[quote=Provocative3.0|65869711]
Jag har i princip samma bakgrund som dig men med inriktning mot elektronik.
Anställdes direkt efter 9an utbildades till elektronikprovare med inriktning mot felsökning och reparation av kretskort.
Fick möjlighet med stöd av företaget att läsa upp till högskolekompetensen och sen fick jag stöd i form av betald litteratur och möjlighet att jobba under studieuppehållen under min högskoleutbildning.
Problemet vi har idag är att skall vi ta in någon på företaget så måste de ha ganska gedigna grundläggande kunskaper inom vårt område och ha möjlighet att snabbt läsa på och kontant hänga med i utvecklingen vilket du får via högskolan.
Det som beskrivs här att man saknar erfarna och får anställa nyexade är inte ett bekymmer för oss utanför Stockholm.
Vi har i princip sen milenjiumskiftet haft svårt att få tag på någon med vettig teknisk utbildning förutom några år runt 08-09, så problemet är att för få unga svenskar som kan tänka sig att bo utanför Stockholm utbildar sig till yrken Det finns efterfrågan för.
Så tyvärr har vi tappat arbetstillfällen till utlandet p.g.a detta.
Citat:
Nu kan jag självklart inte kommentera en specifik bransch eller region.
Men det du belyser handlar inte om just din bransch eller region utan är ett problem som jag märkte av redan sent 80-tal.
Jag själv är industriarbetare o efter avslutad utbildning så var jag världsmästare i svarvning.
Detta tog min handledare ur mig redan första dagen o sedan började jag bygga kunskap.
Efter några år fick jag chansen att börja plugga o läste in en högskoleeksamen. Även här anställdes jag som gröngöling o efter några dagar på kontoret så bad jag min chef om en maskin igen. Fan vad jag hatade det där kontoret.
I samma veva erbjöds jag ett arbete som svarvare o nu i en styrd maskin. Något som var helt nytt för mig. Här handlade det bara om att rigga, redigera program samt byta bit. Detta tröttnade jag på o bytte jobb som inkluderade programering. Något jag fixade lätt genom min högskoleutbildning.
Nu gick det åt helvete för det företaget o där stod jag utan jobb.
Nu fick jag problem då mina extremt höga kunskaper inom svarvning gjorde att arbetsgivarna var som flugor på en sockerbit på mig.
Som du ser så har jag två utbildningar där jag bara lärde mig grunderna i yrkena.
Men genom erfarenheten från några arbeten så blev jag en svarvare med unika kunskaper genom att ha haft tur att hamna mellan två generationer av industri samt en teoretisk utbildning.
Detta gör mig till en produkt som arbetsgivarna har skapat genom ett gammalt system.
Dagens system vill inte investera i sina anställda utan kräver färdigutbildad personal. Något som bemanningsföretagen kunde erbjuda när de blommade ut.
Tyvärr så skapade bemanningsföretagen ett behov som de själva inte heller kan leverera i dag.
Vi måste backa banden o börja inse att det bara finns ett sätt att få erfaren personal o det är genom att flretagen, själva utbildar sin personal på samma sätt som skedde innan bemaningsföretagens inträde på marknaden.
Men det du belyser handlar inte om just din bransch eller region utan är ett problem som jag märkte av redan sent 80-tal.
Jag själv är industriarbetare o efter avslutad utbildning så var jag världsmästare i svarvning.
Detta tog min handledare ur mig redan första dagen o sedan började jag bygga kunskap.
Efter några år fick jag chansen att börja plugga o läste in en högskoleeksamen. Även här anställdes jag som gröngöling o efter några dagar på kontoret så bad jag min chef om en maskin igen. Fan vad jag hatade det där kontoret.
I samma veva erbjöds jag ett arbete som svarvare o nu i en styrd maskin. Något som var helt nytt för mig. Här handlade det bara om att rigga, redigera program samt byta bit. Detta tröttnade jag på o bytte jobb som inkluderade programering. Något jag fixade lätt genom min högskoleutbildning.
Nu gick det åt helvete för det företaget o där stod jag utan jobb.
Nu fick jag problem då mina extremt höga kunskaper inom svarvning gjorde att arbetsgivarna var som flugor på en sockerbit på mig.
Som du ser så har jag två utbildningar där jag bara lärde mig grunderna i yrkena.
Men genom erfarenheten från några arbeten så blev jag en svarvare med unika kunskaper genom att ha haft tur att hamna mellan två generationer av industri samt en teoretisk utbildning.
Detta gör mig till en produkt som arbetsgivarna har skapat genom ett gammalt system.
Dagens system vill inte investera i sina anställda utan kräver färdigutbildad personal. Något som bemanningsföretagen kunde erbjuda när de blommade ut.
Tyvärr så skapade bemanningsföretagen ett behov som de själva inte heller kan leverera i dag.
Vi måste backa banden o börja inse att det bara finns ett sätt att få erfaren personal o det är genom att flretagen, själva utbildar sin personal på samma sätt som skedde innan bemaningsföretagens inträde på marknaden.
Jag har i princip samma bakgrund som dig men med inriktning mot elektronik.
Anställdes direkt efter 9an utbildades till elektronikprovare med inriktning mot felsökning och reparation av kretskort.
Fick möjlighet med stöd av företaget att läsa upp till högskolekompetensen och sen fick jag stöd i form av betald litteratur och möjlighet att jobba under studieuppehållen under min högskoleutbildning.
Problemet vi har idag är att skall vi ta in någon på företaget så måste de ha ganska gedigna grundläggande kunskaper inom vårt område och ha möjlighet att snabbt läsa på och kontant hänga med i utvecklingen vilket du får via högskolan.
Det som beskrivs här att man saknar erfarna och får anställa nyexade är inte ett bekymmer för oss utanför Stockholm.
Vi har i princip sen milenjiumskiftet haft svårt att få tag på någon med vettig teknisk utbildning förutom några år runt 08-09, så problemet är att för få unga svenskar som kan tänka sig att bo utanför Stockholm utbildar sig till yrken Det finns efterfrågan för.
Så tyvärr har vi tappat arbetstillfällen till utlandet p.g.a detta.