Post akut abstinens efter buprenorfin

Hej jag skriver här för första gången för att kunna få råd samt skriva av mig. Jag är nu en 31 årig gubbe 👴. Allt började i 19 års ålder ja började använda opiater och höll på till 25 o gick igenom en öppenvårds behandling på cirka 2 år vilket funkade bra tills jag fick egen lgh körkort och jobb och ensamheten fick mig att gå under och en nära vän till mig dog och det var lite kaotiskt och man började trixa lite på helger osv och sen var man där igen. Jag är så otroligt bitter på mig själv för jag var så stark "vilket jag trodde" hade bra självkänsla och så och livet var mer eller mindre på top. Så föll jag iaf igen vid typ 28års ålder och ja höll på med sub enbart i 2 års tid. Gick på cirka 16mg om dagen och till slut fick ja nog och gick igenom nedtrappning via beroende i cirka 4månader o min start dos var då 12mg suboxone o vi sänkte 2mg åt gången var 3e vecka typ. Ja varit fri sen april detta år i början var det ett helvete den första månaden även fast vi trappa ned. Men nu när den fysiska abstinensen är över så mår man ju typ värre dvs har ingen glädje eller lust att göra saker ser inte glädje i saker ser typ ingen idé Att leva vissa dagar. Har blivit riktigt osocial dvs efter jobbet och så och vill helst undvika människor känner mig riktigt missnöjd med allt för tillfället. Jag ville fråga er som har tagit er ur missbruket eller liknande hur länge mådde ni som jag gör och vad hjälpte er att må bra igen i er själva och vardagen? Skulle vara trevligt att få seriösa svar och jag vet att dessa inlägg säkert finns i hundratals så ja jag gjorde en ny 😋.

Subutex är värre än heroin och programmen bör avslutas med omedelbar verkan. Inget i den behandlingsformen har fungerat utan har enbart gjort det enkelt för nötter som Ts att få tag på ”billiga” droger.

Ge fan i skiten framöver, det tar tid, men du kommer må bättre.

Jag klippte subben i slutet i april, jag måste säga att jag mår bra som fan. Bättre än någonsin faktiskt. Min skit verkade släppa runt dag 45 utan. Käkade sub i 1.5 år.

Har du haft total avhållsamhet från allt? Det enda som jag läst och som funkar är bra kost och motion, eller att man aktiverar sig. Men jag vet hur du känner dig, svagheten i kroppen och känslan att depressionen aldrig kommer gå över.

Jag kände dock att det var värst mitt på dagen och blev lite bättre på kvällen.

Att du isolerar kan nog vara lite farligt, svårt att veta vad som är vad då. Men jag vet, man känner bara för att va själv.

Hoppas det löser sig och fortsätt vara stark!

Hur går det?

Jag hoppas jag kan stärka dig med att berätta att sluta med opiater/opioider, och allt annat inkl alkohol, är det bästa jag har gjort. Jag har ju inte varit clean så länge, men jag känner mig väl rustad mot ev skit som dyker upp.

Jag har redan fått lite motgångar och har kunnat ta dom med mer lugn än vad jag någonsin gjort tidigare.

Ok ett seriöst svar....
Det kan ta väldigt lång tid ( om någonsin) innan påverkan på hjärnan ger sig. Vi är alla olika, men det är därför det finns så bra bevis för sub/meta program.
Jag har oxå lagt av med buprenorfin från programmet.
Är seg så innan jag lyckas förlora mitt liv är det dags att hitta på något .
I vilket fall har jag genom livet haft många helnyktra dagar, men aldrig känt att " halleluja " det är fantastiskt, gör såhär!!!! Inte ens efter åratal av nykterhet känner jag att livet blivit bättre och att det i så fall skulle ha samband med drog intag

Otroligt dåligt svar. Hur är buprenorfin "värre" än heroin? Att överdosera på buprenorfin är i princip omöjligt, medans med heroin kan det skilja ett par få tiotals milligram mellan en skön dos och en överdos... Finns jättemånga fd. heroinister och tunga opiat/opioid missbrukare som nu lever konstruktiva och meningsfulla liv med buprenorfin i kroppen... Du vet inte vad du snackar om.


Till TS: Det tar ca ett år innan den där naturliga glädjen är tillbaks. Det brukar uppstå dagar/stunder efter några månader efter det jag slutat då jag känner denna naturliga glädje, fast då bara kortare perioder. Men efter ca ett år så är du typ helt återställd.

En på hundra då? Resten krökar, tar rc-droger och tjänar en hacka på att sälja sina sub.

De får väl göra kontroller om det nu behövs, jag känner flera som förmodligen skulle vart döda idag om det inte fanns subutex att tillgå. De flesta seriösa forskningsstudier kring missbruk och beroende visar alla att substitutionsbehandling är det mest effektiva sättet att komma ifrån den destruktiva livsstilen. Tar du RC-droger, dricker alkohol etc och samtidigt har sub utskrivet så kan du ju inte ens vilja hålla dig på banan, så jag förstår egentligen inte problemet..? Låt de hålla på så då, de trillar ju av pinn ändå till slut...

Oavsett vad du påstår vet jag vad jag talar om, att du i ett senare inlägg påtalar att det är bättre om missbrukarna dör visar ytterligare att dina kunskaper inte är värda att ta på allvar.

Detta inlägg referadade jag till... Att du inte har vänner eller anhöriga som bryr sig betyder inta att andra inte har det. Vi ska ha en fungerande vård och beciserligen fungerar inte subutexbehandlingar så som det är tänkt.

Ja, den var bra du.. "Jag vet vad jag talar om" - fan också, han vet vad han talar om. Ingen idé alls detta!

Nä, jag går och lägger mig, läs lite forskningsrapporter du istället.

Är det buprenorfinets fel det?