Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 5
  • 6
2018-07-01, 08:54
  #61
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Ratzz
Du sätter ord i min mun, kan inte riktigt se mitt liv utan CB som jag verkligen älskar, inser också hur det och andra droger drar ner mig i skiten, finns mycket bra och positivt med CB också men det är inte läge just nu, när man mår kasst och har myndigheter i bakhasorna, det är aldrig rätt väg att döva sig med substanser, oavsett vad det är, lättare sagt än gjort tyvärr.

Jag har ju verkligen gått fel väg igenom att välja värre substanser för kropp och själ, det har räddad mig i många pissprov, men förstört så mycket mer för mig själv, kanske dags o tänka på sig själv för en gångs skull.

Det finns en tid och en plats för allt, tack så himla mycket för alla svar och stöttning, det har verkligen hjälp ikväll, ska försöka sova och sen ta mig iväg till BC imorgon för och försöka hitta rätt igen. återigen, finns det några CA eller NA människor i Sthlm trakten? Skicka gärna ett PM, följer gärna med på möten

Lyssna inte på pundare som säger att du kan ta gräs men inget annat. Vad har du uppnått då? Allt eller inget.

Jag tror att vägen för dig är att come clean med dig själv och dina vänner som du har en fasad inför. Du ska göra det som en man behöver göra, gå ut som en man och ta det, oavsett vad någon kommer att tänka om dig. Du kommer att växa som människa.

Steg två är att gå på AA eller vad det heter och gå klart det. Skaffa stöd med det. Detta har hjälpt många missbrukare.

Steg tre är att inse att du faktiskt kostar samhället resurser och att andra måste betala för din last. Inser du det?

Man up. Var inte ett barn.

Allt kommer att ordna sig men det börjar med dig. Revidera ditt liv.
Citera
2018-07-01, 13:50
  #62
Medlem
Du verkar ha väldigt god förmåga att sätta ord på dina känslor och tankar. Och du verkar inte försköna nåt, utan ger en realistisk bild av hur det faktiskt ser ut. Du verkar ha en del innanför skallbenet. En väldigt bra början!

Fick ett gäng tankar av ditt inlägg;

Hur såg livet ut innan du hamna i ett beroende? Hur var du som person då?


Det kan ta säkert ett år eller mer för din hjärnkemi att återställa dig och för att din hjärna ska sluta skrika efter droger. Beroendet är både fysiskt och psykiskt.

Vad tycker du är viktigt i livet? Givande relationer? Familj? Karriär? Resa? Eller kanske nåt helt annat. Börja odla de bitarna..

Och sist men väldigt viktigt. Inget i livet kan riktig slå den upplevelsen man kan få genom droger. Men i långa loppet innebär droger i slutändan mer lidelse än ett liv utan. Kom ihåg det.
Citera
2018-07-01, 19:04
  #63
Medlem
BrunteVIs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av XX1
Det är lugnt. Nej jag förstår dig helt och hållet. Jag vill ba inte låta som en fitta men, du vet mycket väl att det är du och inte drogen, även fast det är skönt att skylla på den. Jag önskar att jag kunde tända en till just nu faktiskt men kommer som sagt inte kunna röka på ett år antar jag. Varför vill du bli av med den drogen eller vad är det som den hindrar dig från att göra? Vill gärna höra dina tankar.

På det viset kan man ju resonera kring allt. Heroin? Inte drogen som är problemet utan det är DU?
BIG LOL, vad vill du ha sagt med det?
Citera
2018-07-01, 20:29
  #64
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av BrunteVI
På det viset kan man ju resonera kring allt. Heroin? Inte drogen som är problemet utan det är DU?
BIG LOL, vad vill du ha sagt med det?
Sorry men tänker inte argumentera med dig om du själv inte förstår och självmant väljer att vara efterbliven. Hoppas det går bra för dig i livet min vän
Citera
2018-07-01, 21:04
  #65
Avstängd
Gustav2adolfs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ratzz
Hej kära FBare och medmänniskor, skriver inte denna tråd för medlidande eller klappar på axeln, vill egentligen bara skriva av mig för min egen skull, någon sorts självterapi.

vad gör man när man gång på gång möter motgångar i livet? Orkar inte längre med dagarna utan någon substans, är en periodare/blandmissbrukare av rang, pundar när jag mår bra, pundar när jag mår dåligt, det finns inget som helst stopp, det kan gå veckor utan droger men alltid hamnar jag på samma plats igen.

