Olagligt att kartlägga statliga myndigheter?

Ja din jävla idiot. Har inte du fattat det än ?
Jag ber om ursäkt men du ber ju om det. Du kan inte bara lägga näsan i blöt helt öppet överallt om det är riktig information du fått tag på.
Du har ju en profil fattar du väl?

Sen kan du ju inte utrycka dig på det här viset om du har kommit över något, hallå? konspirationsteorier oooow dimensioner med tomtenissar då eller

Nej nej, inte mina egna idéer. Jag snackar mer om trovärdig information från trovärdiga källor om väldigt allvarliga saker.

Fast jag tror inte att man kan förklara sånt här för någon som inte är med på noterna. Det krävs att man är insatt i frågorna och medveten om att det finns en deep state, även här i Sverige. Annars handlar det ju bara om att jag är en knäppgök, och det får folk gärna tro. Om man blir tagen på allvar ökar ju risken att bli undanröjd

Jag har snackat med källor som är såpass pålitliga och insatta på väldigt hög nivå så jag har inget behov av att hävda mig för folk som inte har en aning. Kan säga att jag har en bekant som har jobbat nära flera av USA:s presidenter och en annan bekant som är en känd professor och samhällsvetare. De har båda hjälpt mig att bekräfta att det finns en verklighet bakom mina "fantasier" och det kändes väldigt skönt. Efter det blev mitt behov av att bli trodd och tagen på allvar av vanligt folk betydligt mindre. Jag förstår att det mest handlar om en brist på insikt.

Jomen det vet jag redan. Så vad är det du tror jag kan råka ut för då?

Att du blir ett skämt

Det hoppas jag att jag blir. Minskar risken för problem avsevärt. Så länge jag blir tagen på allvar av dem som vet vad jag pratar om är det lugnt

Men om du har börjat nysta i något alvarligt så kommer ingen att ta dig på allvar ändå på det sättet du uppträder. Plus att du försätter dig i dålig psykisk hälsa med tiden :/

Att ingen tar mig på allvar är bara bra. Däremot att den psykiska hälsan tar stryk, det är som du påpekar en väldigt stor risk. För mig ligger svaret i självdiciplin, fysisk aktivitet och att koppla bort i långa tidsperioder. Vilket tyvärr är lättare sagt än gjort.

Hur man bäst läser allmänna handlingar och tar till sig offentlig information utan att det påverkar ens psykiska hälsa negativt, vilket är vad som huvudsakligen synes diskuteras i tråden, även av TS, är inte mycket till juridik. Vi kollar om (FB) Psykisk hälsa har några uppslag.

Juridik -> Psykisk hälsa

/Mod

Sant. Min ursprungliga fråga var ju om det är olagligt att kartlägga statliga myndigheter, sedan gled diskussionen in på annat - som så ofta Tack!

Det låter mest som att du lider av paranoia, vilket ofta hänger samman med en känsla av att vara i centrum för andras uppmärksamhet. Myndigheterna har inget emot att du vill veta saker om dem, så länge du inte håller på med dataintrång och annat olagligt eller helt enkelt ringer och bråkar med dem hela tiden. Se till att inte gå och fota, mät eller rita av skyddsobjekt typ häkten och anstalter för det är också olagligt av säkerhetskäl.

Jag lider inte av någon direkt paranoia just nu, men däremot en medvetenhet om att jag sysslar med frågor som är lite känsliga eller rentav farliga. Att göra en korrekt säkerhetsbedömning är inte det lättaste, och den akuta paranoian kommer bara då jag sätter mig själv i situationer som innebär direkt livsfara (och jag har lärt mig att känna igen de situationerna).

Just nu känner jag mig väldigt trygg, och det beror till stor del på att jag uppfattas som ett psykfall. Om man tittar på t ex Bechir Rabani så blev han ju undanröjd (om man nu tror på den teorin) på grund av att han blev tagen på allvar, han började bli känd OCH han satt på känslig information. Jag sitter bara på informationen. Och som sagt, min trygghet ligger just i det faktum att jag konsekvent blir avfärdad som ett psykfall. Det passar mig bra 😊 det kan ju naturligtvis finnas ett samband mellan att vara paranoid och ha en konkret hotbild, men det sambandet är nog för invecklat för folk i allmänhet att förstå då vi gärna tänker svartvit - en omständighet som alltså spelar mig i händerna.

För jag har lärt mig att uppskatta livhanken mer än ambitionen och kicken som ligger i att "nå ut med sanningen". Dock är det en inlärningskurva som tar sin tid, och eftersom jag är både kicksökare och sanningssägare i grunden är det lätt hänt att jag sätter mig i klistret igen. Då kommer psykosen som ett brev på posten, absolut. Men nu vet jag åtminstone att de har god mat (snackar restaurangkvalité) och man slipper sprutorna om man är 100% undergiven och sköter sig. Har man tur kan man också göra spännande observationer därinne.

Och tack för tipsen, Vinyl.