Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2018-08-09, 00:36
  #1
Medlem
Luness avatar
Hur kommer det sig att revolvertrummor har så tunt gods? En vanlig pistolpipa brukar ha runt 2-4mm gods, medan en revolvercylinder kan ha endast 0,5mm mellan kammarna, har aldrig sett så tunna pistolpipor.

Har själva cylindern någon betydelse i detta?
Citera
2018-08-09, 00:43
  #2
Medlem
megacoolmans avatar
Själva cylindern utsätts ju inte för samma påfrestning som pipan. Cylindern agerar ju bara hållare för patronen.
Kraften från explosionen riktas ju framåt.
Citera
2018-08-09, 00:51
  #3
Medlem
Luness avatar
Citat:
Ursprungligen postat av megacoolman
Själva cylindern utsätts ju inte för samma påfrestning som pipan. Cylindern agerar ju bara hållare för patronen.
Kraften från explosionen riktas ju framåt.
Kraften från explosionen är väl som kraftfullast vid kammaren, precis innan trycket format riktning, och avtar ju längre ut i pipan trycket färdas?

Patronläget brukar vara av tjockare gods än övriga pipan på pistol, gevär och kanoner. Detta gör revolvertrummornas tunnväggighet ännu konstigare. Jag menar, revolverns pipa har tjockare gods än trumman, förstår att det är praktiskt för att få trumman kompakt, men isåfall vore det praktiskt med tunna pipor överallt, och piporna är tjocka av en anledning, de måste hålla trycket med säkerhetsmarginal, förutom på vissa klena vapen kanske, som skulle kunna va tunnare utan problem. Många .22 pipor är lika tjocka som 9mm, trots mkt lägre tryck.

Det jag funderar på är om själva cylindern som kammarna ingår i, stärker kammaren när den avfyras, som en helhet, så de lixom hålls ihop och fördelar ut trycket/påfrästningen över hela cylindern?
__________________
Senast redigerad av Lunes 2018-08-09 kl. 00:57.
Citera
2018-08-09, 01:49
  #4
Medlem
-Andreas-s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lunes
Kraften från explosionen är väl som kraftfullast vid kammaren, precis innan trycket format riktning, och avtar ju längre ut i pipan trycket färdas?

Patronläget brukar vara av tjockare gods än övriga pipan på pistol, gevär och kanoner. Detta gör revolvertrummornas tunnväggighet ännu konstigare. Jag menar, revolverns pipa har tjockare gods än trumman, förstår att det är praktiskt för att få trumman kompakt, men isåfall vore det praktiskt med tunna pipor överallt, och piporna är tjocka av en anledning, de måste hålla trycket med säkerhetsmarginal, förutom på vissa klena vapen kanske, som skulle kunna va tunnare utan problem. Många .22 pipor är lika tjocka som 9mm, trots mkt lägre tryck.

Det jag funderar på är om själva cylindern som kammarna ingår i, stärker kammaren när den avfyras, som en helhet, så de lixom hålls ihop och fördelar ut trycket/påfrästningen över hela cylindern?
Nix.
Kalibrar för revolver, dess patroner har inte hyls halsar, så det är annan konstruktion m snävare toleranser i en studsare/AK. Godset i ptr läge på pistol är inte så tjockt heller egentligen.
Blir ju rundstrålande expl.riktning o revolver får viss tapp av pip tryck iochmed att det är luft mellan trumma o pipa, på pistol så anv energín till omladd + viss spill av piptryck försvinner ut genom slutstycke.
Trycket är mkt högre i Kalibrar med hylshals, o då byggs dessa typer av vapen därefter.

Tror inte att trumman konstruktion gör den tåligare, utan att det helt enkel är mindre tryck i rev./pistol am än studsare/AK/kulspruta.
Citera
2018-08-09, 02:29
  #5
Medlem
-Andreas-s avatar
Btw.
På denna forums 'Vapen och Militär' subfora finns kompetens mer, förmodligen, vad gäller vapen överlag o users som Ljungbackaerik, Högerspöken, Scoremax, OrmenLånge o flera där, håller på med sånt här akademiskt ända till vapensmide/handladdning av am, är goda mekaniker, kan sina vapen o kronans vapen osv osv osv. De har definivt svar på *allt om fysik med vapen*. Prova med dem vet jag.
Citera
2018-08-09, 03:16
  #6
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av -Andreas-
Trycket är mkt högre i Kalibrar med hylshals, o då byggs dessa typer av vapen därefter.

Tror inte att trumman konstruktion gör den tåligare, utan att det helt enkel är mindre tryck i rev./pistol am än studsare/AK/kulspruta.

Nope. En revolverpatron och en AK patron utvecklar i princip samma tryck.

410 MPa
https://en.wikipedia.org/wiki/.454_Casull

415 MPa
https://en.wikipedia.org/wiki/7.62%C3%9751mm_NATO
Citera
2018-08-09, 03:58
  #7
Medlem
2560ps avatar
Nu är jag långt ifrån någon expert, men godset i en hylsa är ju ännu tunnare. Hade designen inte varit förenlig med fysikens lagar hade väl hylsan utvidgats och fastnat i cylindern om inte styrkan i (patron-)godset varit tillräcklig. Dessutom är den ju gjord av någon sorts gulmetall, så några större påfrestningar verkar det inte röra sig om. Värre är väl värmeutvecklingen om man skjuter automateld skulle jag gissa.
Citera
2018-08-09, 04:13
  #8
Medlem
-Andreas-s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av johej
Nope. En revolverpatron och en AK patron utvecklar i princip samma tryck.

