Din otrevligaste kemiupplevelse?

Jag tänkte att det kunde vara kul med en tråd där alla som vill kan berätta om sin sämsta erfarenhet av det kemiska. Det kan gälla allt från förgiftning, annat olycksfall, till en mardrömsk syntes med 0% utbyte efter en lång rad hårda prövningar, eller vad som helst med anknytning till kemi.

Jag tyckte det vore för trivialt att fråga efter den trevligaste kemiupplevelsen, så det får bli så här.

Det ger pluspoäng med berättelser där skribenten klantat sig.

Salpeter och socker rökbomb som brände igenom *eld*

INte för jag kan eller håller på nåt med kemi men jag klanta mig ganska rejält på en kemilektion i skolan.

Läraren skicka runt en skål med nånting skumt kommer inte ihåg var det var.
Iallfall man skulle hålla den en bra bit från ansiktet och puffa in doften med handen ni vet.
Men jag var dum o stoppa ner näsan i skiten och jag lovar er det bara slog till i skallen blev helt jävla beng plus att det kändes som strålar som gled genom min hjärna skitäcklig känsla...

Mådde dåligt hela dan

Finns nog inget ställe som flashback där man kan drabbas av såpass sköna skrattattacker!!

Har väl ett antal otrevliga kemiupplevelser, har nog skrivit om dem innan. Men de som drabbat mig själv, är följande:

Olycka 1
Blandade magnesium & kaliumklorat (läste -klorat istället för -nitrat). Resultatet var tänkt att bli en stark lysande eld, men när jag stoppade i tändstickan så exploderade allt med ca 2 000 ºC väme o gav mig en fullhudsbränskada (3:e gradens brännskada) över halva handen.

Olycka 2
Eldade fosfor i en skål, släkte det med vatten. Men när jag skulle hälla ut skiten så tog fosforn eld igen, (fosfor måste hållas under vatten för att inte börja brinna igen). Blev lite chockad o ryckte till med handen så brinnande fosfor spreds över rummet. Lite på min hand, men det var inte så farligt. Värre var att en del hamnade i "brandfarliga lådan", en låda där jag förvarade bensin, etanol, eter, hexan, isopropanol och alla brandfarliga vätskor. Fick panik o struntade i den brinnande fosforn på handen, utan tog brandsläckaren o sprayade ner i lådan.

Olycka 3
Så jäkla korkat, men man lär sig av sina misstag sen, när man inte tänker efter. Skalade av nån anledning av ett stort antal tändstickshuvuden, som jag sen blandade med röd fosfor. Röd fosfor är plånet på tändsticksaskar... Hade man tänkt lite här så fattar man ju att det är som gjort för självantändning. Blandade o skakade lite lätt... Fick ganska kraftiga brännskador på handen. Fosfor är känt för att ge svåra bränskador.

Olycka 4
Fyllde en tom penna med en 50/50-blandning av fosfor och kaliumpermanganat. Behövde en stubin och beslutade mig för att använda tomtebloss. Fick inte ner tomteblosset, så jag började lirka o skruva. Och fosfor är ju inte lite friktionskänsligt, så hela skiten small i handen på mig. Som tur var hade jag specialhandskar på mig, för jag visste att denna kombination var farlig. Handskar bestående av bly (används vid hantering av radioaktiva ämnen), dessa hanskar, den ena iaf. slets sönder... annars hade jag nog inte kunnat skriva detta.

Kan tilläggas att jag var i 13-14 års ålder vid alla ovanstående tilllfällen. Nu är jag lite klokare iaf. Ett kul kemi-minne var iaf. ifrån högstadiet, jag o några polare satt längst bak, bakom "klassens bimbo". En polare fick för sig att hälla utspädd svavelsyra på hennes stol, sen gick hon omkring hela dagen utan att ha märkt något, med ett stort hål i baken på byxorna.

Sen har farsan, som studerat kemi, berättat om två dödsfall under sina kemistudier. Det ena var att någon hade spillt ut anilin på en stol och läraren som alltid satt iden stolen dog så småningom av anilinförgiftning. Sen var det en gång där de hade en "slask" alltså där de hällde ut allt överblivet material. Så, någon hade hällt ut en massa kaliumcyanid, sen kommer det någon och häller ut syra... Då bildas som bekant vätecyanid, vilket medförde att en persom omkom.

Det är lätt att tänka sig dansen i samband med olycka nr. 2. Även om det är elakt att skratta åt något som inte drabbat en själv kunde jag inte låta bli i det fallet när jag föreställde mig förloppet.

"Nates" erfarenhet känner jag faktiskt igen sedan en gång för riktigt länge sedan.

I mitt fall blandade jag ättiksyra och klorin. Jag visste visserligen redan på den tiden att det skulle utvecklas gaser, men då jag inte såg några bubblor bildas drog jag in en dusör genom mun och näsa.

Det är förresten ett exempel på att ibland förhållandevis ofarliga saker kan bli farliga för att man tenderar att vara mindre försiktig. Det var en av de gånger jag varit på gränsen att ringa SOS.

Annat obeskrivligt dumt slarv, även det gudskelov för längesedan, har handlat om att låta kemikalier som jag då inte ens riktigt visste vad det var, många tårretande och alkylerande och även en del blyorganiska föreningar, stå i otäta flaskor i sovrumsgarderoben. På den tiden vaknade jag ofta med huvudvärk och illamående, vill jag lova.

Grundproblemet var förstås att jag saknade ett bra labb. Säkerligen stred en del av det där mot lagen till råga på allt, utan att jag tänkte på det. Såsmåningom gjorde jag mig dock kvitt allt joxet.

typ i grundskolan en gång så drack en kille utspädd nartiumhydroxid i samband med en neutralisationslabb
blev väl neutraliserat där nere..

Kul det där med svavelsyran... oftast brukar ju sånt synas först efter tvätt... men..

stackars cyanidkillen... vätesyanid leker man inte med..!

Tappade en papperspåse med kaliumpermaganat i en skål saltsyra hemma i morsans lägenhet (= galopperande klorgasutveckling )

Det var varken behagligt eller uppskattat

En burk fintillverkat svartkrut gick av i mitt rum när jag demonstrerade eltändning. En hoppande gnista antände den öppna burken. Brände igenom 2 national geografic (stavning?) och gjorde ett fint brännmärke i mitt träskrivbord. Enda saken som gjorde att inte gardinen tog eld var att gasutvecklignen blåste upp den på stången.

Idiotin berodde på att detta var första och enda gången jag hanterade sprängämnen i berusat tillstånd. Ett misstag jag knappast gör om.

Jag hade en rolig kemilärare i gymnasiet. Han saknade behörighet egentligen men han var utbildad agronom så han fick väl jobba ändå...han var bonde på deltid,...

Iaf alla lektioner med labb var spännande, man visste aldrig vad som skulle hända.. för han verkade inte ha så mkt erfarenhet. Bl.a. så kommer jag ihåg att när han blandade vätskor så tittade han alltid bort, (oavsett vätska) förmodligen för att han inte hade ngn aning om vad som skulle hända sen...

Minns särskilt två lektioner:
Vi tillverkade en ester av smörsyra + nån alkohol, minns inte vilket... utan att sätta tillbaka locket på smörsyreburken. Läraren sa givetvis inget.
Litet senare stank hela bottenvåningen i huset så folk kom in och klagade + att det satte sig i kläderna så när vi kom tillbaka luktade alla spya i andra byggnaden också. De som varit på den lektionen fick gå hem för dagen pga att vi lukta så skit.

En annan gång fick han för sig att spola ner en ganska ansenlig mängd natrium i slasken och spola med vatten därpå.... fzzzz.......BOOOM! så att hela rummet skakade, diskbänken var ju en rejäl resonanslåda.. Han skrattade lite o tittade frågande på oss.. "Ni säger väl inte det här till någon"...

Vidare så handlade våra kemilektioner mest om hans kor hemma på gården.. förrutom sista vårterminen då han gick igenom hela boken på några få månader,,

Farlig snubbe o ha som NO-lärare

Som en tidigare användare skrev, Salpeter + socker + tändare. Detta visade jag för min kompis som tyckte det va jätte tufft... vi var ganska små när detta hände så en dag när jag inte var med ville han prova och det slutade med att han brände ner hela sitt hus