Citat:
Ja just här tycker jag att vi har problemet ”Grekland är nu fjättrad till Tysklands öde”. Varför ska ett fritt land bli en lydstat till Tyskland. Alla kan vill och bör inte bli tyskar. Det räcker gott och väl som det är. Euron kan knappast överleva i nuvarande form. Det är bara en tidsfråga innan spänningarna blir så stora att något land hoppar av. Italien kan bli först? För att euron ska överleva krävs på sikt att man skapar Europas förenta stater. Dvs att de lokala parlamenten upphör och all politisk makt flyttas till Bryssel / Berlin. Detta vore enligt min uppfattning en demokratisk katastrof. Som väl är växer motståndet mot globalisterna och Bryssel nu inom EU. Ungern, Polen, Slovakien, Tjeckien och nu i veckan Italien som förklarade för EU att man inte tänker finna sig i att bli hunsade.
Beträffande fast växelkursregim kan jag berätta att det inte finns ett enda historiskt exempel på att en sådan överlevt. Inte ens den amerikanska dollarn klarade detta och USA lämnade guldet i början på 1970-talet under Nixon-eran. Det kan förefalla tilltalande med fast växelkurs. Men verkligheten är föränderlig. Förutsättningarna ändras. Tyskland kommer att få problem med sin produktivitet förr eller senare. En rörlig och stigande valuta tvingar fram innovation och rationaliseringar. En svag valuta tvärtom. För Tyskland är euron en svag valuta.
Men man kan som jag beskrivit tidigare äta kakan och ha den kvar. Om man gillar kakan (fast valuta) alltså. Sverige låste fram till 1990-talet kronan mot föregångaren till euron. Att det inte fungerade berodde delvis på politiska beslut. Att pegga kronan till euron löser många av de frågor du beskriver. Men man behåller valfriheten i händelse av att förutsättningarna ändras. Men skulle man införa euron i Sverige avhänder man sig den ventil som devalveringen innebär. Kvar finns då bara alternativet intern devalvering, alltså sänkning av lönerna. Det drabbar främst de grupper i samhället som har sämst förmåga att absorbera en lönesänkning. För kapitalägarna spelar det ingen roll eller är tom gynnsamt. Jag har extremt svårt att se att detta skulle vara bättre för samhället i stort.
Beträffande fast växelkursregim kan jag berätta att det inte finns ett enda historiskt exempel på att en sådan överlevt. Inte ens den amerikanska dollarn klarade detta och USA lämnade guldet i början på 1970-talet under Nixon-eran. Det kan förefalla tilltalande med fast växelkurs. Men verkligheten är föränderlig. Förutsättningarna ändras. Tyskland kommer att få problem med sin produktivitet förr eller senare. En rörlig och stigande valuta tvingar fram innovation och rationaliseringar. En svag valuta tvärtom. För Tyskland är euron en svag valuta.
Men man kan som jag beskrivit tidigare äta kakan och ha den kvar. Om man gillar kakan (fast valuta) alltså. Sverige låste fram till 1990-talet kronan mot föregångaren till euron. Att det inte fungerade berodde delvis på politiska beslut. Att pegga kronan till euron löser många av de frågor du beskriver. Men man behåller valfriheten i händelse av att förutsättningarna ändras. Men skulle man införa euron i Sverige avhänder man sig den ventil som devalveringen innebär. Kvar finns då bara alternativet intern devalvering, alltså sänkning av lönerna. Det drabbar främst de grupper i samhället som har sämst förmåga att absorbera en lönesänkning. För kapitalägarna spelar det ingen roll eller är tom gynnsamt. Jag har extremt svårt att se att detta skulle vara bättre för samhället i stort.
Jag har inte förespråkat fast växelkurs utan hårdvalutapolitik likt den bundesbank förde med D-marken som flöt fritt. Ett land med sund ekonomi kan föra hårdvalutapolitik, mycket riktigt har vare sig Singapore Schweiz eller Tyskland haft fast växelkurs.
HÅRDVALUTAPOLITIK innebär i praktiken att länder som har denna policy helt naturligt får växelkurser som skuggar varandra. Ungefär som vår krona gjorde när vi ändrade policy efter krisen 1991-92 och växelkursen p g a denna policy helt naturligt skuggade D-marken och senare euron.
Naturligtvis borde inte Grekland infört euron. Eftersom de är vana vid att inhemska politiker historiskt manipulerat valutan ville de ha euron för undkomma detta och ha ett värde på sina besparingar. Den lägre räntan i euron skapade en kreditexpansion och därefter en krasch.
Vi borde ha två valutor i Europa. Neuro och Seuro. En för Nordeuropa och en för Sydeuropa.
På sikt tror jag union bryter loss och historiskt har vi ju haft en valutaunion i Europa under 1800-talet.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Latinska_myntunionen
https://sv.wikipedia.org/wiki/Schweizisk_franc
I vilket fall är det inte omöjligt att bryta sig loss från en valutaunion. Det har skett förr. Inte enskilda länder men förutsättningarna för unionen finns inte där och unionen upplöses.
Den sista resten av denna forna latinska myntunion är just Schweiz och dess valuta. Det enda som återstår av den.
__________________
Senast redigerad av Rektangel 2018-08-26 kl. 18:21.
Senast redigerad av Rektangel 2018-08-26 kl. 18:21.
