Varför knäpper man händerna?

Och när började den traditionen? Jag har fått höra att det är för att man inte ska göra något annat med händerna, låsa dem så att säga, men jag vet inte hur mycket jag ska tro på det. Hade många kristna ADHD förr i tiden?

Vore det inte lämpligare att t.ex. ställa sig på händerna, eller hålla dem på huvudet?

Det räcker väl med att det var en för att det skulle behövas? Men ja, det är något man började med för att händerna inte skulle vara igång. På bibelns tid lyfte man händerna mot himlen när man bad.

Jag har också fått förklarat för mig att man gör det för att man inte ska hålla på och fippla med annat, en hjälp till att hålla fokus på det man gör.

Jag upplever dock att det är vanligare bland äldre människor, jag ser nästan ingen i min frikyrkoförsamling knäppa händerna när dom ber.

Vet inte om det beror på att det är många yngre människor där, eller om det är en annan kultur i frikyrkorna än i svenska kyrkan dock.

Jag knäpper händerna ibland när jag ber, men det är väldigt sällan. Oftast står jag bara med händerna hängandes, eller öppna i luften. Om jag sitter ner så brukar jag vila huvudet mot händerna.

Härkomsten verkar vara okänd.

https://www.google.se/search?ei=YM2F....0.ZZESA3_3myM

Detta sker ju även mellan människor. I alla fall om man ska tro filmer. Där förekommer ofta att någon går ner på knä och ber sin ”mästare” om något.
Har dock aldrig sett detta live, men kan mycket väl tänka mig att kejsare, kungar, m.m. behandlades så. Finns säkert källor på detta.

Kristna har inte monopol på detta. Vi lärde oss dessa handmudras i ninjutsun. Kolla nr fem.

https://en.wikipedia.org/wiki/Kuji-in

Är nog samma som youga när dom knyter ihop benen när dom sitter . Det är avslappnande presis som man sätter armarna i kors. Eller lägger benet över det andra när man sitter för det vilar avkoplandplande. Sen funkar det som en antenn å knyta hämderna så man får kontakt med gud. Så äre ju

Så enarmade människor har mindre chans att få kontakt med Gud?

Hehe. Nu va du dum

Ja, jag tog dig på orden.

Man har upplevt ögonblick då man blir helt stilla av Guds (?) närvaro. Man vill komma dit igen, därför knäpper man händerna. På samma sätt straffar man sig själv för att uppleva Guds (?) ödmjukande en gång till. Det är som en drog.

Att däremot Sträcka ut händerna, rakt upp" är ju vanligt inom frikyrkorna.

Men jag antar att det beror på samma sak som de knutna händerna.
Dvs det är en sk "naturlig hållning" som man gör för att uttrycka något.

Samma som att "rycka på axlarna" tex.

Att knäppa händerna är ju en "bedjande kroppslig hållning" som man gör utan att tänka efter, när man vill uttrycka något bedjande (som tex "snälla, hjälp mig").


Den ursprungliga kristendomen bad på annat sätt.
På den tiden slängde man sig på marken, ungefär som muslimerna gör.
Och det var ju faktiskt därifrån de första muslimerna fick idén från - dvs från Syrien och Konstantinopel. Muslimerna blev inspirerade av hur man gjorde i "den stora staden" och ville inte vara sämre själv.



Men, att ha knäppta händer har alltså ingen "rituell innebörd."
Det finns ingen symbolisk mening med det. Det är bara ett kroppsligt uttryck för en "bedjande attityd."
Du kan se liknande gester från kanske alla kulturer, oftast visat på foto och film genom fattiga människor som ber, tigger, rikare människor om pengar, om en allmosa.

Eller när någon som blir piskad av polisen eller husbonden, som ber om nåd.
Och håller då händerna i en knäppt position, för att uttrycka det bedjande i vädjan.