Stora tråden om Kaunis Iron, Pajala.

Jag tror du har förväxlat olika juridiskapersoner i detta inlägg!
Jag tror du har förväxlat Trafikverket och SJ
Trafikverket (Ägare,anvariga för drift/säkrhet/underhåll av nästan alla tågsträckor i landet. Tar ut avgifter från de bolag som nyttjar rälsen ) SJ:Statligt ägd tåg-operatör som endast kör persontåg (betalar banavgifter till trafikverket precis som alla andra operatörer).som en extra parantes äger staten ytterligare en tåg-operatör (Green Cargo) som endast sysslar med frakt

Detta bör du ha menat!

En järnväg kan byggas men då måste staten stå för investeringen, som en orsak att det skapar jobb i regionen.
Nu har det inte gjorts någon kalkyl vad en järnväg skulle kosta, raka spåret från gruvan till Svappavaara är det väl ca 100 km och det mesta är ödemark.
Det som blir dyrt vid järnvägsbyggen är vägkorsningar.
Mycket beror på hur mycket malm som finns i området och det kan vara mycket mer än vad som framkommit.
Har gruvan en lång livslängd och villkoret är en järnväg för lönsamhet på gruvan, blir det intressant med järnväg, därför det blir stora skatteintäkter genom gruvan.
När man ser till vad Kiruna och Malmfälten gett i inkomster till Staten från gruvdriften där, under en massa år, är det inte fel att Staten skulle bygga en järnväg från Pajala gruvan, nu har gruvan svenska ägare som kan ses som viktigt, när det gäller utnyttjande av landets naturresurser.

Enligt Ny Teknik kan dubbelspårig järnväg på landsbygd byggas för 1 miljard 25 km.
Från Pajala gruvan till Svappavaara är raka spåret 100 km som skulle göra att järnvägen skulle kosta 4 miljarder enligt den kalkylen.
Nu erfordras enkelspårig järnväg med diesellok för sträckan gruvan till Svappavaara, därför bör kostnaden bli lägre.
Jag har sett tidigare en expert på järnvägsbyggen som uppgav 3 miljarder för järnvägsbygget den sträckan, som verkar logiskt.
När Nortland var verksam fanns planer på järnväg och även regeringen skulle göra en snabbutredning om en järnväg mellan Kaunis och Svappavaara, men sedan hände ingenting.
Sannolikt var det förstärkning och ombyggnad av vägen Kaunis - Junosuando - Vittangi -Svappavaara som är en sträcka på 15,7 mil som fick överhanden.
Vägförstärkning med ombyggnad skulle kosta 2 miljarder och staten skulle satsa 1,3 miljarder för att vägen skulle tåla tunga transporterna med 90 tons ekipage.
Den här ombyggnaden av vägen med förstärkning skall ha blivit genomförd, som måste ses som ett misstag att det inte satsades på järnväg istället.

Exempelvis Halland ås tunneln kostade 24 miljarder innan den var klar och den kan aldrig bli lönsam, som förkortar restiden med 10-11 minuter, och samma sak är det med många andra tunnlar, broar m.m. utan de ses som investering och en järnväg mellan Kaunis och Svappavaara skulle ha setts som en investering.
.

Bra att du observerar sådan här ihopblandning , som inte borde få ske.

Vi får anta att LKAB i Kiruna lätt kan öka sin produktion i med lika mycket som Kaunis Iron kan leverera och att LKAB kan få fram den malmen till en marginalkostnad som är väsentligt lägre än Kaunis Irons kostnad för att få fram malmen.

Vad har då Kaunis Iron för långsiktiga möjligheter? LKAB har långt kvar till kapacitetstaket.

Enligt uppgift i Australien kommer järnmalmspriset falla till 51 US dollar 2020, det nuvarande priset är 67,5 US dollar. Prognosen gjordes juli 2018.

Australien är världens största producent av järnmalm, det producerades 474 miljoner ton senaste året i Väst Australien, som är 97% av Australiens produktion, och det mesta går till Kina och Japan.
Newman gruvan har den största produktionen av 55 miljoner ton årligen i dagbrott, malmen transporteras på järnväg 450 km till Port Hedland.

