Gniden kvinna stämmer brorson för delad lotterivinst

Vår inställning/syn skiljer sig åt. Jag anser att i princip "nästan" allt vi människor gör är någon form av egoism. Det är få saker människor gör om de själva inte vinner på det på något sätt.

Mitt sätt att förklara mitt synsätt är att vi är "människor". Människan är i grunden en egoistisk varelse. Därmed inte sagt att vi inte kan ha en "win-win". T ex jag skänker pengar till någon som behöver det. Min vinst är att jag mår bra av det alternativt inte mår dåligt av att det finns människor som t ex svälter eller far illa.

Jag kan inte "rationellt" förklara varför jag skulle gräma mig över om en lott jag gav bort skulle vara en vinstlott. Jag vet bara att jag högst troligt skulle göra det. Är det något jag är stolt över? Nej. Är det något jag skäms över? Nej. Jag är sådan. Varför skulle jag medvetet försätta mig i en situation där jag "grämer mig"? Särskilt när det enligt min mening finns så många bättre alternativ att ge bort än en lott. Hade lotten varit det ENDA alternativet, då kanske jag hade resonerat annorlunda.

Vad gäller "mitt faktiska påstående". Mitt första inlägg innehåller inget sådant. Läs det igen. Jag skriver bara hur JAG skulle reagera. Säger inte att andra skulle göra det men med utgångspunkt från ovan i denna kommentar så gör jag det. Jag är personligen övertygad om att en klar majoritet skulle gräma sig över om de gav bort en lott som gav en stor vinst. Dock, i dagens "moralstyrda" samhälle är det inte acceptera att säga det högt för då får man personer sig dig på sig.

// CC

Tror du missar min poäng... Som sagt, man kan inte gräma sig över en utgång som annars inte hade hänt.

Ger du bort en lott som du redan köpt åt dig själv, och det är vinst. Då är det väl klart att man grämer sig.
Men går du bort på tipsinlämningen och köper en lott enbart för att någon du känner fyller år, då är det ju en lott du annars aldrig hade köpt. Hur man kan gräma sig över en vinstlott man själv inte hade fått ändå?

Jag tror jag förstår vad du menar och ja, varför gräma sig över något man högst troligen inte skulle ha köpt? .... Kan nog inte ge ett bra svar på det heller mer än att det i slutändan ändå var "jag" som köpte lotten och då spelar det ingen roll om syftet var att ge bort den eller behålla den själv. Det var jag som valde ut den, det var jag som betalade den "tänk om" jag hade behållit den istället?

Tyvärr får jag nog säga att jag kan gräma mig över en utgång som inte annars skulle ha blivit av. Jag är troligen inte bättre än så. Jag har dock aldrig varit i den situationen så jag vet verkligen inte men om jag försöker tänka mig in i den så blir nog ovan slutsatsen.

// CC

Om det är till någon tröst så är du inte ensam. Människor är inte rationella och de flest människor (mig inkluderat) skulle känna samma sak.


Visst kan jag glädjas åt att det går bra för andra, bara det inte går för bra.

Visst kan jag också förstå detta, men lotten du ger bort hade du ju aldrig köpt om du inte givit bort den. Så eventuella vinsten hade du aldrig fått ändå. Samt det skulle vara helt otroligt att du inte skulle få ta del av något som helst av det.