410 MPa
https://en.wikipedia.org/wiki/.454_Casull

415 MPa
https://en.wikipedia.org/wiki/7.62%C3%9751mm_NATO
Nja, E0 är 3304J på 7.62'an o 2607J på .454'an, varför?

Om man tar en patron o jmfr den som smällare med en annan smällare, typ ja då förstår jag wiki-artiklens resonemang. Men, am är am. Vapen är vapen. Kammare är kammare. Ptr-läge är ptr-läge.
Revolver är revolver, som inte har ngt ptr-läge med så tight tolerans, annan konstruktion, osv osv.

Detta kan nog brytas ned i kvark-fysik men jag är tämlig säker på att ts frågeställning gäller varför en ex.vis .38spl (vanlig) eller en 9mm luger (vanlig), ett sorts krutgasförbränningsförlopp-beteende, temp-stigning, utvecklat pip-tryck, från avtryck med pekfinger till att kula lämnar pipa genom förslagvis en 2.5" pipa inte sprängs i handen, osv. Att material nog är underordnad konstruktionen.
Är du med på mitt tankesätt? Att här är ett antal faktorer, inte en, svaret på ts fråga.
Citera
2018-08-09, 08:20
  #9
Medlem
Bara-Robins avatar
Tryck i alla dess former visualiseras, och räknas enklast på genom vektorer. Du utgår från mitten, och ju längre avståndet, alltså vektorn är, till en punkt inom det inkapslade området, desto högre är trycket just där. Så har du ett rör som är slutet i ena änden, stoppar in krut och kula, så kan du dra streck från mitten ut mot varenda punkt inom röret. Det visar att trycket blir som högst i kanterna, alltså hörnen, och då lägre i direkt radiell riktning än vad den blir mot hörnet. Varför också förbränningskammare till vätskedrivna raketmotorer i bästa fall är runda.
Så godset åt sidorna i trumman behöver inte vara tjockare, utan metallen klarar då av det, med marginal.
Eftersom större delen av kraften då går åt hörnen, vilka går både bakåt och framåt i längsgående riktning så blir den största belastningen vid trumman bakåt, vilket tas upp utav stommen, precis bakom cylindern.

Att pipan är tjockare beror på precision. Den ska inte böja sig av yttre våld, den ska inte expandera för mycket på grund av värme, eller då böja sig av värmen.

Men det stämmer att trycket är som högst i cylindern, innan kulan hunnit färdas i loppet, under förutsättning att allt krut hunnit börja brinna, så egentligen blir det en funktion med faktorerna brunnet krut, och längd kulan hunnit färdas i loppet.

Sen har man ju ett cylindergap, men tryckförlusten från den är inte så stor som man kan tro av ovanstående anledningar kring hur tryck funkar.

Dessutom så fungerar ju kammaren vid sidan om den med exploderande patron som en slags självuppehållande brygga då den är rund, så kraften fördelas på mer material.
__________________
Senast redigerad av Bara-Robin 2018-08-09 kl. 09:04.
Citera
2018-08-09, 08:36
  #10
Medlem
flaskborstes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lunes
Kraften från explosionen är väl som kraftfullast vid kammaren, precis innan trycket format riktning, och avtar ju längre ut i pipan trycket färdas?

Patronläget brukar vara av tjockare gods än övriga pipan på pistol, gevär och kanoner. Detta gör revolvertrummornas tunnväggighet ännu konstigare. Jag menar, revolverns pipa har tjockare gods än trumman, förstår att det är praktiskt för att få trumman kompakt, men isåfall vore det praktiskt med tunna pipor överallt, och piporna är tjocka av en anledning, de måste hålla trycket med säkerhetsmarginal, förutom på vissa klena vapen kanske, som skulle kunna va tunnare utan problem. Många .22 pipor är lika tjocka som 9mm, trots mkt lägre tryck.

Det jag funderar på är om själva cylindern som kammarna ingår i, stärker kammaren när den avfyras, som en helhet, så de lixom hålls ihop och fördelar ut trycket/påfrästningen över hela cylindern?

Pipans tjocklek är nog mera för att den inte skall kunna deformeras och sikta fel den skall vara rigid och inte kunna böjas alls. Så pipans tjocklek är inte direkt skapad för att hålla inne "explosionen" det räcker men några mm för det om man använder rätt stål. Kammarna fylls ju dessutom med patronen och enbart den främre delen påverkas av avfyrningen. Kulan sitter ju i främre delen av kammarna nära pipans början. Bakåt ligger ju hanen och mekaniken som oftast är av tjockare stål för att inte patronen skall slå bakåt, man vill ju få alla kraft frammåt.

.22 kan man avfyra i ett ganska tunt rör utan att röret tar direkt skada. Det farliga är om loppet är blockerat.. då kan även tjockare gods brista.
Citera
2018-08-09, 10:31
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bara-Robin
Du utgår från mitten, och ju längre avståndet, alltså vektorn är, till en punkt inom det inkapslade området, desto högre är trycket just där. Så har du ett rör som är slutet i ena änden, stoppar in krut och kula, så kan du dra streck från mitten ut mot varenda punkt inom röret. Det visar att trycket blir som högst i kanterna, alltså hörnen, och då lägre i direkt radiell riktning än vad den blir mot hörnet.
detta stycke är fullständigt svammel. Ev. läsare uppmanas att ignorera budskapet.
Citera
2018-08-09, 11:50
  #12
Medlem
TorkelSnorkels avatar
Fysik, matematik och teknologi --> Vapen och militär

/Moderator
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback