bör alltså inte bara ses som en vetenskaplig hjälte utan även som en patriot som gav sitt liv för sitt land!

Noether: Alla vet att vissa storheter i fysik och kemi är bevarade. T ex energi kan bara omvandlas mellan olika former, men inte nyskapas och inte förstöras. Den totala energin är konstant. Liknande gäller om elektrisk laddning, rörelsemängd, rörelsemängdsmoment (dvs om rotation) etc. Men varför är det så? DET svarade Noether på. Och talade då även om vilka förutsättningar som krävs för detta. Förutsättningar som vi nu vet inte alltid är uppfyllda för t ex energi i kosmologi (eller iaf inte trivialt så).

Jag är lite kluven till en sådan tråd. Det är sexism att vara intresserad av könet på en vetenskapsman. Å andra sidan finns (o-bestyrkta) påståenden att kvinnor behöver föredömen för att sätta fart. Ja, då faller ju tråden igen. För summerar man vad 50% av mänskligheten åstadkommit historiskt inom området vetenskap så är det verkligen knapert. Ada Lovelace är ett typexempel på en person som i efterhand lyfts fram som betydande, men hon är helt obetydlig. Hennes wiki-text är patetisk, 90% gäller hennes relationer till andra människor och är absolut 10 gånger längre för att hon är kvinna Hon skrev ingenting själv, var inte medlem i någon vetenskapsakademi, forskade inte på något universitet, delade inte med sig av sina kunskaper. Men definitionen på en betydelsefull person är att man inspirerat andra, tar fram kunskap som andra använder sig av.

Marie Curie har jag lite samma problem med, just eftersom hon samarbetade med och inspirerades av sin man, som sedan dog. Och då tog hon över hans arbete.

Men hon är stor. Hon namngav "radioaktivitet", det rankas av mig som den största vetenskapliga upptäckt en kvinna gjort. Kanske topp-1000?

Men lite tunt blir det. Det är nog bäst att ignorera kön och vara nöjd med alla upptäckter som gjorts, för mänsklighetens bästa.

Men då har du verkligen missat hela poängen.

Kvinnor FICK INTE studra, undervisa eller forska på universitet och institutioner eller bli medlemmar i någon akademi.

Därmed var förutsättningarna rätt skrala för att en kvinna skulle skriva "nåt viktigt" - Som ändå ingen utomstående (man) skulle publicera eller läsa.

Och ditt omdöme om makarna Curie användes torts tydliga motbevis flitigt för att "stoppa" de utnämningar som rationella män ändå sedan klarade att driva igenom.

10/10 briljant resonemang

Om det nu inte var tvärtom. Kvinnor har ofta hamnat i skymundan där män de samarbetat med fått större delen av äran. Rosalind Franklin nämndes tidigare, och det står i efterhand klart att hon borde fått vara med och dela på nobelpriset.

Mer udda är skådespelerskan Hedy Lamarr som även uppfann den frekvenshoppande radion.

Din poäng är ingen poäng. I den här tråden diskuteras "De största vetenskapskvinnorna då och nu?". Inte "kvinnor fick inte studera vid universitet på 1800-talet".

För övrigt fick hon studera hur mycket hon ville, privat hemma. Läs wiki-artikeln.

Kvinnor har fått studera överallt sedan säkerligen 1950-talet. Men det har inte ökat antalet berömda kvinnliga vetenskapsmän. Så även den poängen är meningslös.

Sophie Germain.

Hon lyckades faktiskt att skriva "nåt viktigt", därtill få åtminstone två män (Legendre,Gauss) att läsa hennes alster.