Hur bestäms Bäst före datum?

Om man tex köper kött i butik så är de ju alltid ett förpackningsdatum (ofta gömt på baksidan) och ett Bäst före datum.
Hur sätts datumet för Bäst före?

Jag förstår att de bara är en riktlinje/rekommendation men de måste ju finnas en mall för hur man räknar antal dagar av hållbarhet beroende av vad det är för typ av kött osv.

Är det räknat från när köttet är styckat, från när de kommer till butik, från förpackning?

Är det någon här som arbetat i charken i en butik och vet hur det fungerar?

Skulle tro att hållbarheten (under olika förhållanden) beskrivs av leverantören när det kommer till kött och att det sedan används i affären. Om det gäller kött som t.ex. hängmöras i butiken eller förvaras på annat sätt en längre tid än "vanligt" så finns det personal som är speciellt utbildade att syssla med detta och också att bedöma hållbarheten.

https://i.imgur.com/aOQu5jD.jpg

Bästföredatum är satta där köttet fortfarande har en förväntad smakbild, dvs bra innan det verkligen inte går att förtära.
Det kan finnas sista förbrukningsdag ibland, dessa är förbjudet och sälja efter detta datum och rätt sällsynt idag.

Sen har du MASSOR av råvaror som håller i evigheter(om rätt förvarat), dessa behöver man aldrig bry sig datum på.
Sen har de massor av andra råvaror som man kan strunta i datumen och titta, lukta och smaka på istället.
Som mejerier, cräm fräs kan jag ha upp til ½år innan konsumera, och är godare då än när den köptes(oöppnad burk måste det vara, och garant har visat sig ge sig tidigt, så den undviker jag lagra).

Ja så bör det kanske vara, men ibland är det ju lokala små köttproducenter men de kanske är samma.
Mjölk osv bör ju också vara samma.
Alla färskvaror som behöver ett datum.
Frågan är bara från när man börjar räkna, för hållbarheten beror ju också på hur den förpackas.
De är lite skillnad på torrvaror och liknande mot tex färskvaror.
Jo jag förstår att det är många produkter som har datum som går ut långt tidigare än produkten egentligen blir dålig, och många varor skulle inte ens behöva ha ett utgångsdatum.
Men när de gäller färskvaror som tex kött är de ju bra att få lite hjälp med ett datum, kan jag tycka.
Man ser ju ofta kött som blivit grått av olika anledningar men fortfarande har dagar kvar (inget jag äter men de är en annan tråd ) och jag vet att det inte behöver betyda att något dåligt.

Vore intressant om någon visste från när man sätter alla dessa datum på produkter, hur de räknas ut för varje produkt osv.
Ingen här som jobbat i butik?


Tänker även på Ica som åkte fast med sin köttfärs för några år sedan, då dom märkt om förpackningarna med nya datum.
Mins inte helt men har för mig att ingen blivit sjuk utan att det mer bara bröt mot livsmedelsreglerna. Förmodligen är detta något som fortfarande pågår på div produkter här och var då man vet att det inte är skadligt. Marinerat eller kryddat kött tex som många köper för att grilla osv. Där kan säkert datumen gått ut från början och så kryddas de och märks på nytt.

Jag vill påstå att BF baseras på tester, erfarenhetsvärden och rena gissningar, och ibland en kombination av dessa. Ett seriöst företag testar säkert sina produkters hållbarhet innan de släpps ut på marknaden. Kött har vi ätit i tusentals år och vet på ett ungefär hur länge det klarar sig i olika temperaturer. Konserver med hållbarhetstider på många år testas kanske inte hela den angivna hållbarhetstiden, där kommer nog en del gissning in.

Fast i fallet med konserver är ju själva konserverna testade sedan lång tid tillbaka och beroende på innehållet går det att göra en bra bedömning på hur lång tid som det skulle kunna förväntas hålla baserat på det.

Ja, i många fall är det nog så, men säg att en tillverkare har en ny produkt, då kan de inte testa hållbarheten i flera år innan de släpper den på marknaden, men de kan heller inte bara sätta en stämpel med BF baserat på rena gissningar. Resultatet blir erfarenhetsvärde från liknande produkter, med hänsyn tagen till en viss avvikelse.

Livsmedelsverket har säkert tester på hållbarhetstider osv och när de kommer till helt nya produkter som inte innehåller sånt man redan har koll på så måste de ju bli ett antagande men ett datum med stor marginal.
Om det skulle bli fel med en produkt/livsmedel här i Sverige så är väl de värsta att någon grinar ut i Aftonbladet (om de inte blivit så grovt fel att man blir sjuk och dör ) men om man tänker tex i USA så kan dom ju bli stämda på rejäla belopp för mindre så de lär ju vara väldigt noga med allt.

Konservers hållbarhet måste väl också varierad hållbarhet efter hur de förvaras?
Ofta är de ju ok att ha dom i rumstemperatur men ligger dom tex i solen måste ju innehållet jäsa och bli förstört. Hur de hanteras innan man själv tar hem produkten har man ju dålig koll på.

Jag tänker i första hand på färskvaror med mitt inlägg.
Om det finns en bestämmelse att tex en karrékotlett ska hålla i 5 dagar så är de ju intressant från när det räknas.
Mejeriprodukter tex får ju sina datum redan vid produktionen på bandet men kött kan ju styckas och paketeras i butiker.


EDIT. Apropå nya produkter. Vet ni någon produkt som kommit på senare tid som varit helt ny?
Är kanske trög men kom inte på en enda

Det är ju det som är grejen med konservering, det finns inga bakterier och väldigt lite (eller ingen alls) luft i burken, så det kan helt enkelt inte börja "jäsa".

Mig veterligen finns det inga bestämmelser som säger si eller så när det gäller kött, det är upp till tillverkare/leverantör att ange vad de anser är en lämplig tid för sin produkt. Det är ju fortfarande konsumenten som har det sista avgörandet och BF sätter producenten med god marginal.

Så man kan inte bli förstörd i skyddad miljö (tex konserv)? Hmm. Surströmming jäser ju i burken, men de kanske är för att jäsningen börjat redan innan.

Ja de kanske är så men de känns lite konstigt om det inte fanns generella bestämmelser, men de går kanske inte att ha.
Ja måste nog kontakta livsmedelsverket och ställa min fråga

Det finns ju lite olika typer av konservering också. Fisk brukar ju för det mesta vara så kallad kylkonserv, troligen för att produkten skulle bli sämre av att genomgå en helkonservering, där nedbrytningsprocessen mer saktas ner i stället för att näst intill stoppas som med helkonserv. Surströmming är kylkonserv, men en del vill själva "förädla" den genom att låta den stå t.ex. längre än BF eller i rumstemperatur.