Nu är jag 45 bast och alldeles för gammal för att ens ha hängt med någon som var emo, men förutsatte inte de där subkulturerna att man gick på spelningar med sina favoritband och typ bildade egna band?
Ibland har jag gått förbi spelställen på stan och kollat affischer för spelningar med lokala band. Jag noterar att lokala "rockband" i stort sett bara verkar pyssla med olika former av nostalgi- eller retrostilar nu för tiden. Det verkar handla om typ kids som spelar 77-punk, progrock, gammaldöds modell -91, bay area-thrash osv. Är det inte lite så att historien HAR upphört till slut?
Jag gick in på pressbyrån idag och kollade musiktidningar. Det fanns en uppsjö tidningar om 60-80tal och några om techno. Finns det tidningar om musik som görs 2018 som INTE är dansband eller r&b? Finns det ens en scen?
Har de inte gått över till den där ”Sad boy” stilen? Haft bekanta som tidigare var emos men gick över till att lyssna på Yung Lean, gå runt i för stora FILA-jackor, retro Nikes, axelväskor, piercingar, udda tatueringar och sen cigg i mungipan. Någon som känner igen det?
Emo-stilen lever i viss mån kvar, men de har börjat lyssna på helt annan musik. Musiken som idag är förknippad med emo är ju metalcore. Går man på metalcore-spelningar så ser man en hel del emos.
Andra emos gick över till att börja lyssna på svensk indiepop. Vet flera f.d emos som idag hänger på Way Out West och nojjar efter Håkan Hellström. Främst emo-tjejer då.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Stöd Flashback
Swish: 123 536 99 96Bankgiro: 211-4106
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!