Den kvasiintellektuella "kultur"eliten orsaken till sakernas tillstånd i Sverige

FORTSÄTTNING:


EXAKT min poäng! Det är ganska enkelt att påstå sig vara revolutionär, att slåss för folket o.s.v. när man sitter med makten och har noll förändringsbenägenhet och/eller självinsikt, när man står där utan data och bara drar poänglösa känsloargument. Not very good - och därför har jag noll förtroende för Anders Lindberg i en debatt!


Jo, jag ska väl erkänna att detta inte var Flams eller Bards bästa debatter. Men å andra sidan har jag ju lyssnat igenom många tiotals timmar med t.ex. Dekonstruktiv Kritik m.m. - och där känner jag att jag fått mer fakta än vad Anders Lindberg någonsin kommer att ge.


Det beror lite på, faktiskt. Jag tycker att han bara delvis har rätt här. Självklart väljer man själv vad man vill läsa eller inte läsa. Men (jag tror det var i just denna debatt, men rätta mig om jag har fel) både Aron Flam och Alexander Bard ställer sig ju frågande till just detta. För media så som SVT (vilket är politiskt beroende, även om de alltid påstått motsatsen) har ju i all evighet krigat emot att andra aktörer skulle få tillträde till marknaden - och vad gäller media idag så ser vi ju samma mönster igen; hur Expressen, Aftonbladet m.fl beklagat sig över "alternativmedia" (de fixade ju även ett möte med Google för att få till så att "fake news-sidor" (enligt dem själva) skulle tas bort - vilket regeringen nu tagit upp och fört vidare, eftersom att det ska bli svårare för "oseriösa nyhetsbyråer" att begära ut t.ex. domar från domstolar o.s.v.). Faktum är ju att i och med sociala medie-generationen så granskar folk på ett helt annat sätt. Tillgången till statistik, domar och vad som helst har ökat något radikalt. Helt plötsligt kan någon bonnig looser läsa på lite, skapa ett YouTube-konto, visa dig statistik och förklara sin personliga synvinkel. Detta utan något som helst sossefilter. Och dagens generation verkar vara alltmer intresserade av den typen av nyheter... att man kan lyssna på en pod med Aron Flam eller Henrik Jönsson framför att läsa Aftonbladet. Visst läser folk fortfarande det de vill läsa, men exponeringen är en helt annan och möjligheterna är så extremt många fler. Så i sak tycker jag att Lindberg har fel just där!


Återigen är ju Lindberg själv en sådan som länge pushat för att SD ska stängas ute ur debatten. Man kan gärna prata OM dem, men man ska inte prata MED dem. Därmed blir det ganska komiskt när Lindberg under hela denna debatt står och vrålar att "vi måste ju prata med varandra". Det är ju han och den tidning han jobbar på som hela tiden lobbar för att tysta alternativa medier m.m.


Så, min herre/kvinna (eller vad du må vara); Varför betalar vi skatt?


Inte heller här håller jag med. Jag vet inte om du förväxlar Flams och Bards individualistiska liberalism med "egoism" (vilket jag i sådant fall tycker är fel av dig). Jag tycker att de båda bemöter precis vad Lindberg säger. Sedan att Flam gärna lindar in saker i sin ganska mörka humor kanske är svårt för vissa att förstå, men ändå...


Där kan vi i alla fall vara överens, det var definitivt väldigt långt ifrån en nyanserad och strukturerad debatt.

En utmärkt trådstart. Ja, det finns naturligtvis flera orsaker till den låga intellektuella nivå debatten i Sverige håller. För jag håller med TS till 100%.

Att vänstern skaffat sig total hegemoni i Sverige är ett faktum. Och vänstern tål aldrig något ifrågasättande. Alla s.k debatter i TV utgår från givna premisser. Nämligen de som 68-vänstern infekterat hela samhället med. Inga andra släpps fram i den offentliga debatten utom vid de tillfällen när det är dags för skampåle och stigmatisering för någon ”rasist” eller ”homofob”.

