Kvinnor får i genomsnitt 4 MKR under sin livstid från män

Jag vet inte ifall det bara är några väldigt fåtal procent eller inte, man får väl hoppas att det är så, men jag vet inte. Man läser om det mycket, man har iaktagit hur galet många tjejer börjar bete sig runt 02-03 på natten en fredag. Man vet hur lite många sådana "paradise hotel"-tjejer har i skallen, och det hjälper inte ifall de är på droger och alkohol.

De flesta våldtäkter sker ju igenom att en tjej bjuder in en blatte hem eller åker till hans hemmafest, inte igenom överfallsvåldtäkter ute i parken. Fanns en sådan som sändes live på facebook då de våldtog henne medan hon sov i min hemstad, Uppsala. Hon var ju över 30 år gammal, de var runt 20-25 allihopa. Man såg ju att hon inte var helt rätt till, men vem fan åker med 3 unga blattar för hemmafest i någon sliten förort som Gottsunda?

Ett annat känt fall är ju just småländska tvåbarnsmamman som gick till flyktingförläggning för att ha hemmafest med 8 afghaner. Jag tänker på mörka impulser, som de där anonyma händerna som rör sig överallt i ens kropp, den som kopparmynts fru hade. Hon är med all säkerhet en kvinna som kan kontrollera mörka impulser och skulle aldrig agera för att närma den irrationellt.

Men till och med jag kanske har mörka impulser som drar mig till idiotiska handlingar, sådana jag inte kan styra: som att vandra omkring ensam i sydamerikanska kåkstäder bara för att se något nytt med egna ögon. Jag visste mycket väl när jag var där att händer något mig så är det bara mitt fel, men jag gjorde det ändå. Jag var då inte ens full. Jag tänker att folk gör dumma saker, man inte vill agera rationellt i alla situationer, och dumstridig mod tar en till nya spännande ställen (jag vill inte vara turisten som bara ser stranden). Så gillar man kanske rentav att känna adrenalinet flödda i kroppen, som lite mer äventyrlig turist (hade liknande moment i Indien också). När man sedan har en kniv mot strupen så är det plötsligt lite för spännande. Jo, det liknar unga män som kör motorrace på 200 km/h mitt i natten. Men dessa irrationella manliga impulser är ju något som är mycket mindre tabu att tala om.

En till sak, jag tänker att en kvinna ibland går igenom ganska häftiga känslosvängningar, efter en bryten relation exempelvis, i Södermalm tog 4 marockanska gatubarn en gråtande tjej till en park där de våldtog henne. En till fall i Uppsala var en då 5 stycken blattar hittade en gråtande tjej i Mcdonalds, och tog henne till toaletten för att "trösta henne" medan en höll uppvakt utanför dörren.

Då är det viktigt att en tjej vet precis vad som kan hända en (för hon är under alkohol och emotionellt förvirrad), undrar lite hur ärligt tjejer talar med varandra om sånt, eller ifall faran finns underförstått bland allihopa?

För några procent tror jag inte det räcker med att faran är "underförstått".

Fortsätter såhär då..

Jag och mina väninnor talade aldrig med varandra om sånt. Men vi låg inte i riskzonen för sånt beteende heller nån av oss. Vad jag vet är det ingen som gjort någon liknande handling. Eller en vän från högstadiet som var enormt irrationell ibland (bordelinestörning), gick igenom en park i staden ensam mitt i natten. Då blev vi iofs rätt arga på henne. Det hände ingenting, men kunde ju gjort.
Själv har jag alltid varit ganska rädd av mig och därmed försiktig, så jag har aldrig ens tänkt tanken att försätta mig i en liknande situation.

Min pappa gav mig pepparspray (sån där riktig "kriminell" spray, från Tyskland) när jag var runt 20 årsåldern, hehe. Han sa inte så mycket mer men han sa att det är bra att ha när du är ute. Han behövde ju inte säga mer, man förstår budskapet. Det är ju ändå ett viktigt statement att göra som förälder. De var också alltid noga med att tala om att vi aldrig får promenera hem på natten, och kontrollerade alltid att vi hade cyklar. Pappa skötte förfasen en halv cykelmakare ute i boden, det fanns alltid extra cyklar farbara ifall någon hade punktering. Haha.
Såna saker är viktigt som förälder, för att fasa in barnen i rätt tänk.