Lastbilar som Northland använde hade ett metallock som helt slöt lasten av koncentrat, fanns ingen möjlighet att koncentrat spreds ut i naturen som Naturvårdsverket försöker påstå.
Att Kaunis skulle ändra på den konstruktionen är inte troligt, om någon bil kört utan sådan täckning har sannolikt koncentrat damm spridits.
Enligt Northland vid full kapacitet 5 miljoner ton erfordrades 80 lastbilar med 400 förare och en förbrukning av 7000 däck per år.
Bilarna som då var Scania R730 alltså 730 hk V8 med automatväxling, som skulle rulla dygnet runt 400.000 km per år.
Enligt uppgift från Kaunis är det likvärdiga bilar som nu kommer att användas med totalvikt 90 ton och koncentrat av 64 ton, körtiden från gruvan till avlastning i Pitkäjärvi är ca 2,5 timmar.
Bilarna kommer att leasas och överbyggnaden för lasten skall göras i Övertorneå, förarna kommer inte att anställas av Kaunis.
Kaunis kommer att starta med en liten produktion för att därefter öka till 5 miljoner ton som tycks bli taket.
Northland gjorde enorma investeringar i toppmodern utrustning, de investerade 10 miljarder, som sedan Kaunis fått köpa alltsammans för 100 miljoner.
Utan Northland och konkursen hade inte gruvdriften varit möjlig, och det finns ingen tvekan gruvdriften den kommer att bli lönsam.

Att bygga järnväg är inte gratis det heller. Det är 16mil mellan Kiruna och Narvik, det kostade 1 miljon kr/ meter att bygga den järnvägen, alltså 16 miljarder.

. Malmbanan mellan Luleå till Narvik kostade 60 miljoner att bygga.
Jag har hittat uppgift att mellan Luleå till Narvik kostade den 60 miljoner att bygga.
Från Kiruna till Narvik är det mycket besvärlig terräng bland annat en lång tunnel.
Northland hade uppgift att en järnväg mellan gruvan och Svappavara skulle kosta 5-6 miljarder,men det finns olika uppgifter, det gjordes nog aldrig någon noggrann kalkyl på kostnaden.
Sträckan blir ca 100 km raka spåret, mot att nu med bil är det 157 km.

Gällivaregruvan var igång 1888 och Kirunagruvan 1899.
1883 togs beslut att bygga järnväg mellan Luleå och Narvik.Det dyra bygget krävde utländsk kapital.
Malmbanan till gruvan i Gällivare var klar 1888, stambanan 1894, och järnvägen till Narvik Ofotbanan blev klar 1903.
1891 köpte den svenska staten malmbanan och allt rullande material för 6,75 miljoner.
Malmbanan mellan Luleå till Narvik kostade 60miljoner att bygga,
Boden fästning som skulle försvara gruvorna kostade 15 miljoner att bygga.
Porjus och att elektrifiera malmbanan kostade 21 miljoner.
Lönerna den tiden vid de här byggnationerna var 3-6 kr om dagen.
Produktionen av järnmalm från Kiruna gruvan tills idag är 960 miljoner miljoner ton.
Idag utvinns ca 30miljoner ton från Kiruna och Gällivare, Malmberget.

https://www2.boden.se/db/web/external.nsf/0/0EF664E2826C6B6FC1257ED20024A720/$file/del_1_megasystemet_txt.pdf

Om gruvan kan skapa 500 arbetstillfällen betyder det väldigt mycket för Pajala kommun och 500 arbetstillfällen är en låg siffra.
När Nothland startade gruvan låg malmpriset på 180 US dollar 2011, det hade gått upp från 60 US dollar 209, sedan föll det och var som lägst 40 US dollar 216 och idag ligger det på 67,5 US dollar.
Northland lånade många miljarder, de investerade i maskiner anläggningar m.m. enligt uppgift 10 miljarder.
Med prisutvecklingen som blev på järnmalmen fanns ingen möjlighet att klara de stora kostnaderna som var med amorteringar och räntor.
Bolaget blev utan kapital det kom in alldeles för lite till det som gick ut, sedan hade personalen mycket höga löner också.
Aktien rasade som var i slutet 10 öre och i princip värdelös, det fanns endast en sak att göra och det var att begära företaget i konkurs.
Sedan kom det in en grupp smarta investerare som köpte konkursboet för 100 miljoner, där Anders Sundström varit en drivande kraft, och investeringar var gjorda på 10 miljarder av Northland.
Med nuvarande malmpris kommer Kaunis helt säkert att göra vinst, därför de vet vad kostnaderna är när gruvan varit igång tidigare.
Kaunis har inga kostnader för avskrivningar, amorteringar , räntor, däremot behöver de bygga upp kapital för underhåll och eventuellt nyanskaffning.
Mycket kommer att vara beroende av hur stor malmreserven är, vid en lång livslängd på gruvan borde staten satsa på järnväg från gruvan till Svappavaara.
Den nuvarande stora kostnaden kommer att bli lastbilstransporten från gruvan till Svappavaara.
För staten är det inga pengar om järnvägen skulle kosta ca 5 miljarder, sedan får Kaunis betala transportkostnad på järnvägen, som ger inkomster till staten.
Staten har tagit ut sådana enorma pengar från gruvnäringen i området, att något borde de ge tillbaka.

Vad har Kiruna - Narvik med detta att göra? Ja, järnväg är dyrt men då hade väl vi skattebetalare fått stå för en stor del av notan.