Citat:
I ditt resonemang missar du några viktiga fakta.
1. CO2-halten i atmosfären har naturligt varit ca 180-280 ppm under den tid som det funnits människor på Jorden.
2. Det är människan som, främst genom förbränning av fossila bränslen ökat CO2-halten till över 400 ppm.
3. CO2 är långlivad och kommer inte att minska snabbt, även om utsläppen upphör.
4. Enligt NASA är växthuseffekten från vattenånga ca 2,5 gånger så stor som den från CO2.
5. Mängden vattenånga i atmosfären beror i hög grad av temperaturen.
1. CO2-halten i atmosfären har naturligt varit ca 180-280 ppm under den tid som det funnits människor på Jorden.
2. Det är människan som, främst genom förbränning av fossila bränslen ökat CO2-halten till över 400 ppm.
3. CO2 är långlivad och kommer inte att minska snabbt, även om utsläppen upphör.
4. Enligt NASA är växthuseffekten från vattenånga ca 2,5 gånger så stor som den från CO2.
5. Mängden vattenånga i atmosfären beror i hög grad av temperaturen.
För 500 miljoner år sedan hade haven samma kemi och temperatur som i dag och det var under denna tid som de första skaldjur började dyka upp i haven. Under den tiden var CO2 ca 4000 - 5000 ppm jämfört med dagens nivå 400 ppm.
Koldioxiden minskade kraftigt för 450 - 350 miljoner år sedan, ned till 1000 ppm, och det berodde på att landväxter etablerade sig på jorden. Växterna suger ut CO2 från atmosfären och begraver den ned i gjorden.
https://youtu.be/DRCISn1KfKQ?t=1230
Det betyder att både växter och världshaven (som är huvudreservoar för koldioxid) kan dra åt sig stora mängder CO2 från atmosfären.
Citat:
Lite förenklat kan man säga att utan CO2 i atmosfären finns det väldigt lite vattenånga. När CO2-halten ökar ökar också vattenmängden. Mellan 5°C och 15°C ökar absoluta luftfuktigheten med ca 100%. H2O förstärker den växthuseffekt som en ökning av CO2-halten medför.
Om det är någon av oss som missar något så är det du. Var tror du att vi får vår energi ifrån? Det är från solen, och det är solen som värmer upp jorden/haven så att vattenångan stiger upp i atmosfären. Vattenångan är den växthusgas som påverkar temperaturen på Tellus mest.
Människoliknande varelser har funnits i ca 6 miljoner år och för 6 miljoner år sedan var temperaturen ca 2- 3 grader varmare på jorden. Det betyder apor och människor är anpassade för denna temperatur.
https://youtu.be/DRCISn1KfKQ?t=179
Citat:
De våglängder eller frekvenser som du skriver om är inte diskreta. När halten av t.ex. CO2 i atmosfären ökar så ökar också växthuseffekten av flera orsaker. Bl.a. ökar bredden på våglängdsintervallet som en följd av dopplerbreddning och kollisionsbreddning.
De går inte att stänga strålningsfönstret genom att öka koldioxiden. Vattenångan och koldioxiden blir till sist mättad, men utstrålningen av jordens värme kommer alltid att kunna stråla ut via detta fönster. Ta en titt på länken nedan.
https://www.youtube.com/watch?v=57pU2F-bIQs
Citat:
När du skriver att det blir mer moln när mängden vatten i atmosfären ökar tror jag att du blandar ihop relativ fuktighet och absolut fuktighet.
Den relativa fuktigheten följer vi för att veta när t.ex. moln, dimma eller nederbörd bildas.
Det är den absoluta fuktigheten som påverkar växthuseffekten.
Som jag skrev ovan kan mängden vatten i luft fördubblas utan kondens om temperaturen ökar från 5°C till 15°C.
Den relativa fuktigheten följer vi för att veta när t.ex. moln, dimma eller nederbörd bildas.
Det är den absoluta fuktigheten som påverkar växthuseffekten.
Som jag skrev ovan kan mängden vatten i luft fördubblas utan kondens om temperaturen ökar från 5°C till 15°C.
IPCC:s konstaterade tidigt att molnen spelade en stor roll för inte bara det lokala klimatet utan också för det globala. Och man konstaterade vidare att området var en stor källa till osäkerhet för alla prognoser om hur CO2-tillskotten i slutändan påverkar den globala temperaturen.
IPPC vet fortfarande inte huruvida nettoeffekten av molnen är positiv eller negativ. Dvs, även om man på goda grunder utgår från att CO2 rent teoretiskt kan höja den globala temperaturen, så vet man inte huruvida molnen kommer att motverka eller att öka på den effekten.
Så här skriver National Science Foundation:
Molnens roll är viktig därför att vid varje given tidpunkt är c:a 70% av Jorden täckt av moln. Deras roll är gåtfull eftersom de utövar motsatta krafter: En del sorters moln hjälper till att kyla av Jorden och andra hjälper till att värma upp den.
Höga cirrusmoln värmer på genom att de återstrålar en del av den infraröda strålningen från jordytan, låga moln svalkar av genom att de skuggar. Å andra sidan kan iskristaller högt upp i atmosfären reflektera solljus, samtidigt som låga moln gör att kalla vinternätter blir varmare än vad de annars vore. Vidare sker det stora energiomvandlingar vid förångning av vatten och då ångan kondenseras till vattendroppar i moln. Moln transporterar också värme/energi rent rumsligt både i höjdled och i sidled.
Till detta komplexa system kommer så också den stora osäkerheten kring aerosoler. För att det skall kunna bildas vattendroppar krävs det små aerosolpartiklar. En del aerosoler genereras naturligt t.ex. genom sandstormar och genom skum från havsvågorna. Andra skickar vi människor upp i luften via rök ur skorstenar, sot från eldar och annat. Aerosoler kan vara värmande eller avsvalnande beroende på typen av aerosoler. Storleken och typen av aerosoler påverkar också typen av moln.
__________________
Senast redigerad av reedValveFlash 2018-07-16 kl. 21:51.
Senast redigerad av reedValveFlash 2018-07-16 kl. 21:51.
