Citat:
Jag sa att den inställningen du anammade var egoistisk, inte att nödvändigtvis du som person är det. Du måste lära dig skillnaden.
Roligt att du försöker ursäkta dig med att säga hur mycket till välgörenhet och sånt du ger, istället för att förklara ditt faktiska påstående som jag reagerade på och ditt sätt att tänka (som faktiskt är relevant).
För den delen så är skänka pengar till välgörenhet och dylika saker, det mest skenheliga sättet folk försöker må gott över sig själva, när de i själva verket är de syndigaste människorna. Så du vinner inga poäng av att spela de korten. Vad sägs om att faktiskt förklara ditt påstående om varför du skulle tycka det är jobbigt att en nära anhörig vinner pengar på en lott du köpt?
Roligt att du försöker ursäkta dig med att säga hur mycket till välgörenhet och sånt du ger, istället för att förklara ditt faktiska påstående som jag reagerade på och ditt sätt att tänka (som faktiskt är relevant).
För den delen så är skänka pengar till välgörenhet och dylika saker, det mest skenheliga sättet folk försöker må gott över sig själva, när de i själva verket är de syndigaste människorna. Så du vinner inga poäng av att spela de korten. Vad sägs om att faktiskt förklara ditt påstående om varför du skulle tycka det är jobbigt att en nära anhörig vinner pengar på en lott du köpt?
Vår inställning/syn skiljer sig åt. Jag anser att i princip "nästan" allt vi människor gör är någon form av egoism. Det är få saker människor gör om de själva inte vinner på det på något sätt.
Mitt sätt att förklara mitt synsätt är att vi är "människor". Människan är i grunden en egoistisk varelse. Därmed inte sagt att vi inte kan ha en "win-win". T ex jag skänker pengar till någon som behöver det. Min vinst är att jag mår bra av det alternativt inte mår dåligt av att det finns människor som t ex svälter eller far illa.
Jag kan inte "rationellt" förklara varför jag skulle gräma mig över om en lott jag gav bort skulle vara en vinstlott. Jag vet bara att jag högst troligt skulle göra det. Är det något jag är stolt över? Nej. Är det något jag skäms över? Nej. Jag är sådan. Varför skulle jag medvetet försätta mig i en situation där jag "grämer mig"? Särskilt när det enligt min mening finns så många bättre alternativ att ge bort än en lott. Hade lotten varit det ENDA alternativet, då kanske jag hade resonerat annorlunda.
Vad gäller "mitt faktiska påstående". Mitt första inlägg innehåller inget sådant. Läs det igen. Jag skriver bara hur JAG skulle reagera. Säger inte att andra skulle göra det men med utgångspunkt från ovan i denna kommentar så gör jag det. Jag är personligen övertygad om att en klar majoritet skulle gräma sig över om de gav bort en lott som gav en stor vinst. Dock, i dagens "moralstyrda" samhälle är det inte acceptera att säga det högt för då får man personer sig dig på sig.
// CC