Men talar vi om en wt-familj i en förorten, där föräldrarna dricker redbull och röker, talar till varandra och sina barn på ett ovårdat språk, hem där det sociala arvet är så illa att det bara går rakt nedstigande led...där tror jag att det är svårare. Antagligen är det också i dessa miljöer de tjejer/kvinnor är uppvuxna om de har benägenheten att följa med några utlänningar hem på efterfest.

Det är mycket svårt att ändra genom normer i samhället tror jag. Föräldrarna måste sköta om sina barn. Och vi kan konstatera att många inte skulle haft barn.

Pedagogik som har sprungit ur genusvetenskap/kvinnostudier. Har för mig att direktiven ovanifrån började på allvar under 90-talet. Det är svårt för min del att göra någon anekdotisk jämförelse då min ålder är ofördelaktig för det och det går inte att jämföra resultat när resultat har uteblivit. Ett praktiskt exempel vore dock när man ett tag aktiverade tillbakadragna (oftast flickor) och dämpa utåtagerande (oftast pojkar). Hur det såg ut i praktiken vill jag minnas var en blandad kompott, det gick att läsa om såväl individfokus som en direkt uppdelning i flickor och pojkar, det gick att läsa om generell hantering (som i en skolpolicy) och om speciellt avsedda lektioner och det gick att läsa om lärarledda initiativ och om pedagoger som togs in utifrån. Det finns säkert en röd tråd av olika etapper av pedagogikförsök som jag inte har bättre koll på, antingen det eller så var direktiven ovanifrån väldigt luddiga.

Kommer dock på mig själv med att göra sedvanliga misstag - tro att folk befinner sig i mitt huvud. Problemet bottnar sig inte i ideologi och pedagogik per se utan när jag skrev "ideologisk fostran" så syftade jag på pedagogiska modeller som enbart motiveras ideologiskt.
De pedagogiska modellerna som springer ur genusvetenskapen/kvinnostudier är nämligen inte teoretiskt grundande, medan praxis för övrig pedagogiska modeller är att grunda sina teorier.

När man grundar en teori så går man till den övriga vetenskapliga litteraturen för att falsifiera sin teori samt provar sina teser mot deras antiteser. Det är därför som vi exempelvis inte läser om levande drakar i våra historieböcker... även om den historiska litteraturen kan skildra och vittna om levande drakar. Historikerna har alltså vänt sig till den vetenskapliga litteraturen i övrigt för att undersöka hur troligt det är att drakar har levt/för att falsifiera historisk litteratur som skildrar och vittnar om drakar.

I sammanhanget pedagogik så har man alltid funnit en särskild vikt i att grunda sina teorier. Det har helt enkelt ansetts vara orimligt att använda sig av pedagogiska modeller utan att först se efter om metoderna är farliga, kontraproduktiva eller ineffektiva på andra håll. På den här punkten har genusvetenskapen/kvinnostudier fått dispens...

Därför har vi dessa pedagogiska modeller som fokuserar på den gemensamma miljön och på vardagliga händelser även om psykologin beskriver ett sådant fokus som högst ineffektivt. Därför har vi pedagogiska modeller som utgår från att vårt inre liv är rakt och kan formas i direkt mening (i direkt mening som att förvänta sig att vi får mindre våldsamma män genom att dämpa sådant som ter sig våldsamt bland pojkar) medan psykologin har en helt annan karta för hur man når och formar vårt inre.

Resultaten när genuspedagoger har bedrivit studier - det vill säga satt sina pedagogiska modeller i praktik (läs: experimenterat direkt på barn) - är resultat som vilken beteendevetare som helst kan förutspå. Barnen hanterar det som en uppgift på plats (det vill säga gör som genuspedagogerna vill på genusdagiset) medan det inte har skett någon förändring alls utanför genusdagiset. Att vi förhåller oss så till den gemensamma miljön är knappast en hemlighet... det får man reda på under de första månaderna med psykologistudier.

