I juni 2017 polisanmäldes en 77-årig svensk man för följande två kommentarer som han hade skrivit under inlägg om Victoria Kawesa på Politikfaktas och Folkets demonstrations öppna Facebooksidor;
”Född primat alltid primat. Ränder går aldrig ur.” ”Va fan gör hon i Sverige då? Tillbaka till primaterna i Afrika med henne och hennes kryp.”
Mannen erkände att det var han som hade skrivit kommentarerna, men förnekade brott och tyckte att det var konstigt att polisen utredde detta. Han menade att invandrarfrågan är viktig, men att den sköts dåligt. Att det är något som är fel i samhället, att Victoria Kawesa har underliga åsikter om svenska vita män och att hon inte är en värdig representant för politikerna i Sverige. Kawesa representerade vid tidpunkten Feministiskt Initiativ, som han kallar "fientligt initiativ".
I mars 2018 dömde en enig tingsrätt mannen för hets mot folkgrupp. Straffet blev dagsböter 50 á 250 kr, alltså 12 500 kr. Domen överklagades inte.
Så hur resonerade tingsrätten? Några utdrag;
Straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp bygger på en avvägning på ett allmänt plan mellan, å den ena sidan, yttrandefriheten och, å den andra sidan, skyddet för typiskt sett utsatta grupper, t.ex. som här en mörkhyad person med utländskt ursprung.
*Stämmer detta? Är mörkhyade med utländskt ursprung en "utsatt grupp" i Sverige?
Han använder ordet ”primat” i sina kommentarer, vilket enligt tingsrättens mening måste anses utgöra en nedsättande och kränkande benämning på en person som är mörkhyad. Att skriva ”Född primat alltid primat. Ränder går aldrig ur” och ”Va fan gör hon i Sverige då? Tillbaka till primaterna i Afrika med henne och hennes kryp” eller liknande uttryck är en anspelning på att personer med afrikanskt ursprung är primitiva eller utgör en fara.
*Är det här första gången en tingsrätt menar att mörkhyade är primitivare, som i mer aplika?
*Vore det mer, eller mindre, kränkande att hävda att Kawesa inte är en primat?
*Har tingsrätten med sitt ringaktande resonemang gjort sig skyldig till HMF?
*Hur hade utfallet blivit i hovrätten om domen överklagats?
*Är rättsväsendets agerande ett resultat av juridik, lag, rättvisa och kunskap - eller har den famösa Felöversättningen slingrat sig som en strypsnara runt halsen på fru Justitia och orsakat syrebrist i systemet?
Mannen som dömdes hade tidigare varit aktiv på Facebook. För 2018 finns inte ett enda öppet postat inlägg.
För anmälan, se fupen.
Luleå TR B 3345-17
Dom: https://minfil.com/8ao3Zbeebe/Lule__...-03-22_HMF.pdf
Fup (en sida av förhöret saknas): https://minfil.com/90oaZ3ebb6/Lule__...7_Aktbil_2.pdf
Dagboksblad: https://minfil.com/78o4Zce6ba/Lule__...2018-04-16.pdf
Mannens vittnesmål ur domen;
Tingsrättens bedömning i sin helhet;
”Född primat alltid primat. Ränder går aldrig ur.” ”Va fan gör hon i Sverige då? Tillbaka till primaterna i Afrika med henne och hennes kryp.”
Mannen erkände att det var han som hade skrivit kommentarerna, men förnekade brott och tyckte att det var konstigt att polisen utredde detta. Han menade att invandrarfrågan är viktig, men att den sköts dåligt. Att det är något som är fel i samhället, att Victoria Kawesa har underliga åsikter om svenska vita män och att hon inte är en värdig representant för politikerna i Sverige. Kawesa representerade vid tidpunkten Feministiskt Initiativ, som han kallar "fientligt initiativ".
I mars 2018 dömde en enig tingsrätt mannen för hets mot folkgrupp. Straffet blev dagsböter 50 á 250 kr, alltså 12 500 kr. Domen överklagades inte.
Så hur resonerade tingsrätten? Några utdrag;
Straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp bygger på en avvägning på ett allmänt plan mellan, å den ena sidan, yttrandefriheten och, å den andra sidan, skyddet för typiskt sett utsatta grupper, t.ex. som här en mörkhyad person med utländskt ursprung.
*Stämmer detta? Är mörkhyade med utländskt ursprung en "utsatt grupp" i Sverige?
Han använder ordet ”primat” i sina kommentarer, vilket enligt tingsrättens mening måste anses utgöra en nedsättande och kränkande benämning på en person som är mörkhyad. Att skriva ”Född primat alltid primat. Ränder går aldrig ur” och ”Va fan gör hon i Sverige då? Tillbaka till primaterna i Afrika med henne och hennes kryp” eller liknande uttryck är en anspelning på att personer med afrikanskt ursprung är primitiva eller utgör en fara.
*Är det här första gången en tingsrätt menar att mörkhyade är primitivare, som i mer aplika?
*Vore det mer, eller mindre, kränkande att hävda att Kawesa inte är en primat?
*Har tingsrätten med sitt ringaktande resonemang gjort sig skyldig till HMF?
*Hur hade utfallet blivit i hovrätten om domen överklagats?
*Är rättsväsendets agerande ett resultat av juridik, lag, rättvisa och kunskap - eller har den famösa Felöversättningen slingrat sig som en strypsnara runt halsen på fru Justitia och orsakat syrebrist i systemet?
Mannen som dömdes hade tidigare varit aktiv på Facebook. För 2018 finns inte ett enda öppet postat inlägg.
För anmälan, se fupen.
Luleå TR B 3345-17
Dom: https://minfil.com/8ao3Zbeebe/Lule__...-03-22_HMF.pdf
Fup (en sida av förhöret saknas): https://minfil.com/90oaZ3ebb6/Lule__...7_Aktbil_2.pdf
Dagboksblad: https://minfil.com/78o4Zce6ba/Lule__...2018-04-16.pdf
Mannens vittnesmål ur domen;
NN har huvudsakligen uppgett följande. Som pensionär har han lite att göra och han har då loggat in på Facebook. Det är olyckligt att det blev som det blev vilket han ångrar. Han erkänner att han skrivit kommentarerna. De båda kommentarerna var riktade mot politikern Victoria Kawesa. Han skrev kommentarerna då han inte tycker att hon är en värdig representant för politikerna i Sverige. Att hon råkar vara ”färgad” gjorde att han uttryckte sig klantigt men han tycker inte att det utgör ett brott. Han tycker att hon har underliga åsikter om svenska vita män. Han såg inte henne som en ”färgad afrikan” utan som politiker. Hon var talesman för Feministiskt initiativ som han kallar ”fientligt initiativ”. Att det var offentliga grupper hade han ingen aning om då han inte är så insatt i Facebook. Han riktade inte kommentarerna mot någon afrikansk folkgrupp utan det var riktade mot henne som person. Det var olyckligt formulerat i affekt. Idag kan han till viss mån förstå att det kan ha missuppfattas.
Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter, 16 kap 8 § första stycket brottsbalken.
En förutsättning för att någon ska kunna dömas för hets mot folkgrupp är att det skett en tillräcklig spridning av meddelandet. För att ett uttalande skall anses vara spritt krävs att det nått ut till fler än ett fåtal personer. Spridning av skriftligt meddelande förutsätter inte att en viss större grupp faktiskt tagit del av meddelandet. För att meddelandet skall anses spritt är det i princip tillräckligt att det gjorts tillgängligt för en sådan grupp (se NJA 1999 s. 702).
Tingsrätten konstaterar att NN avsiktligen publicerat inläggen på de aktuella Facebook-sidorna den 1 maj 2017 respektive den 21 maj 2017 och att inläggen, i vart fall, låg kvar där tills den 28 maj 2017. Det har framgått att sidorna har varit tillgängliga för envar och haft 63 134 stycken s.k. ”följare” respektive 13 004 stycken medlemmar. De inlägg han har gjort har därmed nått ut till fler än ett fåtal personer, och de har således spritts på det sätt som förutsätts för straffansvar enligt 16 kap. 8 § brottsbalken.
Bedömningen av om inläggen uttrycker sådan missaktning som avses i straffbestämmelsen ska göras med utgångspunkt i inläggen som helhet och med beaktande av övriga konkreta omständigheter som har präglat publiceringarna. Straffbestämmelsen ska tolkas i ljuset av och i överensstämmelse med de överordnade bestämmelserna om mänskliga rättigheter och yttrandefrihet i regeringsformen och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Särskild vikt ska därvid läggas vid innehållet i yttrandet och syftet med det, till vem eller vilka yttrandet riktar sig samt i vilket sammanhang och i vilken egenskap någon sprider yttrandet (se NJA 2006 s. 467 och NJA 2007 s. 805 samt Vejdeland and Others v. Sweden, Application no. 1813/07, § 50-53, med i avgörandena angivna hänvisningar till svensk och europarättslig praxis).
Straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp bygger på en avvägning på ett allmänt plan mellan, å den ena sidan, yttrandefriheten och, å den andra sidan, skyddet för typiskt sett utsatta grupper, t.ex. som här en mörkhyad person med utländskt ursprung. Karaktären och strängheten i den påföljd som kan följa för den som missbrukar yttrandefriheten utgör en del i denna avvägning. Tolkningen i förhållande till Europakonventionens fri- och rättigheter kan därför inte ensidigt utgå från skyddet för den som har utnyttjat sin yttrandefrihet utan måste ske i ljuset av lagstiftarens övergripande avvägningar, även med beaktande av det starka skydd som yttrandefriheten generellt åtnjuter i Sverige.
Uttrycket missaktning innebär att även andra kränkande omdömen än sådana som kan bedömas som förtal eller smädelser är straffbelagda. Det räcker att ett uttalande om en viss folkgrupp är nedsättande för gruppens anseende. Alla uttalanden av nedsättande eller förnedrande natur omfattas dock inte. Uttalanden som inte kan anses överskrida gränserna för en saklig kritik av vissa grupper faller utanför det straffbara området. För straffbarhet krävs att det är fullt klart att uttalandet överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion rörande gruppen i fråga.
I detta fall är NNs kommentarer publicerade på offentliga facebooksidor. Han använder ordet ”primat” i sina kommentarer, vilket enligt tingsrättens mening måste anses utgöra en nedsättande och kränkande benämning på en person som är mörkhyad. Att skriva ”Född primat alltid primat. Ränder går aldrig ur ” och ”Va fan gör hon i Sverige då? Tillbaka till primaterna i Afrika med henne och hennes kryp.” eller liknande uttryck är en anspelning på att personer med afrikanskt ursprung är primitiva eller utgör en fara. Tingsrätten kan inte se hur innehållet i hans kommentarer är förenligt med att rikta saklig kritik mot en politiker. Vidare har kommentarerna utformats på ett sätt som varit kränkande och nedsättande för personer ifrån Afrika som grupp med anspelning på hudfärg och ursprung och i strid med plikten enligt artikel 10 Europakonventionen att så långt som möjligt undvika uttalanden som är omotiverat kränkande. Kommentarerna kan därmed inte anses bidra till någon form av allmän debatt som kan medföra framsteg i umgänget mellan människor. Sammantaget anser tingsrätten att det står fullt klart att meddelandena överskrider gränsen för en saklig kritik och diskussion. Dessa ger alltså uttryck för missaktning mot personer ifrån Afrika med anspelning på hudfärg och ursprung i den mening som avses i 16 kap. 8 § brottsbalken.
Mot denna bakgrund finner tingsrätten, vid en samlad bedömning, att NN ska dömas för hets mot folkgrupp, ringa brott, enligt 16 kap 8 § första stycket brottbalken.
Påföljden bestäms till dagsböter.
En förutsättning för att någon ska kunna dömas för hets mot folkgrupp är att det skett en tillräcklig spridning av meddelandet. För att ett uttalande skall anses vara spritt krävs att det nått ut till fler än ett fåtal personer. Spridning av skriftligt meddelande förutsätter inte att en viss större grupp faktiskt tagit del av meddelandet. För att meddelandet skall anses spritt är det i princip tillräckligt att det gjorts tillgängligt för en sådan grupp (se NJA 1999 s. 702).
Tingsrätten konstaterar att NN avsiktligen publicerat inläggen på de aktuella Facebook-sidorna den 1 maj 2017 respektive den 21 maj 2017 och att inläggen, i vart fall, låg kvar där tills den 28 maj 2017. Det har framgått att sidorna har varit tillgängliga för envar och haft 63 134 stycken s.k. ”följare” respektive 13 004 stycken medlemmar. De inlägg han har gjort har därmed nått ut till fler än ett fåtal personer, och de har således spritts på det sätt som förutsätts för straffansvar enligt 16 kap. 8 § brottsbalken.
Bedömningen av om inläggen uttrycker sådan missaktning som avses i straffbestämmelsen ska göras med utgångspunkt i inläggen som helhet och med beaktande av övriga konkreta omständigheter som har präglat publiceringarna. Straffbestämmelsen ska tolkas i ljuset av och i överensstämmelse med de överordnade bestämmelserna om mänskliga rättigheter och yttrandefrihet i regeringsformen och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Särskild vikt ska därvid läggas vid innehållet i yttrandet och syftet med det, till vem eller vilka yttrandet riktar sig samt i vilket sammanhang och i vilken egenskap någon sprider yttrandet (se NJA 2006 s. 467 och NJA 2007 s. 805 samt Vejdeland and Others v. Sweden, Application no. 1813/07, § 50-53, med i avgörandena angivna hänvisningar till svensk och europarättslig praxis).
Straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp bygger på en avvägning på ett allmänt plan mellan, å den ena sidan, yttrandefriheten och, å den andra sidan, skyddet för typiskt sett utsatta grupper, t.ex. som här en mörkhyad person med utländskt ursprung. Karaktären och strängheten i den påföljd som kan följa för den som missbrukar yttrandefriheten utgör en del i denna avvägning. Tolkningen i förhållande till Europakonventionens fri- och rättigheter kan därför inte ensidigt utgå från skyddet för den som har utnyttjat sin yttrandefrihet utan måste ske i ljuset av lagstiftarens övergripande avvägningar, även med beaktande av det starka skydd som yttrandefriheten generellt åtnjuter i Sverige.
Uttrycket missaktning innebär att även andra kränkande omdömen än sådana som kan bedömas som förtal eller smädelser är straffbelagda. Det räcker att ett uttalande om en viss folkgrupp är nedsättande för gruppens anseende. Alla uttalanden av nedsättande eller förnedrande natur omfattas dock inte. Uttalanden som inte kan anses överskrida gränserna för en saklig kritik av vissa grupper faller utanför det straffbara området. För straffbarhet krävs att det är fullt klart att uttalandet överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion rörande gruppen i fråga.
I detta fall är NNs kommentarer publicerade på offentliga facebooksidor. Han använder ordet ”primat” i sina kommentarer, vilket enligt tingsrättens mening måste anses utgöra en nedsättande och kränkande benämning på en person som är mörkhyad. Att skriva ”Född primat alltid primat. Ränder går aldrig ur ” och ”Va fan gör hon i Sverige då? Tillbaka till primaterna i Afrika med henne och hennes kryp.” eller liknande uttryck är en anspelning på att personer med afrikanskt ursprung är primitiva eller utgör en fara. Tingsrätten kan inte se hur innehållet i hans kommentarer är förenligt med att rikta saklig kritik mot en politiker. Vidare har kommentarerna utformats på ett sätt som varit kränkande och nedsättande för personer ifrån Afrika som grupp med anspelning på hudfärg och ursprung och i strid med plikten enligt artikel 10 Europakonventionen att så långt som möjligt undvika uttalanden som är omotiverat kränkande. Kommentarerna kan därmed inte anses bidra till någon form av allmän debatt som kan medföra framsteg i umgänget mellan människor. Sammantaget anser tingsrätten att det står fullt klart att meddelandena överskrider gränsen för en saklig kritik och diskussion. Dessa ger alltså uttryck för missaktning mot personer ifrån Afrika med anspelning på hudfärg och ursprung i den mening som avses i 16 kap. 8 § brottsbalken.
Mot denna bakgrund finner tingsrätten, vid en samlad bedömning, att NN ska dömas för hets mot folkgrupp, ringa brott, enligt 16 kap 8 § första stycket brottbalken.
Påföljden bestäms till dagsböter.