Det man kan fråga sig är varför just Sverige utmärker sig så extremt i anti-intellektuellt hänseende? Jag tror tyvärr att rötterna går djupare än att det bara handlar om ”vänsterns marsch genom institutionerna” sedan 1960-talet. Visst har det gjort saken mycket värre och den allmänna fördumningen likaså men det fanns jordmån för detta. Sverige är ingen nation som någonsin frambringat särskilt många stora tänkare ens per capita. Dessutom fanns det redan en intellektuell konsensuskultur som vänstern kunde utnyttja i subversivt syfte. Något som bottnar i konflikträdsla hos svensken i gemen. Vad det beror på kan jag bara spekulera i men svaren torde kunna sökas i Sveriges historia särskilt under de senaste 500 åren.

En stor "influens" utifrån är familjen Bonner med sina olika publikationer som styrt och ställt det Svenska narrativet sedan början på 1800-talet. Påpekas bör att familjen Bonniers ursprung är som simpla bok och klädnasare, denna bakgrund reflekteras i deras taffliga publikationer.

Den gryende svenska intelligentian blev helt enkelt överkörd av massproducerat skräp tillverkat av diverse inhyrt legohjon och vars produkt tilltalar det dekadenta, självgoda och ovärdiga i Svensken, allt på beställning av högstbjudande med en agenda.

En tjänst som familjen Bonnier erbjöd utan moraliska betänkligheter. Dom är inte Svenskar, kommer aldrig vara Svenskar och skiter totalt i Svenskar.

Där kan ni hitta en av förklaringarna.

Exakt värdegrunden handlar om en marxistisk maktanalys. Den har ersätt den kristna värdegrunden hos eliten. Men det är som katolska kyrkans präster på medeltiden, det är bara ett medel för att synas och få mer till sig själv.

Det här är duktigt sjukt.


Jag undrar vilket ansvar jag har när jag möter en grupp av hans landsmän som skrämmer skiten ur mig eftersom de är 5 och jag 1 och jag ser att de ser på mig som en sexslav och inte som en människa. Panshiri säger själv att de vet att de gör fel. Vad är då nyttan att han reser runt och föreläser om de redan vet, jo klirr i kassan så klart. Han låter sig också användas för kultureliten att bevisa att afghaner är som oss bara de får lite undervisning i hur man har sex.

Ansvaret ligger på honom att få dem att veta hut, han säger att de saknar att någon slår dem, men så gör det då, för vi svenskar får ju inte integrera dem på det sätt de vill bli integrerade.

Heberlein var ju inne på det också.
Hon fattar inte att kvinnosynen kommer sig av beduinernas rövarliv. De handlade och stal, de stal också människor. Kvinnorna blev deras avelsdjur, med en sådan historisk bakgrund är det så klart viktigt att skilja på vilka kvinnor som tillhörde den egna klanen, och var om inte lika värdefulla som män, så ändå människor, och de kvinnor som var boskap. Problemet är inte att afghanska män inte vet hur sex och kvinnor fungerar, problemet är att de är underutvecklade människor som saknar empati. (jag brasklappar här och säger att det som godhetesvänstern uppvisar är inte empati, det är sympati, sympati är lätt, det kräver inget av en. Empati är något helt annat, bear that in mind)

Empatiska människor slår inte sina barn, de plågar inte djur och de våldtar inte kvinnor. Förmågan till empati är genetisk och något som måste befästas de första två åren genom att vara känslomässigt närvarande för sina barn. Hur ska afghanska kvinnor kunna vara det, med det liv de för, när de slänger syra på sig själva för att slippa sitt liv?
Med tanke på ett hennes man spionerat på mig så kan de ju ta och läsa det här också.

Om Afghanistan och afghanerna.


