Jag tror att du gör bäst i att bara glömma det, fokusera på nuet och hur bra du faktiskt har det. Som tidigare talare har nämnt, är risken stor och överhängande att mobbaren kommer att slå ifrån sig anklagelserna, rättfärdiga sitt beteende eller liknande.
Hade också ett helvete i mellanstadiet, som höll på att bryta ner mig. Men på något vis har det istället blivit en energi till att utvecklas, och att bli den bästa versionen av mig själv. Idag har jag en (snart två) kandidater från universitet, många fina vänner, stöttande föräldrar, ett yttre som får folk att vända sig om och komplimanger från främlingar.
Idag skulle jag aldrig drömma om be om mina mobbares förlåtelse. Låt bli. Antingen så glömmer du det, eller så söker du professionell hjälp. Ibland kan det vara skönt med någon som hjälper en att sålla och sortera bland tankarna.