Summan av det här är ett samhälle som formar attityder (läs: ersätter normer med normer) utan att de bär någon praktisk funktion - attityder som att exempelvis pojklekar är någonting fult och skamligt - vilket skapar förvirring och osäkra människor. Och när de önskvärda resultaten uteblir så får subjekten (det vill säga oftast pojkar/män) ta smällen som kollektiv... för ideologin som alltihop springer ur ifrågasätts aldrig utan hanteras som ofelbar (jämför med religion).
Istället för att tänka om när önskvärda resultat uteblir försöker man enbart med mer av samma mynt och längre ner i åldrarna, man försöker helt enkelt med hårdare tag... vilket också ger hårdare attityder som besked.

Man skiter i't. Verkligheten ska stämma överens med kartan och det få kosta vad det kostar vill. Med tanke på den tillgång till information som vi har idag och när vi pratar om människor som har bedrivit högre studier... så förundras jag över hur simpelt förståndet är på ansvariga (som exempelvis tror att människans inre är rakt och kan formas direkt som beskrivet ovan).
De lever helt och hållet i en Duplo-värld. Simpla förstånd som borde trycka på knappar som arbetsuppgift istället för att utveckla pedagogiska modeller.

Jo, men det som fascinerar mig lite med "manosfärens" problem är att vi faktiskt kan göra något åt det genom bara inbördes dialog. Establisemangets problem är väldigt svåra att påverka, då det är svårt att få sin röst hörd i kanaler som skapar förändring ovanifrån. Jag debatterar i youtube, reddit, flashback, etc. däremot med just män som jag kan påverka. Likaså finns youtubekanaler som kan nå ut till miljontals män (Jordan Peterson är ju den stora stjärnan i detta område, och han har åstadkommit lite av en mirakel därigenom i många unga mäns liv).

Kunde jag bestämma skulle en sådan här video visas i varje klass i varje svensk skola i högstadiet:

https://www.youtube.com/watch?v=wSF82AwSDiU&t=1s

Men se där: den har 11,5 miljoner tittare! Anledning att vara hoppfull.

Så medan vår sexualundervisning håller på med tom moralisk pladder om hur hemskt det är med porr och hur det objektifierar kvinnan, så missar de hur en ung man bara kan vilja förändras när han ser att det finns något för honom i att förändras.

Ovan så nämns impotens, omaskulint beteende, depression, ångest, apati, etc. allt "backed up by solid science", alltså varningar som når ut till unga pojkar kring allt de kan förlora på att titta på porr. Vår establisemang är dock så korkad att de inte förstår att unga människor under hormonregn bara kan lockas till förändring genom att lova saker som är i deras egenintresse.

Lockbetet att göra som genusprästen vill...vad är det?





Hade alltid problem med att se sexakten när jag ibland tittade på porr, var alltid något vulgärd över det hela, banalt. Ifall jag däremot såg en skådespelerska som jag tände på, eller en tjej som jag sett i stan, eller en naken kvinna så kunde jag ju fantisera själv vad jag skulle göra med henne. Det slutade ju inte med sprut över ansiktet medan en annan man stönar högt. Att någon överhuvudtaget kan tända på gangbang och annat än mer vulgär skit är för mig lite svårt att förstå och har aldrig ens sökt på sådan skit när jag var tonåring, men antar att jag egentligen är något känsligare än snittet för män kring sex (inte när det gäller något annat egentligen). Har alltid haft en insikt om hur mycket som där finns att förlora, varje gång man rör sig ut till mer "dirty" så blir verkligheten lite mer "dirty".


Jag är inte troende på strong AI, jag har läst en hel del böcker som får mig att förhålla skeptisk kring att vi kan skapa medvetande genom logic gates. Det finns många problem, för det första att ettor och nollor aldrig är i superposition, vilket antagligen behövs för att vi ska förstå paradoxer där varesig ettan eller nollan kan vara sann (som Gödels teorem). Sedan finns problemet att quantum tunneling inte tillåter transitorer att minska bortom 5 nm, år 2019 kommer det ut 7 nm transitorer från AMD. Vi närmar oss alltså gränser som vi inte vet ifall vi kan överkomma.

Slutligen så skulle en medveten robot behöva räknas som en individ av etiska principer, därmed skulle de inte kunna agera slavinnor åt weirdo mäns fantasier. Utan medvetande robotar så kan nog bara tvättäkta autister gå på att de har magiska moment med "saken".

