Din otrevligaste kemiupplevelse?

Tillbud 1; Silan, SiH4. Anläggningen för att leda fram gasen till användningstället är lite komplicerad och handhavandet innebär en hel del rattande fram och tillbaka med först kvävgas för att ventilera ut eventuell inläckt luft innan man kan fylla systemet med silan. Silan detonerar i kontakt med luft, med en hastighet på runt 4'000 meter/s.
Jag håller på att förbereda för teskörning med silan och har ventilerat två ggr av tre med kvävgas när den lokala 'cowboyen' (Ryss, givetvis) tappar tålamodet, han behöver också silan och tycker det tar för lång tid och knuffar bort mig från ventilpanelen. Instruktioner är tydligen för mesar och han rattar efter eget huvud, det går som förväntat och han öppnar fel ventil, den som tömmer ledningen till taket, det är en lång ledning!

Inte nog med att hela fabriken skakar och det ringer i öronen, det 'snöar' kiseldioxid över gårdplanen samt inbrottslarmen på varenda bil i närområdet gick igång...

Tillbud 2; Fluorläcka i labbet.
Ca: 2-3 cc fluorgas från en ventilkropp pyser ut i labbet på grund av handhavandeslarv, 'doften' går inte att missta och utrymningslarmet går igång nästan genast. Det är undertryck i labbet i förhållande till fabriksgolvet men man kan fortfarande känna doften av fluor 50 meter från den stängda dörren en timma efter läckan...

Tillbud 3; Knallgasbildning.
En processgasförbrännare, Spectra-Z, som eldar upp vätgas skulle underhållas ute hos en kund. Jag och en kollega stänger av maskinen men ser inte att processventilerna inte stänger ordentligt på grund av lågt lufttryck i tryckkluftsledningarna. Maskinen fylls sakta med knallgas. Min kollega märker efter en stund att processventilerna är något öppna och inser att maskinen måste vara full med vätgas och bestämmer sig för att tända brännaren för att bli av med gasen. Maskinen har en invändig volym på ~800 liter och är bultad i betonggolvet med 8 stycken M12r-typ expander. Vi hittade endast 2 av bultarna senare men i övrigt inga skador på maskinen inte ens på anslutningen till ventilatinstrumman, trots att den hoppade en dryg halvmeter.
Vi behövde byta kalsonger båda två...

Kemi-teknisk för en massa år sedan, semisadistisk men ganska underhållande lärare i organ-kemi tyckte att jag skulle sticka in huvudet lite i dragskåpet för att kunna känna den enligt honom mycket speciella doft som reaktionen skulle avge. Reaktionen var ett sent steg i en rätt lång process för att tillverka luminol där jag skulle hälla i rykande salpetersyra under omrörning. Ångorna från syran slog till luftrören och lungorna med en sådan punsch att jag kastade mig bakåt samtidigt som jag hällde den kvarvarande syran över vänsterhanden. Huden skrumpnade som ett gult apelsinskal och de övre lagren gick att skala av precis som ett apelsinskal efter ett tag. Behandlades som en svår brännskada men ingen hud behövde transplanteras. Än idag har jag inga fingeravtryck på vänster pekfinger och tumme som fick ta den värsta smällen.

Har som tur är inte varit med om några allvarligare olyckor men har iallafall varit med om några smått otrevliga saker.

1. Student, labb i organisk kemi. Kommer inte ihåg exakt hur det gick till men lyckades på något sätt fylla labbet med ångor av petroleumeter. Fick utrymma och vädra, huvudet var allmänt mos resten av dagen.

2. På en tidigare arbetsplats lyckades jag få en 5 liters flaska att implodera vid sugfiltrering. Flaskan skulle klara av det men måste ha varit skadad. Stod en meter ifrån den och tittade på när det klonkade till väldigt konstigt, sekunden efter var flaskan borta och hela dragskåpet var fullt med lösningsmedel och glassplitter. Såg efteråt att väggarna var fulla med splitter som gått in rätt djupt... Kunde ha gått riktigt illa om jag inte haft luckan helt nere!

3. Jobbade ett kort tag på ett riktigt stort företag. Generellt sett var det jättemycket fokus på säkerhet med skyddsombud som gick regelbundna ronder osv. Så jag blev ganska förvånad när min närmsta chef visade mig hur han brukade göra en sak jag skulle göra. Vi behövde fenol för en syntes men fenol är ju sådär lagom jobbigt att hantera, antingen är det massvis av extremt sköra nålkristaller eller så är det en enda solid klump i burken. För att lösa problemet brukade chefen ställa in burken (1 kg burk) i en ugn så det smälte. Problemet med det var att ugnen stod helt fritt ute i labbet, helt utan utsug. Så resultatet blev då att hela labbet (som dessutom var väldigt litet) fylldes med fenolångor. Men det var inga problem tyckte chefen! Jag ändrade ganska snabbt den rutinen och stannade inte kvar där så länge...