Sviken, värt att fortsätta?

Det tog slut direkt efter att jag fått veta att hon var medlem på en sex site. Jag blev oerhört sårad, och känner mig fortfarande sjukt besviken och kränkt när jag tänker på det. Innan det hade hon även mycket chattkontakter med "killkompisar" Som det i efterhand visade sig att dom var tända, kära och allt möjligt i henne. Det gjorde ont av ångest varje gång det plingade till i hennes telefon. Men hon övertygade mig att hon hade gjort klart för dom att hon hade kille, och hon sa att dom inte alls var intresserade av henne på det sättet, och att hon inte hade något intresse av dom, förutom som kompisar. Hon sa att hon bara hade ögon för mig, och aldrig skulle vara med någon annan.

Efter första "chat" kontakten försökte vi i kanske 6 månader. Då var jag iof övertygad om att det bara var kompis chat hon höll på med. Vilket hon fortfarande hävdar, och det var det säkert. MEN jag tror att hon gillade bekräftelsen av att andra killar skrev till henne. Hon gillade att dom var lite tända på henne och hon kunde lixom hålla dom lite på halster. Mitt ex hade ett extremt bekräftelsebehov. Och det är det som var grunden till problemet.

Jag tror i grunden att personer som gör så har känslor av att känna sig oälskade, värdelösa etc. Känslor som sitter i djupt, och det spelar ingen roll hur mycket bekräftelse eller kärlek man ger en sån människa. Dom ger sig in i det där bara för att få slippa tankarna och känslorna om att känna sig oälskade, om en bara för en liten stund. Antagligen är det en känsla som uppstått redan som barn, tex att inte ha blivit sedd eller att ha blivit övergiven av en förälder. Jag är säker på att så är iaf fallet med mitt ex.

Och jag är säker på att om vi hade fortsatt vårt förhållande, så hade det blivit likadant efter ett tag. När hon väl får känslan av att vara oälskad etc, så kan hon göra precis var som helst för att slippa den känna den känslan, utan en tanke på konsekvenser, eller sympati för sin partner.

Jag har nog aldrig ångrat mig, men jag kan sakna ihjäl mig efter henne. Vissa dagar älskar jag henne, och andra dagar hatar jag henne. Och ibland tycker jag bara synd om henne. Jag är väldigt kluven.

Jag hoppas att det löser sig för er. Hur går det för dig nu?

Jag har inget förtroende för honom längre, jag försöker verkligen, men det känns hopplöst! Så fort jag tänker på vad han gjort/ vad han kan ha tänkats gjort/ varför han har gjort som han gjort fylls jag med en sån besvikelse och sorg! Jag får kämpa för att hålla tårarna tillbaka och jag VET att jag förtjänar och är värd så himla mycket bättre!

Om det verkar som att han är otrogen och han dessutom erkänner delar av det, så borde du inse att det gått längre.

Din historia påminner om min. Förutom att jag hade en relation med en kille som sedan tog slut, men vi behöll kontakten och sen blev jag tjejen han bedrog sin sambo med. Hon fick reda på det men har tydligen förlåtit honom, hur vet jag inte.

Jag skulle aldrig återfå tilliten och förtroendet för personen igen. Fråga dig själv om du vill leva så.

Har du inget förtroende för honom så är det nog kört. Det är lönlöst att försöka tro på något, som du egentligen inte tro på. Kanske att du kan lura dig själv stundvis, att du litar på honom och att allt är bra, men det som du egentligen känner kommer alltid att komma fram i dig.

Det låter som att det bästa för dig vore att ta dig ur er relation. Du förtjänar helt klart bättre. Ju snabbare du kan ta dig ur, desto snabbare kan du börja att må bra igen, även om det kommer att ta tid. Ta smällen och börja ett eget nytt liv. Acceptera inte hans oärlighet, utan stå upp för dig själv och ditt eget värde och lämna honom.

Otroligt förståndigt skrivet!
Förstår inte hur du kan vara kille.. för enligt min partner så är/beteer sig alla killar på det sätt som han gjort/ har det behovet. (Den enda och lamaste ”förklaringen” jag förövrigt fått)

Om det nu finns killar med din syn på hur man behandlar den man säger sig älska så har jag verkligen dragit det största jäkla bottennappet som finns!

Tack! Jag håller med om att det var en fruktansvärt lam förklaring. Att rättfärdiga ett sådant beteende med en sån förklaring, att "killar" har ett sånt behov. Det blir ju i hans värld som att han inte har gjort något fel alls, som om det vore helt okej att göra så när man är i ett förhållande. Det är det INTE, och han hade säkerligen inte tyckt att det var ok om du hade gjort så emot honom.

Du säger att han bedyrar sin ångest osv. Men gå inte på det. Hade han haft ångest och dåligt samvete på riktigt så hade han slutat med sitt vidriga beteende självmant. Han mår säkert jätte dåligt, men inte för att han har dåligt samvete för det han har gjort emot dig, utan han mår dåligt för att du har kommit på honom. Helt enkelt för att det blev en konsekvens utav det, och han kanske är orolig och rädd att han ska förlora dig. Så var det med mitt ex. Så fort jag konfronterade henne började hon störtgråta och var så fruktansvärt ledsen för vad hon hade gjort. Men innan hon visste om att jag visste något om det, så var allt precis som vanligt.

Det känns verkligen surt att behöva lämna någon man fortfarande älskar. Jag vet. Det gör ont i själen! Men jag tror att de flesta människor där ute, killar och tjejer har ungefär samma syn på kärlek som du och jag har, att man gör inte så som han har gjort. DU förtjänar att vara den enda i världen för någon. DU är värd att vara någons absoluta kärlek. Nöj dig inte med mindre än så.

Du ska inte må så dåligt i en relation. . Det går inte ha en relation där man inte litar på varandra

Det kommer över mig hela tiden!
Nu har jag verkligen försökt, länge, att glömma och gå vidare! Men jag tror aldrig att det kommer att gå! Man kan ju hoppas att han på riktigt ångrar sig iaf och att han på riktigt blir ledsen över vad han förlorar!!!

Precis. Jag var aktiv på olika siter en längre period. Var mängder av män som var upptagna och hade fullt upp med att byta bilder, videos och sexchatta.

De tror att det är vattentätt och en trygg form av otrohet. Ja här fick de inget...tänder inte på grisar!

Jag förstår dig. Och jag tror heller aldrig att det kommer att fungera. Sådana här svek sätter sina spår i själen. Otrohet eller steg mot otrohet av någon som man verkligen älskar är bland det absolut värsta man kan vara med om. Det är i alla fall bland det tyngsta jag har varit med om i livet.

Har du upptäckt något mer? Har du bestämt dig för att lämna honom nu?

Lycka till och var stark. Glöm inte ditt eget värde.

Har han tagit det klivet och inte längre respekterar familjen tror jag inte du kan lita på att han "håller sig i skinnet" framöver, trots att han kanske säger detta. Du har, som tidigare nämnts, två alternativ: acceptera detta sunkiga och respektlösa beteende, eller lämna och hitta en man som inte sviker sin familj.

Varför ska du kasta bort ditt liv på någon som lurar dig..när du blir äldre och inte vacker och ung längre kanske han dumpar dig för någon ung och snygg tjej...och då står du där ensam och övergiven.