Var bönderna Queer? "Det normbrytande bondesamhället", lyfts fram av Upplandsmuseet.

Sveriges Radio, SR, synes fylla en viktig roll i lära de svenskar som ev. ännu inte förstått sjunga HBTQIA+-mångfaldens lov, att Sverige alltid, också på bonde-samhällets tid, varit ett land av sexuella normbrytare.

SR skriver idag att "...det queera i Uppsalas forna bondemiljö var ämnet för en ny visning på Disagården. Syftet är att bredda historiesynen och lyfta fram personer och historier som inte vanligtvis får synas."

Språk-pliten bryter in: Vi hade nog valt skriva "det queer:a" men så ses vi också av di hippa, som inte bara språkligt "reaktionära". Nog nu, om att bryta ner språket, tillbaks istället till SR:s artikel i det idag allt överskuggande gällande normativa normbryteriet. Citat:

"Meningen är att visa upp det så att fler ska kunna känna igen sig i historien". Det säger Sara Sandell som jobbar på museipedagog på Upplandsmuseet. Hon har tidigare hållit i en temavisning på Disagården, med fokus på att visa upp personöden från 1800-talets bondesamhälle som bröt mot normerna som rådde då.

Normbrytande personer på Uppsalaslätten (under-rubrik, i artikeln.)


Hon menar att även om det är framförallt i städerna som subkulturer och liknande började dyka upp under 1800-talets slut, så finns det källor på att det fanns människor utanför den vita heteronormen även bland Uppsalaslättens bondgårdar." Slut citat, ifr. artikeln.


Länk till artikeln: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/up...torieskuggorna


Att diskutera: Var det vanligt bryta norm, i bonde-samhället? Gick farsfars farfar, i kvinnokläder, int' ba' hemma på kammaren, utan stolt, på själv'sta kyrkbacken? Var mormors mormor, icke-binär? Var Storbonn', den rike filuren, trans?


Att drängarna rutinmässigt satte på varann och dessutom hade det med alla djuren, inklusive värp-hönorna (the Hens) det har vi re'n fått lära oss, men var hela bonn'samhället ett Pride-tåg? Välkommen, med din insikt.

Så "Bondetåget" (6/2 1914) som avslutades på Stockholm slotts borggård med ett tal av Sveriges på den tiden mest högst uppsatte och offentliga smyghomopersonlighet (Kung Gustav V), kan kanske anses vara den första Prideparaden?

Skämt åsido så var bönderna varken mer eller mindre gay än vad befolkningsgenomsnittet är idag. Dock så får man ju hålla i åtanke att homosexuella handlingar länge var straffbara i Sverige och att det t.om långt in på 1900:talet ansågs vara en mentalsjukdom/mentalstillstånd snarare än en frisk sexuell läggning.
Följaktligen så fick dem som var homosexuella smyga med sina lustar och därför så blir det svårt att kvantifiera historiska homomängder i olika samhällsklasser.

Det var nog inte alls vanligt, men det förekom säkert i enstaka fall, annars skulle det vara svårt att vara en utställning om det.

För övrigt finns "queera" i SAOL som en böjning på queer.

Denna propaganda. Nej, det har aldrig varit så mycket bögeri som det är nu.

Visst förekom det, redan i Karl XII:s Bibel varnas det för drängaskändare.

Lite konstigt att klistra identiteter på folk så där, Jag tror inte folk såg det som nåt avgörande för deras identitet att de deltog i fistingorgie i drängstugan, det var bara nåt som hände liksom.

Det verkar inte handla om att HBTQ-certifiera allmogesamhället. Och nej, det går inte att säga att det gamla bondesamhället var särskilt queer. Men däremot fanns ju dessa s.k. "livsöden" som bröt mot rådande normer och vi vet om dom tack vare att de åkte fast för det. Jag tycker det helt klart är intressant ur en kulturhistorisk vinkel. Man kan ju se det som att forskning om det gamla bondesamhället behöver nya infallsvinklar.

Däremot finns det ju starka tendenser inom svensk museiverksamhet och historietolkning att politisera det material som finns. Men tycker ändå att detta inte är exempel på det.

OBS! Jo, det är lite politiskt att applicera "queer" på individer från det det gamla bondesamhället. Men samtidigt är "queer" en vedertagen akademisk term. Så där kan man ju stöta och blöta hur det egentligen står till.

Kultur: allmänt --> Socialantropologi, etnologi och sociologi
/Moderator

I det gamla bondesamhället var man väldigt tolerant mot kvinnor som levde tillsammans men inte mot män som ville göra detsamma. Att det fanns lesbiska kvinnor var inget man pratade om utan man nöjde sig med att konstatera att det fanns kvinnor som föredrog kvinnor.

Bögar accepterades inte alls. För dem återstod bara att sätta på fåren när behoven trängde på. Detta innebär inte att det inte fanns manlig homosexualitet. Det fanns ett ord i vikingarnas språk som beskrev den sexuella akten mellan män. Nu har jag glömt bort vad ordet hette men jag har för mig att det började på "s".