Problemet är större än att afghanska män gruppvåldtar kvinnor, problemet är hur afghanska män ser på levande varelser. Jag tog bort hur man anordnar kamelfighter de de likt pitbulls sliter stora köttstycken ur varandra tog jag bort. I Sverige tycker man att det är bra för dessa att vakta får och startar ett kamelcenter - dessa skall hållas ljusår borta från djur.

Givetvis finns det mer bildade afghaner än de värsta på landet, filmen är borttagen nu, men det säger nåt om mentaliteten om det i ett land går för sig att flera hundra pers slår ihjäl, kör över och bränner upp en kvinna. I de svenska häxprocesserna blev de åtminstone förhörda först.

Som någon sade. Heberleins perspektiv är hennes eget.

Citerar mig själv, och detta skulle jag vilja veta mer om

De som kommit är väl de som flydde till Iran för att de varit hejdukar under den sovjetiska eran. Det är väl därför de tas emot av vänstern med öppna armar. Centern får väl betalt av muslimska brödraskapet.



Tino är kurd, något han är noga med att påpeka själv, och något han är stolt över. Tino kommer med andra ord från klankulturen och ser andra klaner som konkurrenter.

Det största problemet är att man i Sverige inte förstår vidden av skillnaderna, man har fattat att hederskulturen ställer till problem för de inblandade, men man har inte fattat att det inte går att integreras med människor som har ett helt annat mål med Sverige än de svenskar som byggde landet.

Klankulturen kan aldrig förstå den svenska kulturen då det som krävs av en svensk inte tillåts i skamkulturen. De utvecklar inte de sidorna.

Har fått detta angående Afghanistan. Det är som man inte fattar att det är från det här landet afghaner kommer ifrån. Om de åker tunnelbana, pratar svenska. Då man tydligen svensk.

Men inte fan är man opåverkad av det här
https://www.youtube.com/watch?v=B7eM...ature=youtu.be

I flashbackanda så skulle jag kunna skoja om Panshiris intresse för unga afghanpojkar... alla skulle ta det för vad det är. Ni som vart här länge känner också till det gamla skämtet om 2:an. Inte tillåtet här men väl i Afghanistan. Sen skall jag säga att en del av de som kommit är Pashtuner och de har en mycket bisarr sexualitet.

Ja, det var den medvetna (!) och explicit formulerade målsättningen med skolreformerna. Skolan skulle forma medborgarna till "en välklippt gräsmatta". Det är imo en central anledning till, att det inte finns någon offentlig intellektuell politisk debatt i Sverige.



Det här är one case induction. (hoppas du ursäktar mitt klarspråk) Det som är egenupplevt gör ett starkt intryck.


Multiplikationstabellen, traggla glosor, traggla vilka prepositioner som styr dativ, öva skalor osv är tyvärr inte lustfyllt.


Japp. Avsaknad av nivågruppering och s.k. "inkludering" saboterar effektivt undervisningen.


Svenska politikers unika invandringspolitik är bokstavligen oförsvarlig. Därför smädas och skändas de, som infrågasätter invandringspolitiken och kallas för rasister/nazister/fascister.

Det brukar kallas för att play the man and not the ball.

For non-football types, this means targeting an opposition player, usually with the intent of putting them out of commission, rather than following the movement of the ball and playing the game for its own sake.

Det är min bestämda uppfattning, att hängivna vänstermänniskor tyvärr inte är förmögna att "revidera hela sin verklighetsuppfattning och omvärldsanalys". Deras verklighetsuppfattning och omvärldsanalys är en sekulär religion. Så gott som alla varmt religiösa människor är och förblir trogna sin religion.

Själva kärnan i marxismen är dess maktanalys. Kungen, kyrkan och kapitalisterna förtrycker folket, varpå dessa till slut gör uppror och störtar sina förtryckare. Vad de dock alltid tycks glömma är att de då själva blir förtryckarna. Eller enl. marxismen kommunismens diktatur.

