Citat:
Ursprungligen postat av
Ha4kioskvaltareJ
Det är på två vis med den svenska journalföringen. Vissa saker kan vara korta klockrena med sanningen överensstämmande. I andra fall kan man läsa att ; "pat. har tagit upp sin gamla hobby-fetisch för avancerade hallucinationer". Så den svenska modellen tar med så mycket som är helt irrelevant för näste inloggade läsare att läsa i. T.ex. när läkaren står högre inom hierarkin pat. och läkare författar; "pat. tror hon lider av en hjärnblödning. <GENERALFEL.
Den mer korrekta journalskriften kunde ha lydit så här; "Vi väntar ännu på utlåtandet från pats. hjärdatormografi.
Journalssystemen skulle nog bli lättare för läkare att jobba inom i de fall de skulle slippa läsa text som är helt orelevant i sammanhanget. Färre tolkningsmisstag måste ju vara eftersträvandsvärda för alla inblandade.
Journaler är alltför ofta textstycken som lever sina egna liv. Man kanske tänker att man ska vara snäll och inte begära alltförstora ändringar i ens journal. Där kan man istället tänkta att man ger både innestående läkare och efterträdande läkare ett så mycket bättre verktyg.
Mer fakta och mindre utav godtyckligt tyckande skulle de flesta journaler må bra av.
Instämmer men lagstiftningen är ju helt skev på området.
Först skall man begära rättelse/notering, vilket innebär att den gamla informationen står kvar, vilket återigen gör att läkarna ser allt.
Det skapar en massa onödig frustration att behöva gå igenom en byråkratisk rättsprocess för att, (det räcker med en enda) en läkare skrivit fel och skrivit en roman som inte stämmer.
Jag tycker det känns oerhört kollektivistiskt att läkare får bete sig såhär och skriva vadsomhelst utan tanke på att andra läkare efteråt sen saknar kritisk förmåga utan bara läser journalen som om det är en sanning.
Man vill ju inte gå till sjukvården efter ett dåligt bemötande och särskilt om de skriver kränkande saker i journalerna.
I mitt fall missades en Borrelia-infektion för att de påstod att det psykosomatiskt, och skrev ner att det var psykosomatiskt i journalerna.
Idioterna gjorde aldrig en differential-diagnos, än mindre hade kunskapen att ångest är en del av en Borrelia-infektion.
Som sagt, har ingen tilltro till vården i Sverige eller kompetensen utan drar hellre till utlandet för privatvård.
Inte ens Sophiahemmet kan undgå det offentliga träsket.
