Katakreser

"globalt ansvarig" ger kanske en viss antydan om vad det rör sig om, men man kommer ändå att tänka på den gamla Magnus & Brasse-sketchen "Verkmästarn i magen". http://www.youtube.com/watch?v=5SgFLWBL8y4

Langaren påstod sig enbart ha goda avsikter och "rent mjöl i påsen" när jag handlade av honom.

Kommit på själv. Mycket stolt.

Globalt ansvarig kunde i kistkontext syfta på en lokalt globulär mage: kulmage alias kalaskula. Verkmästaren skickar överskottskalorier till depåerna. I förekommande fall anses var och en anses ansvarig för sin globulära profil.

PS: Adjektivet »globulär« är i uppslagsverken belagt för globulär flöjt. Den termen inkluderar flöjter med voluminöst resonansrum.

Om langaren hade rent mjöl i påsen (bokstavligt) så hade han inte rent mjöl i påsen (bildligt). Omoralens moral är paradoxal.

Nyhetsflödet med rapporter från Syrien och gaskriget där är nedslående, rent av svårt att uthärda. Tyvärr gjorde ett par meningar i SR-P1-Lunchekot saken än värre genom en oavsiktlig knytning av typen “guilt by association”. Reportern läste (min understrykning):

... på TV-skärmar ... döda kroppar i vita svepningar. Små barn som misstänks ha dödats av kemiska vapen. ...

Kanske reagerar inte alla lyssnare så, men jag får en makaber Aha-upplevelse:

Små barn misstänks [för att] ha befunnit sig på fel plats vid fel tidpunkt.

Små barn ska inte misstänkar [för] någonting. Överhuvud taget är kedjade passivkonstruktioner otympliga, och »misstänks ha dödats« är en makaber fras, även om det inte hade handlat om barn och nervgas. Orsaken misstänks vara ...

Att det händer olycksfall i rapporteringen är både förlåtligt och förklarligt. Lägsrapporten ska produceras på minuter från en mångspråklig miljö. Reportrar är i allmänhet duktiga på att bedöma när språket närmar sig vanskliga fraser eller osäkre rollfördelning. Här gick det säkert fort, och sen kan lyssnaren backa och märka ord.

I Göteborg har det under över 10 år pågått en tragikomisk upphandling av spårvagnar. Av nu 65 levererade spårvagnar är nästan hälften på reparation för mycket allvarliga eller allvarliga fel. Upphandlingen skedde under former som liknar upphandling av krigsmateriel.

Torsdagens Göteborgs-Posten gav en lägesrapport. Mer eller mindre medvetet har reportern bjudit på ett par katakreser av den typ som uppstår när en metafor har en bokstavlig betydelse med lätt makaber innebörd. Mina understrykningar.

”alla spårvagnarna är rostskadade”

Granskning visar på okända fel och skenande kostnader

... 15 eller 16 vagnar har väldigt grava rostskador. ...

Bokstavligt grava rostskador kallas gravrost. Gravrost gräver gropar i balkar och underrede. Sådan är semantiken.

Vad gäller skenande kostnader så finns i bakgrunden den skenande spårvagnen år 1992 vid Vasaplatsen när 13 personer dödades och ett 30-tal skadades.

Göteborgs-Posten skriver i dag i en ledare (min markering av skjutandet):

Ge försvaret realistisk budget
...
När det behövs är det försent att köpa vapen, anställa soldater, utbilda dem och skjuta till de pengar som behövs.

Samma dag skriver GP på webben:

Hulthén vill minska försvarets skjutande

Anneli Hulthén (S) är kommunens starka kvinna.

Försvarsministern meddelar att FMV skjuter fram beslutet om vem som ska leverera Sveriges nya ubåtar. (Fritt citerat.)

Så länge de inte skjuter upp, rör det ju sig framåt i alla fall. Det handlar om att skjuta på rörliga mål.

Ledaren i en så kallad gratistidning skriver (här något förkortat) apropå krisen bland dagstidningar på papper:

Även den annonsfinansierade lokaltidningen tvingas brottas med en trång plånbok.

Passivum och deponens på rad, plus en mixad metafor av katakretiskt snitt. Man tackar för annonsfinansierat studiematerial. Lokaltidningen tolkar sig som samhällsinformation när jag tackar nej till reklam i brevlådan.

Den vanliga metaforen är tunn plånbok. En trång plånbok tyder på att den är välfylld. Kanske är det snäva marginaler som föresvävar.

Korsade fasta uttryck är oftast inte störande, så länge man kan lita på att talaren/författaren använder hybridiseringen medvetet. Möjligen har jag någon gång uttalat mig överslätande om horrören »hög utsträckning«.

Som ett apropå till ovan nämnda fråga om papperstidningarnas överlevnad skriver Göteborgs-Postens kulturchef (!) i dag en artikel där han påtalar en machokultur i ägarbolaget Stampen. Det är förstås rakryggat av en kulturchef att utmana det egna bolagets pampar.

Lite förvånande är ändå att GP:s kulturchef i ett så allvarligt sammanhang använder frasen »hög utsträckning« (två gånger, inklusive »högre utsträckning«). Vi som vet bättre än en random kulturchef, vi vet att det finns »stor utsträckning« och »hög grad«. Korsningar kan ha svårt att vinna burskap i kennelklubben.

Statistik från Språkbanken Korp (inklusive bloggmaterial):

"hög grad" — 14 699
"stor utsträckning" — 7 355
"hög utsträckning" — 1 155
"stor grad" — 259

Här och nu lämnar jag de komparerade alternativen därhän.

I en högst seriös artikel i Göteborgs-Posten användes orden skafferi och oförrätter på ett sätt som nog inte var helt genomtänkt. Saken gällde ett storpolitiskt problem och jag tillåter mig att klippa loss och anonymisera, kanske spetsa lite.

Båda sidor har ett skafferi av oförrätter som håller konflikten vid liv.

Kan antonymen till oförrätter vara förrätter? Det skulle vara goda nyheter, för måltidsvanorna är högst aktuella på ena sidan.