Jag är helt säker på att åtminstone småfolk existerar för jag har själv sett vad jag säkrast kan beskriva som en "vätte". Jag vet så klart inte vad en sådan egentligen heter men den var lik de bilder på vättar man sett i böcker iallafall. Eller kanske en pyssling för den hade ingen luva som ju vättar ofta verkar ha. Men jag tänker på den som en vätte.
Detta var för ungefär 30 år sedan när jag var runt 10 år gammal. Vi var på besök på min mormors gård i Småland och där fanns inget indraget vatten utan man fick hämta vatten i en brunn på tomten alldeles i skogsbrynet. Man firade ner en stålspann med ett rep och fyllde den och hällde över i en annan spann som man tog med in och ställde på sin plats i köket och sen öste ur med en skopa.
Detta skulle jag ut och göra tidigt en morgon och alldeles vid den stenlagda brunnen såg jag den - vätten. Den var kanske 35 cm hög och klädd i brungrå byxor och kofta/jacka. Det var en man är jag ganska säker på. Han tittade på mig som om skräckslagen i någon sekund och vände sig sen snabbt och pilade in bland träden och var försvunnen.´
Jag sprang in och berättade men blev inte trodd ens av mormor. Det var en hare eller något menade de vuxna. Så jag lärde mig att inte berätta detta och förstod sen att det var en så ovanlig upplevelse att mer eller mindre alla skulle tro jag var knäpp eller att jag ljög. Men jag vet vad jag såg. En av det små folket.
Sen till resten av TS tes om en elit som fångar och plågar de små och gömmer dem för resten av oss tror jag alls inte på. Jag tror de var vanligare förr och helt enkelt lärde sig hur grymma människor kan vara och lärde sig hålla sig undan för oss. Sen i takt med att människan ökat explosionsartat i antal har vi förmodligen trängt undan de små mer och mer. Men de finns ikvar! Eller fanns iallafall för 30 år sedan.
Detta var för ungefär 30 år sedan när jag var runt 10 år gammal. Vi var på besök på min mormors gård i Småland och där fanns inget indraget vatten utan man fick hämta vatten i en brunn på tomten alldeles i skogsbrynet. Man firade ner en stålspann med ett rep och fyllde den och hällde över i en annan spann som man tog med in och ställde på sin plats i köket och sen öste ur med en skopa.
Detta skulle jag ut och göra tidigt en morgon och alldeles vid den stenlagda brunnen såg jag den - vätten. Den var kanske 35 cm hög och klädd i brungrå byxor och kofta/jacka. Det var en man är jag ganska säker på. Han tittade på mig som om skräckslagen i någon sekund och vände sig sen snabbt och pilade in bland träden och var försvunnen.´
Jag sprang in och berättade men blev inte trodd ens av mormor. Det var en hare eller något menade de vuxna. Så jag lärde mig att inte berätta detta och förstod sen att det var en så ovanlig upplevelse att mer eller mindre alla skulle tro jag var knäpp eller att jag ljög. Men jag vet vad jag såg. En av det små folket.
Sen till resten av TS tes om en elit som fångar och plågar de små och gömmer dem för resten av oss tror jag alls inte på. Jag tror de var vanligare förr och helt enkelt lärde sig hur grymma människor kan vara och lärde sig hålla sig undan för oss. Sen i takt med att människan ökat explosionsartat i antal har vi förmodligen trängt undan de små mer och mer. Men de finns ikvar! Eller fanns iallafall för 30 år sedan.