Men nåja, tittar man på Black Mirror eller Westworld så hoppas man lite att man har rätt om att AI kommer stötta på denna betongvägg, även ifall jag är hydsad positiv till automatisering (trots alla problem det orsakar).


Det är exakt så det är. Tinder hoppar exempelvis ibland över förföringsbiten (eller det blir själva textandet), men förföring är så vulgärt och djuriskt i uteställen kl 02 att det kanske är lika bra.

Det är märkligt då vi samtidigt får in allt mer "solid science" om hur fantastiskt återhållsamhet är för ens hälsa, mentala förmågor, disciplin, etc.

Vi vet att fasta är enda riktigt vetenskapligt beprövade sättet att förlänga ens liv. Vi vet av marshmallow testen att barn runt 5 år som undviker äta en marshmallow som ligger framför honom för att 10 minuter senare få två stycken har helt offantligt högre chans att lyckas i livet.

Återhållsamhet är väl det stora steget från natur till civilisation. Men natur är alltid sexigare än civilisation av en anledning, vi skapar ju inte lust från prefrontala cortexen.

Asiatiska män som bäst lyckas med utbildning, framtidsplanering, hålla sig undan från droger och alkoholsproblem är också de klart minst sexiga i marknaden. Jag tycker det är viktigt att påminna somliga män som är i riskzonen att de behöver lite galenskap, lite kaos inom dem. Jag tror att många män som blir rena "providers" och glömt hur man leker lite grann och inte låter samla lite smuts under naglarna kan få ordentliga käftsmäll längre fram i livet.




Naturen vill befria sig från civilisationens hårda grepp, kaos vill komma ut och leka. Musiken som alla lyssnar på idag anspelar bara på sex för sexets skull. Det finns ingenting transcendentalt längre. Det som började som en ganska vacker befrielse i 60-talet - där Beatles går från "I want to hold your hands" till Robert Plant 5 år senare står genomdränkt i svett och sjunger "way,way, down inside...honey you need a...I want to give you my love.." - med sådan sexuell vibration att det faktiskt får dagens rap-pimpar med sina bitches att blekna, men folk har inte ens tid med det "suggestiva" utan vill ha bambam trummor som får marken att vibrera och bitches hit och bitches dit.

Har du förresten lagt märke till hur lite kritik som framförs från feministers sida mot hiphopmusikens misogyna kvinnobild?

Självfallet söker svenska vita killar som inte gillar skitmusiken som spelas i valfri uteställe till sin egen hedonistiska grotta, FUUUUUUUUCK YOOOOOOU! Säger dessa MED ALL RÄTTA när feminister kommer med moraliska pekpinnen. Ifall ni vill ha er hedonism, så ska ni inte lägga er inte i hur vi leker!

Jag hoppas att de är beredda att se Världen som en kamp mellan fler sidor än bara de vita mot svarta pjäser på en schackbrädda.

Pedagogik som har sprungit ur genusvetenskap/kvinnostudier. Har för mig att direktiven ovanifrån började på allvar under 90-talet. Det är svårt för min del att göra någon anekdotisk jämförelse då min ålder är ofördelaktig för det och det går inte att jämföra resultat när resultat har uteblivit. Ett praktiskt exempel vore dock när man ett tag aktiverade tillbakadragna (oftast flickor) och dämpa utåtagerande (oftast pojkar). Hur det såg ut i praktiken vill jag minnas var en blandad kompott, det gick att läsa om såväl individfokus som en direkt uppdelning i flickor och pojkar, det gick att läsa om generell hantering (som i en skolpolicy) och om speciellt avsedda lektioner och det gick att läsa om lärarledda initiativ och om pedagoger som togs in utifrån. Det finns säkert en röd tråd av olika etapper av pedagogikförsök som jag inte har bättre koll på, antingen det eller så var direktiven ovanifrån väldigt luddiga.

Kommer dock på mig själv med att göra sedvanliga misstag - tro att folk befinner sig i mitt huvud. Problemet bottnar sig inte i ideologi och pedagogik per se utan när jag skrev "ideologisk fostran" så syftade jag på pedagogiska modeller som enbart motiveras ideologiskt.
De pedagogiska modellerna som springer ur genusvetenskapen/kvinnostudier är nämligen inte teoretiskt grundande, medan praxis för övrig pedagogiska modeller är att grunda sina teorier.

