Citat:
Ursprungligen postat av
999aaa2
Vederbörande skäller och hackar KONSTANT. När jag upplyser honom om detta så är han helt oförstående. Han ser det som att jag bråkar med honom vilket inte stämmer. Jag är en mycket snäll och omtänksam person med ett enormt tålamod. Han ser inte sina brister ALLS. Beror detta på en intellektuell begränsning, eller vad beror det på?
Hans beteende har brutit ner mig. Har blivit mer ängslig och ångestfylld på senare tid. Det är så oerhört jobbigt att höra hans skrikande. Det är helt omöjligt att föra en normal konversation med honom.
Dessutom så förstår han inte självklara saker. Han tog det som en personlig förolämpning att han inte fick värma och äta medhavd mat inne på en restaurang (på ett bad) som han inte köpt något av. Därför var han allmänt sur hela dagen.
Ett annat exempel: Han har noll förståelse för att jag INTE vill låna ut pengar till lyxmat till honom. Till exempel så tjatar han om att han vill låna pengar så att han kan köpa dyra köttkotletter vilket blir typ 40 kr/måltid. Han har inget konsekvenstänk ALLS!
Vad är det för fel på honom? Spelar han korkad, eller är han svagbegåvad på riktigt?
Nog inte svagbegåvad ..dock kanske man ibland inte fungerar som man brukar pga flera olika anledningar som sker i vardagen. Om man lever ihop så kan vardagliga problem gå ut över sin partner som egentligen inte har med det o göra alls.
Här är ett litet tips .
Gör en middag ihop..ta fram lite vin , cider eller vad som passar ..sätt er ner..tänd lite ljus och bara prata i lugn o ro . planera detta så de inte kommer upp hej hopp så ..utan på fredag ex sätter vi oss ner o äter lite mat ..pratar lite och bara umgås med varandra ..känns det fortfarande fullständigt fel ..försök vara ifrån varandra lite . Så man ev får sakna personen ordentligt* inte alltid man gör heller för den delen* . Fortsätter problemen efter de kanske man ska gå vidare i livet :/