Citat:
Ursprungligen postat av
miraalex133
Hej!
Ponera att det är två AB. Det ena bolaget äger person A till 100 % och är moderbolag till det dotterbolag som ägs 80 % av person A och 20 % av person B.
För att aktiebolag ska ingå i en koncern, eller att det ska vara ett dotterbolag måste moderbolaget äga minst 90 %.
Kan moderbolaget äga detta dotterbolag och därmed bilda en koncern? Jag förstår inte riktigt om privatpersoner och juridiska äganden "slås om" samma procent? Eller hade person A behövt äga mer än 90 %?
Eller har det ingen påverkan vilka privata personer som äger bolaget?
Det jag egentligen undrar efter är om bolagen kan skicka koncernbidrag eller om person B kan stoppa detta eller att "persons b:s pengar inte ska röras"?
Jag vet inte om det är moderbolaget som bestämmer eller om det är styrelsen som bestämmer i dotterbolaget?
Eller är det helt enkelt den som äger 51 % som kan bestämma allting?
Hjälp uppskattas, ha det fint!
En koncern uppstår när en juridisk person (AB) äger mer än 50% av en annan juridisk person.
För att kunna skicka koncernbidrag krävs att moderbolaget äger mer än 90% av dotterbolaget.
En minoritetsägare har en del möjligheter att tillvarata sina intressen enligt aktiebolagslagen.
Koncernbidrag är dock något som regleras i skattelagstiftningen, där finns inga hänsyn till minoritetsintressen.
I alla bolag är det styrelsen som bestämmer i 364 dagar. Ägarna bestämmer bara på bolagsstämman.
I ditt exempel, som är lite rörigt, och ingen koncern men jag antar att du menar följande:
Person A äger AB 1, AB 1 i sin tur äger 80% av AB 2, övriga 20% ägs av person B.
Något koncernbidrag kan inte skickas eftersom AB 1, inte äger mer än 90% av AB 2.
Om vi säger att AB 1 istället äger 91% av AB 2 och B äger 9%, föreligger möjligheten att ge koncernbidrag mellan bolagen.
Om A sitter i styrelsen i AB 1, och ensam i styrelsen i AB 2, kan A besluta att AB 2 ska ge ett koncernbidrag till AB 1. B kan bara på bolagsstämman begära att styrelsen i AB 2 ska bytas ut, eller föreslå misstroendevotum mot A. Med röstsiffrorna 91-9 kommer B’s förslag att förlora.
Om både A och B sitter i styrelsen i AB 2, beror det på vem som är styrelseordförande om koncernbidrag ges eller inte. I styrelserummet har A och B varsin röst (1-1 i frågan) och ordföranden har utslagsröst.