Oavsett om man delar denna analys eller ej är det viktigt att förstå att Anders Lindberg gör det. Han kallar sig nog inte marxist, men likväl är hans grundläggande analys av samhället marxistisk.

Men det han, och många andra med honom, missat är att de nu själva utgör makten. I en oblodig revolution har de under hundra år ersatt sina (upplevda) förtryckare med sig själva. Dock vill de så gärna tro att de är förtryckta och hårt kämpade mot makten. Inte för att så är fallet, utan p.g.a. att de vill att det skall vara så. Det är också just därför sossar i debatter så ofta försöker stå i opposition till sig själva. De tror helt enkelt att de är i opposition.

Men nu är kungen ersatts av Löfvén och kyrkans predikstol av SVT. Löfvén har förvisso makten, men i praktiken är han helt i händerna på sin närmsta omgivning. Likt en forntida härskare består hans omgivning av många trubadurer, gycklare och tjänare, människor som bara försöker tjäna sitt levebröd. Men även av många rådgivare, för hur skall härskaren annars veta vad folket tycker? Men dessa är alla inställsama ja-sägare, då de vet att de annars förlorar huvudet. Men det finns även allt fler alkemister som lovar att de av gråsten kan tillverka guld. Några är rena bedragare, andra rena galningar som själva tror på det de säger. Ibland visar någon av dem upp en guldklimp. Men vid närmare undersökning visar det sig alltid vara kattguld. De lovar dock att de snart funnit den vises sten bara de får mer pengar. Rådgivarna håller förståss med. Några forskare ifrågasätter förståss detta, men dessa förpassas alltid kvick ifrån slottet under förnedrade former.

I sin barndom drömde kanske Lindberg om att en dag bli som Robin Hood. Han tror sig nu leva upp till detta. Vad han dock inte vill förstå är att han egentligen är Sheriffen av Nottingham. Det är han, sheriffen, som för bort prins Johns kritiker, m.a.o. alkemisternas/ kung Richards/ postmarxistetnas kritiker, till galgbacken. Och det är han som slår ner böndernas minsta försök till kritik om den allt ökande skattebördan för att finansiera alkemisternas allt mer desperata sökande efter den vises sten, ett föremål allt färre tror existerar. Men till prins John berättar han hur folket älskar honom. Men i Lindbergs dröm är han ändå Robin Hood, han som kämpar för folket mot förtryckarna. I sin säng kan han innan han somnar tyst för sig själv säga. -Att ta från de rika och ge till de fattiga, det är det jag gör.

Fan vad ni snackar skit. Som att fakking Lindberg skulle se sig själv som någon djävla Robin Hood.

Det enda Lindberg ser, gör och tänker är att foga sig in i narrativet som upprätthåller insättningarna på hans bankkonto.

Nihilistens tankeprocess börjar och slutar bara med honom själv i centrum.

Det samma gäller med alla andra grisar som vadar runt i den här kulturella dyngan bestående av fekalier dom själva producerar och sprider; äckelsvin som Pecka Woll€, Mona Toblerone, genom Göran Gå$lever till Stridsgrisen och Svetsaren.

Sluta för fan att fabulera och ordbajsa så satans mycket när orsakerna i själva verket är enklare än vad det verkar.

Jag läser den andra nu, den är riktigt bra.


Jag har turen/oturen att ha riktigt gamla föräldrar, därför har jag förstahandsinformation till slutet på 1800- talet. Jag har också dubbelt påbrå, så en av mina föräldrar kommer ur djup fattigdom.