Har förlorat allt vad impulskontroll heter. Kan som sagt gå veckor av nykterhet men sen dyker en tanke om droger upp och då är det som att jag inte går att stoppa, varesig det är CB, ladd eller vad som helst egentligen. Kan gå igenom betongväggar för drogerna när det väl beger sig, jag har blivit rädd för mig själv och mina känslor. Vågar inte träffa människor utan droger eftersom man byggt upp en viss bild av sig själv, han som alltid är glad o skön.

Vad fan ska jag göra? Jag är helt vilse i mig själv, famlar i mörkret med ficklampa men hittar aldrig ljuset, snubblar och ramlar gång på gång, det var inte detta man såg framför sig när man började festknarka för 11 år sedan, har totalt pundat bort min sociala förmåga. Torskar gång på gång för snuten, det tar aldrig slut trotts att jag sagt efter varje rättegång att nu får det vara bra, det blir som kaka på kaka när man torskar på nytt varje gång. Nu har jag säkerligen ett fängelsestraff o vänta, vilket jag är livrädd för, klarar inte av att vara inlåst någonstans, tar hellre mitt liv.

Igår natt var första gången någonsin jag var helt inställd på att ställa mig på spåret, det hade inte spelat någon som helst roll, hade inte snuten kört mig till Beroendeakuten på Sankt Görans hade jag inte suttit skrivit detta idag, fått en tid hos en drogterapeut imorgon men vad fan ska det hjälpa? Har ju sprungit hos dom i flera år, känns som jag är helt bortom räddning, sitter just nu med min sista sprit och en lina ladd kvar, känner att jag kommer få panik när det här är slut, orkar inte med att vara nykter just nu trotts att det bara var lite mer än ett dygn sen jag tog återfallet, man kommer tillbaka till ruta 1 gång på gång och efter varje gång ökar skulden och det blir så himla mycket värre.

Hur fan ska man kunna bli hel inuti? Vet att jag inte är själv i detta, så snälla, någon som vart på den mörka plats jag befinner mig just nu, hur fan gjorde ni? Vet att alla är och fungerar olika men jag behöver bara veta att det kommer ordna sig, för det känns verkligen inte så just nu när tårarna rinner och man mår som man gör, det kanske är så att det är bättre om det bara får ett slut?

Hjälp....


Så jävla tröttsamma ni knarkare är!!!
När ni mår dåligt/bra/arg/ledsen eller va ni har för anledningar att bli sugna att knarka!
Knyt på er löpar skor och ut och spring tills ni spyr eller stupar av utmattning!
Ska de vara så jävla svårt!!!!!
Citera
2018-07-02, 10:19
  #66
Medlem
Ratzzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Fleshsuckforum
Lyssna inte på pundare som säger att du kan ta gräs men inget annat. Vad har du uppnått då? Allt eller inget.

Jag tror att vägen för dig är att come clean med dig själv och dina vänner som du har en fasad inför. Du ska göra det som en man behöver göra, gå ut som en man och ta det, oavsett vad någon kommer att tänka om dig. Du kommer att växa som människa.

Steg två är att gå på AA eller vad det heter och gå klart det. Skaffa stöd med det. Detta har hjälpt många missbrukare.

Steg tre är att inse att du faktiskt kostar samhället resurser och att andra måste betala för din last. Inser du det?

Man up. Var inte ett barn.

Allt kommer att ordna sig men det börjar med dig. Revidera ditt liv.


