Citat:
Ursprungligen postat av
Hexenhammer
Det är det bästa för Åkesson. Alla andra har gjort det klart att man inte vill ge något (eller i alla fall så lite som möjligt) till Åkesson och SD. Risken blir att, om man börjar deala med övriga partier, så kommer det bli som vanligt - SD kommer få inflytande, men folket kommer inte märka någon skillnad. Till slut kommer man tröttna och SD kommer förlora röster. SD gör rätt i att försöka stå på egna ben så gott de kan.
Eller ännu värre, SD lyckas ändra sådant som SD-väljarna är missnöjda över. Så att dom inte är lika missnöjda med det längre. Och väljer något annat parti som bättre adresserar deras nya missnöje.
Enda vägen framåt där för Åkesson är att inte lyckas genomföra något. Men skylla det på de andra partierna. Det har han varit väldigt framgångsrik med.
Vi kan se här från gårdagens debatt:
Vilka krav ställer du på Ulf Kristersson för att stödja.
"Frågan är snävt ställd", säger Jimmie Åkesson.
"Jag är beredd att samtala med alla här, de andra säger att de inte vill prata med mig."
Dels en ren lögn om att ingen samtalar med SD. Det är väl känt att det pratas massor i utskotten. Men Åkesson måste upprätthålla lögnen om att SD på något sätt inte får inflytande. SD'd väljare är missnöjesväljare. Mycket av SD's retorik handlar om fånga upp detta missnöje och hålla kvar den väljarboskapen i fållan. Och det görs bl a med att köra vi-dom retorik. Det är en del sekt-beteende över SD.
Vidare så ser vi hur Åkesson helt smiter från frågan. Och inte kommer på något bättre än att svamla om att den är "snävt ställd". Någon mer öppen fråga får man väl leta efter.
Här fick alltså Åkesson möjligheten att säga vad han vill samtala om. Men det kan han inte göra. Tänk om UK då skulle säga att "jo, men det kan vi väl ordna". Då skulle katastrofen vara total för Åkesson. Lööf är här idealisk. Inte konstigt att Åkesson gillar Lööf så mycket utanför kamerorna.
Skulle SD genomföra det väljarna vill så skulle SD inte ha några väljare kvar. Och genomför dom tillräckligt åker dom under 4%-spärren.
Ska man vara partiledare för ett missnöjesparti så får man se till att missnöjet kvarstår. (UKIP har inte haft någon större framgång efter att man lyckats genomföra Brexit. Snarare håller dom på utplåna sig).