När man grundar en teori så går man till den övriga vetenskapliga litteraturen för att falsifiera sin teori samt provar sina teser mot deras antiteser. Det är därför som vi exempelvis inte läser om levande drakar i våra historieböcker... även om den historiska litteraturen kan skildra och vittna om levande drakar. Historikerna har alltså vänt sig till den vetenskapliga litteraturen i övrigt för att undersöka hur troligt det är att drakar har levt/för att falsifiera historisk litteratur som skildrar och vittnar om drakar.

I sammanhanget pedagogik så har man alltid funnit en särskild vikt i att grunda sina teorier. Det har helt enkelt ansetts vara orimligt att använda sig av pedagogiska modeller utan att först se efter om metoderna är farliga, kontraproduktiva eller ineffektiva på andra håll. På den här punkten har genusvetenskapen/kvinnostudier fått dispens...

Därför har vi dessa pedagogiska modeller som fokuserar på den gemensamma miljön och på vardagliga händelser även om psykologin beskriver ett sådant fokus som högst ineffektivt. Därför har vi pedagogiska modeller som utgår från att vårt inre liv är rakt och kan formas i direkt mening (i direkt mening som att förvänta sig att vi får mindre våldsamma män genom att dämpa sådant som ter sig våldsamt bland pojkar) medan psykologin har en helt annan karta för hur man når och formar vårt inre.

Resultaten när genuspedagoger har bedrivit studier - det vill säga satt sina pedagogiska modeller i praktik (läs: experimenterat direkt på barn) - är resultat som vilken beteendevetare som helst kan förutspå. Barnen hanterar det som en uppgift på plats (det vill säga gör som genuspedagogerna vill på genusdagiset) medan det inte har skett någon förändring alls utanför genusdagiset. Att vi förhåller oss så till den gemensamma miljön är knappast en hemlighet... det får man reda på under de första månaderna med psykologistudier.

Summan av det här är ett samhälle som formar attityder (läs: ersätter normer med normer) utan att de bär någon praktisk funktion - attityder som att exempelvis pojklekar är någonting fult och skamligt - vilket skapar förvirring och osäkra människor. Och när de önskvärda resultaten uteblir så får subjekten (det vill säga oftast pojkar/män) ta smällen som kollektiv... för ideologin som alltihop springer ur ifrågasätts aldrig utan hanteras som ofelbar (jämför med religion).
Istället för att tänka om när önskvärda resultat uteblir försöker man enbart med mer av samma mynt och längre ner i åldrarna, man försöker helt enkelt med hårdare tag... vilket också ger hårdare attityder som besked.

Man skiter i't. Verkligheten ska stämma överens med kartan och det få kosta vad det kostar vill. Med tanke på den tillgång till information som vi har idag och när vi pratar om människor som har bedrivit högre studier... så förundras jag över hur simpelt förståndet är på ansvariga (som exempelvis tror att människans inre är rakt och kan formas direkt som beskrivet ovan).
De lever helt och hållet i en Duplo-värld. Simpla förstånd som borde trycka på knappar som arbetsuppgift istället för att utveckla pedagogiska modeller.

Nej, du har ju samma åsikter som en vänsterradikal marxist när det gäller synen på relationen kvinnor och män emellan. Kryddat med lite sexualmoralism och ett stänk av "women are wonderful" och helgongloria.

Nej, det bygger på livserfarenhet, att observera kvinnors beteende, och föra samtal med andra.

Vilka är lögnerna, och varför? Gör en punktlista.

Du har inga åsikter överhuvudtaget. Du är upplärd av samhällets bottenskrap på flashback och dina studiebesök på horhus.
Är man så jävla tom i skallen att man tror att kvinnor vill bli våldtagna, på riktigt våldtagna, är nog hoppet ute för den personen. Kanske blir det nästa Hagamannen..

15 år är inte mycket att skryta med


Pornhub är ingen vetenskaplig källa


Imamer är inte heller en bra källa.

Tre halmgubbar i ett inlägg. Wow!