Jag inser det, det är allt eller inget, det har i ärlighetens namn inte funkat för mig och bara röka, har prövat det förut det är ju min beroendepersonlighet som pratar när jag intalar mig själv att jag bara skulle kunna röka, det kommer inte gå och det gör mig heller inte gott om det nu skulle göra det. Gräs gör mig tillslut lika introvert som dom andra drogerna gjort mig, som du säger allt eller inget det förstår jag fullt ut, till och med nu ett par dagar efter min påbörjade nykterhet, det är bara en tillfällig flykt det handlar om för mig, att jag inte orkar må sådär just idag, även fast jag vet att jag vaknar upp med samma problem om inte värre beroende på vad jag haft för mig när jag vart ute och använt.

Jag har haft ett snack med en del av mina vänner, såna som jag känner mig bekväm med, jag har förklarat situationen och att jag aldrig ens kommer kunna ta en öl eller drink någonsin hur mycket den tanken än skrämmer mig, jag är ju så himla osäker tänker jag men inser att droger har gjort den osäkerheten så mycket värre, för det var ju inte så förr. Det är inte mina vänner jag känner störst oro för, det är min familj, mina älskade syskon och min fina mamma och pappa, dom som gjort så mycket för mig. Det som gör så ont är att mina föräldrar vet om att jag haft ett tidigare missbruk, var ute och körde bil med droger kvar i blodet så farsan fick hämta ut sin bil på polisstationen, övertalade då mina föräldrar om att jag aldrig mer skulle använda bara dom inte snackade med mina syskon, det är nästan det som gör mest ont, att jag ännu en gång svikit deras förtroende, för dom har ju frågat i efterhand hur jag mår och jag ljuger som vanligt. Hur ska morsan ta vetskapen om att det förmodligen vart bättre om dom tagit hela familjen, satt sig ner och gjort en plan för mig. Nu får jag ta detta nu, men jag är så rädd för hur dom ska ta det, morsan mår ju dåligt som det är.

Har iallafall kommit iväg på 2 CA möten nu och det ska bli fler, det är det enda stället jag kan känna tillhörighet o få det stöd jag behöver. En dag i taget till en bättre morgondag, inser att inget är kört hur mycket skit man än gjort, så något hopp finns ju där.
__________________
Senast redigerad av Ratzz 2018-07-02 kl. 10:23.
Citera
2018-07-06, 17:15
  #67
Medlem
Att ha ett aktivt beroende är en sak, att ha utvecklat en beroendepersonlighet är en annan. Jag vet att du säkerligen vill ha ett Quick fix på båda delarna. Sanningen är den att du måste vara strategisk. Ta hand om en sak i taget. Först - bli av med ditt fysiska beroende med hjälp av avgiftning eller vad som krävs (vet inte direkt vad du tar eller mängder). Efter det börjar det riktiga jobbet och du behöver vara ärlig mot din omgivning för du kommer behöva deras stöd. Att skapa en identitet som är DIN och som inte är skapat av drogerna. Drogerna kidnappar hjärnan och tar över rodret, det är inte ditt fel och slå inte på dig själv för hårt för vad som har varit. Givetvis har du ett ansvar, men vem som helst kan göra crazy shit under påverkan av droger/avsaknaden av droger i aktivt missbruk.

Du behöver långtgående hjälp för att hitta tillbaka till vem du är utan drogerna. Börja med att ställa dig en fråga - vad fyller drogerna för funktion i ditt liv? Ingen människa agerar på ett visst sätt utan att det fyller en funktion. Vilka av de funktionella destruktiva handlingarna behöver du byta ut mot konstruktivt agerande? Sånt tar tid och det är ingen spikrak linje. Du är engen individ och kan komma tillbaka till, eller skapa ett nytt jag. Du är inte drogernas marionett. Det är tufft. Men jag lovar dig, jag lovar dig - det är värt det.

/ från en som också stått på spåret
__________________
Senast redigerad av fantasnus 2018-07-06 kl. 17:19.
Citera
  • 5
  • 6

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback