En felaktig teori kan ibland göra några förutsägelser som råkar stämma, men den kommer även att göra andra förutsägelser som är felaktiga. En korrekt teori kommer att göra korrekta förutsägelser under omständigheter där en felaktig teori inte skulle göra det. Korrekta förutsägelser ger överlevnadsfördelar och felaktiga förutsägelser ger nackdelar vid överlevnad. En törstig varelse i öknen kommer att ha mycket större chans att överleva om den gör en korrekt förutsägelse om var vattnet finns och går dit det finns vatten än om den gör en felaktig förutsägelse om var vattnet finns och går till någon plats där det inte finns vatten. En varelse som fiskar på en strand med slukhål kommer mer troligt att överleva om den korrekt förutsäger var slukhålen finns och undviker dem än om den felaktigt förutsäger var det finns slukhål och därför inte kan undvika dem. Och så vidare.
På samma sätt som geocentrismen trots sin felaktighet kunde förutsäga himmelska fenomen som var observerbara med blotta ögat men gjorde felaktiga förutsägelser om vad som gick att observera med teleskop, kan en felaktig bild av naturen göra förutsägelser som det går att överleva på i en miljö men ändå göra dödligt felaktiga förutsägelser i andra miljöer. En korrekt bild av naturen kan däremot göra förutsägelser som gör det möjligt att överleva i många olika sorters miljö. Till exempel kommer en i grunden felaktig teori som bara råkar förutsäga var det finns vatten i öknen korrekt inte att kunna förutsäga var det finns slukhål på stranden, och en felaktig teori som råkar göra korrekta förutsägelser av strandens slukhål kan inte förutsäga var i öknen det finns vatten. Medan däremot en korrekt "unified theory of the effects of underground water on ground features" som den kan kallas som en parafras på fysikens "unified field theory" kan förutsäga både var i öknen det finns vatten och var på stranden slukhålen finns. En varelse med en sådan bild av världen kommer att kunna överleva i fler olika miljöer.
I teorin skulle naturligt urval vid förändringar i miljön kunna selektera för medfödda enhetsteorier med breda förutsägelser, i praktiken finns det dock problem med detta. Dels kan det lätt bli genetisk brist på utrymme vad gäller det funktionella DNA som kan upprätthållas mot skadliga mutationer, dels är det effektivare att vid ytterligare en miljöförändring som kräver ännu mera enhetliga teorier för överlevnaden kunna utföra ett förkastande av gamla och felaktiga teorier när miljön motbevisar dem. Betyder det att föränderliga miljöer selekterar för varelser som lämnar sina felaktiga hypoteser att dö i sitt ställe istället för att dö med dem, som Karl Popper så fint uttryckte det? Är det dags att överge idén att personer som uttalar sig mot en teori skulle göra det för att få rätt för en specifik teori som de tror på? Är det dags att istället tänka på att två oförenliga teorier inte innebär att en av dem måste vara rätt utan att båda kan vara fel och att därav dra slutsatsen att evolutionen har selekterat för att betrakta förkastandet av felaktiga teorier som ett självändamål som inte har något med att försvara en världsbild att göra?
Den selektion som sker vid miljöförändringar är annorlunda än den som sker vid vanlig konkurrens orsakad av den malthusianska trångboddhet som inspirerade Darwin. De drag som gynnas vid den ena sortens selektion kan missgynnas i den andra och vice versa. Däggdjuren överlevde när dinosaurierna dog ut i samband med ett asteroidnedslag och ingenting tydde på att däggdjuren höll på att konkurrera ut dinosaurierna ändå. Det betyder inte att det är slumpen som avgör vilka som överlever och vilka som dör ut när katastrofen väl inträffar, även om katastrofen som sådan sker av en slump (precis som att slumpens roll i när en jordbävning inträffar inte gör det lika sannolikt att en fågel i luften dör som en hund i ett höghus, vilket dock inte betyder att fågeln skulle ha konkurrerat ut hunden utan en jordbävning). Kan denna skillnad i vilka drag som selekteras inkludera en selektion för hjärnor vid miljöförändringar och, genom att hjärnor kostar näring, mot hjärnor vid traditionellt malthus-urval?
Det behöver inte nödvändigtvis vara miljöförändringar över tid ur individens perspektiv. En sammanhängande population som täcker många olika sorters miljöer där genflöde går runt i hela området är en sorts miljöförändring ur genernas perspektiv även om inga klimatförändringar eller naturkatastrofer inträffar. Samma gen kommer ju, när den flödar runt i populationen över generationerna, att genomleva många olika miljöer! I tillägg till den genetiska variation inom Afrika som visar att Homo sapiens är äldre än vad som tidigare troddes (snarare trehundratusen än tvåhundratusen år) visar även fossil att övergången till Homo sapiens skedde samtidigt utbrett över större delen av Afrika inklusive djungler, kuster och öknar och inte bara på den östafrikanska savannen som tidigare påstods. I en variation av miljöer som ekologiskt påminner om multiregional evolution, fast inom Afrikas gränser. Kan detta ha varit avgörande för mänsklighetens intelligens?
Richard Potts kom visserligen på en idé om föränderliga miljöer som selektion för mänsklig intelligens och slog hål på myten att det skulle ha något med nordistiska kallvinterteorier att göra genom att påpeka att istiderna orsakade stora miljöförändringar inklusive torka i Afrika, men på sistone har Potts tyvärr fått för sig att de senaste stegen i mänsklighetens evolution skulle ha handlat om sociala nätverk och kommunikation. Språk var dock inte det senaste steget i mänsklighetens evolution (varför skulle det vara det när barn börjar tala i långa grammatiska meningar när deras långa kopplingar i hjärnan inte ens är nära vuxen kapacitet?), se (FB) Språk över 2 miljoner år gammalt? Sårbara observationskulturer . För övrigt förbrukar större hjärnor mera näring vilket är en maladaption i stora sociala grupper där alla måste dela på maten och var det ännu mera innan jordbruket uppfanns (och hjärnan evolverade innan jordbruk fanns). Samt att hjärnopererade apor som blivit av med det mesta av hjärnan inklusive hela neocortex klarar det sociala spelet i flocken, datorsimuleringar visar att "ap-politik" inte kräver någon intelligens och vissa insekter som pappersgetingar håller ordning på sin plats i hierarkin. Potts har grävt upp spår av att föremål förflyttades längre sträckor från 320000 år sedan när klimatet förändrades, men varför skulle det bevisa att det var handel i större sociala nätverk? Det kan väl förklaras med en kombination av nödtvång att flytta från de torraste öknarna plus att många stammar dog ut så att överlevarna lättare kunde röra sig längre utan att hamna i konflikt, med resultatet att de tog med sig redskap av sällsynta material och återanvände materialet till nya redskap när de gamla gick sönder? Kan sådant flyttande ha spridit gener och idéer längre utan att ha något med antalet sociala kontakter att göra?
Det påstås ibland att individer inte skulle behöva tänka intelligent när det finns utbyte av idéer, men hur skulle det gå till att skilja vettiga idéer från nonsens utan kritiskt tänkande individer? Institutioner som klassar innehållet efter källan kan ju inte skilja mellan hypoteser som gör korrekta förutsägelser och de som gör felaktiga förutsägelser. Institutioner är inte i närheten av den detaljerade sammankoppling som finns i en individs fysiska hjärna. Är det snarare så att kritiskt tänkande evolverade senare än språk och utmärkte Homo sapiens genom fördelen att kunna testa teorierna och inte bara ta emot dem okritiskt? Vad gäller påståendet att intelligenta människor som får färre barn och att det skulle leda till något slags idiotrepublik fanns det ju inga intellektuella motiv för att begränsa sin fortplantning innan konsekvenserna av överbefolkning var kända, och deras upptäckt sammanhängde genom gemensamma bakomliggande teorier med upptäckten av ärftlighetens mekanismer med de uppfinningar som leder till genteknik. Kan det vara så att gentekniken är ett nytt steg i mänsklighetens evolution? Med tanke på risken för pandemier vid en mycket stor globaliserad befolkning kanske nästa steg blir att människor förändrar sitt DNA till en extrem mångfald av vävnadstyper som gör det lika omöjligt för pandemier att sprida sig som det är för samma sjukdom att smitta människor, sjöborrar och granar? Kan detta leda till en biologiskt mycket varierad men genomgående intelligent postmänsklighet?
På samma sätt som geocentrismen trots sin felaktighet kunde förutsäga himmelska fenomen som var observerbara med blotta ögat men gjorde felaktiga förutsägelser om vad som gick att observera med teleskop, kan en felaktig bild av naturen göra förutsägelser som det går att överleva på i en miljö men ändå göra dödligt felaktiga förutsägelser i andra miljöer. En korrekt bild av naturen kan däremot göra förutsägelser som gör det möjligt att överleva i många olika sorters miljö. Till exempel kommer en i grunden felaktig teori som bara råkar förutsäga var det finns vatten i öknen korrekt inte att kunna förutsäga var det finns slukhål på stranden, och en felaktig teori som råkar göra korrekta förutsägelser av strandens slukhål kan inte förutsäga var i öknen det finns vatten. Medan däremot en korrekt "unified theory of the effects of underground water on ground features" som den kan kallas som en parafras på fysikens "unified field theory" kan förutsäga både var i öknen det finns vatten och var på stranden slukhålen finns. En varelse med en sådan bild av världen kommer att kunna överleva i fler olika miljöer.
I teorin skulle naturligt urval vid förändringar i miljön kunna selektera för medfödda enhetsteorier med breda förutsägelser, i praktiken finns det dock problem med detta. Dels kan det lätt bli genetisk brist på utrymme vad gäller det funktionella DNA som kan upprätthållas mot skadliga mutationer, dels är det effektivare att vid ytterligare en miljöförändring som kräver ännu mera enhetliga teorier för överlevnaden kunna utföra ett förkastande av gamla och felaktiga teorier när miljön motbevisar dem. Betyder det att föränderliga miljöer selekterar för varelser som lämnar sina felaktiga hypoteser att dö i sitt ställe istället för att dö med dem, som Karl Popper så fint uttryckte det? Är det dags att överge idén att personer som uttalar sig mot en teori skulle göra det för att få rätt för en specifik teori som de tror på? Är det dags att istället tänka på att två oförenliga teorier inte innebär att en av dem måste vara rätt utan att båda kan vara fel och att därav dra slutsatsen att evolutionen har selekterat för att betrakta förkastandet av felaktiga teorier som ett självändamål som inte har något med att försvara en världsbild att göra?
Den selektion som sker vid miljöförändringar är annorlunda än den som sker vid vanlig konkurrens orsakad av den malthusianska trångboddhet som inspirerade Darwin. De drag som gynnas vid den ena sortens selektion kan missgynnas i den andra och vice versa. Däggdjuren överlevde när dinosaurierna dog ut i samband med ett asteroidnedslag och ingenting tydde på att däggdjuren höll på att konkurrera ut dinosaurierna ändå. Det betyder inte att det är slumpen som avgör vilka som överlever och vilka som dör ut när katastrofen väl inträffar, även om katastrofen som sådan sker av en slump (precis som att slumpens roll i när en jordbävning inträffar inte gör det lika sannolikt att en fågel i luften dör som en hund i ett höghus, vilket dock inte betyder att fågeln skulle ha konkurrerat ut hunden utan en jordbävning). Kan denna skillnad i vilka drag som selekteras inkludera en selektion för hjärnor vid miljöförändringar och, genom att hjärnor kostar näring, mot hjärnor vid traditionellt malthus-urval?
Det behöver inte nödvändigtvis vara miljöförändringar över tid ur individens perspektiv. En sammanhängande population som täcker många olika sorters miljöer där genflöde går runt i hela området är en sorts miljöförändring ur genernas perspektiv även om inga klimatförändringar eller naturkatastrofer inträffar. Samma gen kommer ju, när den flödar runt i populationen över generationerna, att genomleva många olika miljöer! I tillägg till den genetiska variation inom Afrika som visar att Homo sapiens är äldre än vad som tidigare troddes (snarare trehundratusen än tvåhundratusen år) visar även fossil att övergången till Homo sapiens skedde samtidigt utbrett över större delen av Afrika inklusive djungler, kuster och öknar och inte bara på den östafrikanska savannen som tidigare påstods. I en variation av miljöer som ekologiskt påminner om multiregional evolution, fast inom Afrikas gränser. Kan detta ha varit avgörande för mänsklighetens intelligens?
Richard Potts kom visserligen på en idé om föränderliga miljöer som selektion för mänsklig intelligens och slog hål på myten att det skulle ha något med nordistiska kallvinterteorier att göra genom att påpeka att istiderna orsakade stora miljöförändringar inklusive torka i Afrika, men på sistone har Potts tyvärr fått för sig att de senaste stegen i mänsklighetens evolution skulle ha handlat om sociala nätverk och kommunikation. Språk var dock inte det senaste steget i mänsklighetens evolution (varför skulle det vara det när barn börjar tala i långa grammatiska meningar när deras långa kopplingar i hjärnan inte ens är nära vuxen kapacitet?), se (FB) Språk över 2 miljoner år gammalt? Sårbara observationskulturer . För övrigt förbrukar större hjärnor mera näring vilket är en maladaption i stora sociala grupper där alla måste dela på maten och var det ännu mera innan jordbruket uppfanns (och hjärnan evolverade innan jordbruk fanns). Samt att hjärnopererade apor som blivit av med det mesta av hjärnan inklusive hela neocortex klarar det sociala spelet i flocken, datorsimuleringar visar att "ap-politik" inte kräver någon intelligens och vissa insekter som pappersgetingar håller ordning på sin plats i hierarkin. Potts har grävt upp spår av att föremål förflyttades längre sträckor från 320000 år sedan när klimatet förändrades, men varför skulle det bevisa att det var handel i större sociala nätverk? Det kan väl förklaras med en kombination av nödtvång att flytta från de torraste öknarna plus att många stammar dog ut så att överlevarna lättare kunde röra sig längre utan att hamna i konflikt, med resultatet att de tog med sig redskap av sällsynta material och återanvände materialet till nya redskap när de gamla gick sönder? Kan sådant flyttande ha spridit gener och idéer längre utan att ha något med antalet sociala kontakter att göra?
Det påstås ibland att individer inte skulle behöva tänka intelligent när det finns utbyte av idéer, men hur skulle det gå till att skilja vettiga idéer från nonsens utan kritiskt tänkande individer? Institutioner som klassar innehållet efter källan kan ju inte skilja mellan hypoteser som gör korrekta förutsägelser och de som gör felaktiga förutsägelser. Institutioner är inte i närheten av den detaljerade sammankoppling som finns i en individs fysiska hjärna. Är det snarare så att kritiskt tänkande evolverade senare än språk och utmärkte Homo sapiens genom fördelen att kunna testa teorierna och inte bara ta emot dem okritiskt? Vad gäller påståendet att intelligenta människor som får färre barn och att det skulle leda till något slags idiotrepublik fanns det ju inga intellektuella motiv för att begränsa sin fortplantning innan konsekvenserna av överbefolkning var kända, och deras upptäckt sammanhängde genom gemensamma bakomliggande teorier med upptäckten av ärftlighetens mekanismer med de uppfinningar som leder till genteknik. Kan det vara så att gentekniken är ett nytt steg i mänsklighetens evolution? Med tanke på risken för pandemier vid en mycket stor globaliserad befolkning kanske nästa steg blir att människor förändrar sitt DNA till en extrem mångfald av vävnadstyper som gör det lika omöjligt för pandemier att sprida sig som det är för samma sjukdom att smitta människor, sjöborrar och granar? Kan detta leda till en biologiskt mycket varierad men genomgående intelligent postmänsklighet?
nä men det är nog som du säger iaf 