För hundra år sedan var skolan djupt pennalistisk, skolläraren hade fria händer att "fostra", den som sett filmen Hets får en inblick i högre studier. På landet var det värre ändå, då man blev utskämd inför sin sociala grupp med skamvrå osv. Man blev slagen med pekpinnen över fingrarna om man inte kunde läxan. Skamvrån användes flitigt, och i vissa skolor fanns dumstruten. (Barn skadades för livet)

Läraren var inte rättvis, tvärtom så trycktes de fattiga eleverna ned. (De hade ju ingen mäktig förälder att skydda dem) Hade man otur så hade man en sadistisk lärare i de 7 åren folksskolan varade.
(jag har fö en släkting som satt i ett av lägren )

Jag tror också man ska ha i åminnelse det sociala stigma som det innebar att inte klara läroverket. Att få lov att gå ut bakvägen. Vad jag vill ha sagt är att - viljan att jämna ut sociala skillnader bör ses i det ljuset. Det fanns skolor för överklassen med bra kvalitet på lärarna men den var inte tillgänglig för fattiga, de fick sin folkskola. Att fler inte fortsatte till läroverken senare berodde ju på att fattiga familjer inte hade råd att låta folk gå i skola och inte jobba, vad man istället gjorde var att jobba och läsa på kvällarna. Till exempel som en av mina släktingar som var statarbarn och gick från 7 årig folkskola till att läsa på Stockholms tekniska institut (stiftelse) och på så vis blev ingenjör.

Julia skriver:
Att gå från 7 årig folkskola till ingenjör hade inte varit möjligt om inte min släkting flyttat till Stockholm. Jag håller med om vad som sägs, på den här tiden var de flesta arbetare, och det är slöseri för att land att inte ta till vara den resurs som begåvning är, tyvärr så har man inte lyckats eftersom skolan blev som den blev. Jag är ganska säker på att man med Auktoritets- och Disciplinfostran avser den misshandel som pågick. Auktoritet är bra, inte tyranni.

Julia "läser ju in" att allt skulle handla om en reaktion efter andra världskriget, men en standardisering av lärandet hade pågått under hela 1800- talet
http://undervisningshistoria.se/stan...lets-laroverk/

Här är Patrik Engellaus take på skolan. Han är alltid intressant, särskilt eftersom det är en röst inifrån.


https://soundcloud.com/tankarfranfra...kolans-forfall

Engellau menar att skolan fungerade för 50 år sedan beroende på relationen: lärare - elev - förälder.

Lite före min tid, men på den tiden så var alla vuxna auktoriteter. Lärarna var också auktoriteter över föräldrarna. Föräldrarna var de som såg till att lärarnas instruktioner utfördes på hemmaplan. Om inte föräldrarna är nog disciplinerade själva, så kan de inte disciplinera (= lära ut) disciplin till barnen.

Nalin Pekgul har sagt att i hennes kultur uppfostrar man inte barnen förrän de blir vuxna, man ställer inte krav på dem förrän de kommer i tonåren. De låter skolan uppfostra barnen. De förväntar sig en gammaldags skollärare som lär deras barn disciplin med våld.

Jag anser att svenska skolan utvecklades från misshandel, men icke- europeiska barn är inte förberedda för den typen av skola. Jag tror också i ärlighetens namn att män är bättre på att undervisa från mellanstadiet och uppåt, då deras kärlek är villkorad. De vågar också säga ifrån. (nu får de ju inte) Idag skulle behövas en amerikans sergeant för att få ordning i kaoset som blivit. Klankulturen består av barbarer, de är inte civiliserade. Blir det för många blir det kaos.
I skamkulturen så uppfostrar man inte, man kontrollerar med våld. Våld är ett väldigt trubbigt verktyg.

Försökte för ngr år sedan skapa mig en överblick betr. vad-var-det-som-hände med den svenska skolan. Det verkar inte vara omstritt, att

1. Det fanns en bred enighet om att det krävdes en omorganisation av skolväsendet och

2. Det hade stor och sannolikt helt avgörande betydelse, att den socialdemokratiska regeringen (som tillträdde 1945) avpolletterade 1940 års skolutredning, som var en fackmannakommitté. Denna ersattes med 1946 års politiskt sammansatta skolkommission, vilken huvudsakligen bestod av den skolkommitté, som hade tillsatts av 1944 års socialdemokratiska partikongress





http://www.diva-portal.org/smash/get...FULLTEXT01.pdf

Jag har inte läst hela den här texten, utan citerar bara en del, som jag läst i flera andra artiklar/böcker/avhandlingar.

Mycket Läsvärd Ariklel om Almedalen :
"Kultur. Att från första parkett konstatera att etablissemanget har tappat greppet om utvecklingen och istället fokuserar på sig självt, är väl värt ett besök i Almedalen. Det skriver Erik Berglund i detta brev till kultursidan.



Gilla artikeln på Facebook




Med sedvanlig anspänning avreste jag från Stockholm för att bevista Visby för fjärde året i ordningen och tredje året i följd under Almedalsveckan. Det finns ett obehag med att figurera så tätt inpå alla de människor och institutioner som utgör träsket av politiska avarter, särskilt om man ser det som sin uppgift att torrlägga hela sumpmarken.

Hela veckan går de i armkrok, ler, skrattar, analyserar och super – etablissemanget. Företagsledare, journalister, lobbyister, myndighetschefer, bloggare, poddare, tyckare, och politiker valsar runt från seminarium, till sändning, till lunch, till mingel, till afterwork, till dagens tal, ondgör sig sedan över ”nazisternas” framfart och sedan träffas de en sista gång, av en ren slump och till allas stora överraskning, på Gutekällaren.

Profilerna i det politiska menageriet är på sin årliga klassträff. Man kliver lagom berusad fram till en förment meningsmotståndare och gratulerar till antalet följare på sociala medier, för att i nästa andetag leende påtala den avgrundsdjupa ideologiska skillnaden som resulterat i olika slutsatser beträffande RUT och ROT.

Det här är veckan när de stora politiska skillnaderna betonas, samtidigt som man slår sig för bröstet och påminner varandra om att man minsann kan sätta kampen mot rasister, fascister och kvinnohatare i första rummet.

Det hela är en oerhört konstgjord tillställning. Faktum är att sammanhållningen dessa opportunister emellan är lika konstgjord som skillnaderna. Ju mer man studerar fenomenet, desto mer inser man att de inte ens själva tror att veckans utspel och deltagande har med politik att göra.

Istället är det Sveriges uppmärksamhetsmissbrukande, osäkra och självupptagna förkunnargarnityr som frotterar sig med varandra. Horder av medlurade ungdomsförbundare gör sitt för att ge en inramning av kändisskap åt stjärnorna.

Floskler och proklamerat syster- och brödraskap duggar tätt. Inom några timmar känner vilken normal svensk som helst att det börjar bli neurosvarning på godhetssignalerandet. Till skillnad från tidigare år utmattades jag inte av mer och mer från dag till dag.

Främst beroende på att jag var fullt upptagen med arbetet för Alternativ för Sverige, men även det faktum att vi hördes mest och bäst under hela veckan var tillfredsställande. Från att tidigare hänvisat till den politiska korrekthetens Mecka som det mest avskyvärda spektaklet man kan bevittna, vill jag istället komma med följande uppmaning: Åk dit och njut.

När man tillsammans med andra utanför etablissemanget beskådar detsammas behagsjuka och tafatthet inser man snabbt att vi kan och kommer att ta tillbaka vårt land. Vi behöver inte trona på minnen från fornstora dagar utan kan åter bli vad vi är.

Halvmesyrernas tid är på upphällningen och de vet om det. De har nu lämnat sina spasmiska reaktioner och sociala oskick för att istället vägra se verkligheten och meningsmotståndarna. De fördjupar sig mer än någonsin i det konstruerade och daterade positioneringskriget mellan Socialdemokraterna och Moderaterna, med ett bubblande Centerparti som årets sommarplåga.

När du skrattat dig igenom Almedalen väntar Nangilima.

Erik Berglund
"

http://www.friatider.se/all-makt-t-e...e-av-almedalen