"Evighetsmaskin" med vattenrör som utnyttjar lutande planet

Så fungerar det dock inte. Höjden på vattenpelaren mätt lodrätt är det som gäller.

Flera har flera gånger berättat det för dig. Det finns mätutrustning att köpa om du vill kontrollera korrektheten i det. Och du kan enkelt testa med en vattenslang, vilket jag föreslagit innan. Ta hur många slangar du vill.

En variant är att ta en tunna, gör ett hål längst ner där du för in en slang. Vira sedan slangen runt tunnan och uppåt, hur många varv du vill - Sedan synar du hur långt upp vattnet når i slangen och jämför med hur långt upp det står i tunnan.
Är slangen väldigt tunn får du ta hänsyn till kapillärkraften.

Mängder av exempelvis automationssystem är beroende av att det stämmer. Det skulle bli kaos i en hel del system om det var fel.

Jag glömde säga att motstående katet också ska vara tillräckligt kort (inte för kort dock), samtidigt som hypotenusan är tillräckligt lång (spelar ingen roll att den är för lång, annat än att det blir ett omständigare experiment).

Till skunkjobb: Därför undrar jag hur långt motstående katet är som "hör ihop" med hypotenusan (vattenledningen). Om vattenledningen börjar på tex 100 meters höjd över havet och går ner till havet. Då måste du jämföra trycket längst ner i vattenledningen (hypotenusan), med trycket längst ner i en 100 meter hög vattenpelare. Och se om trycket är samma.

Men om motstånde katet är 100 meter långt, då är det troligen alldeles för långt för att min hypotes ska gälla. Tillräckligt kort ska motstående katet vara (inte för kort dock), som sagt. Och tillräckligt lång hypotenusa, som sagt.

Och trycket kommer att vara detsamma, om lufttrycket är detsamma.

Trycket bestäms av hur stor lodrät vattenpelare du har ovanför, tillsammans med lufttrycket. Mängden vatten spelar ingen som helt roll.

Jag ska fundera på tunnexperimentet om det funkar. Men menar du att det redan finns (eller har funnits) tunnor (eller liknande), med flera kilometer långa slangar runt sig (eller liknande) så som du beskriver? Visa gärna ett exempel?

Läs nedanstående:

Fortfarande gäller: Mängden vatten ovanför mätstället spelar ingen roll. Det som påverkar är höjden vatten ovanför mätstället.

Det här är verkligen elementär fysik, och ganska jobbigt att tjata om och om igen.

Om du verkligen tror att du kommit på att något inte stämmer, men som fysiker i alla tider varit ense om, så är min rekommendation att du testar.

Jag känner att den här diskussionen är lite lätt generande. Som att berätta för ett barn att tomten faktiskt inte finns, att månen inte är gjord av ost, att spagetthi inte växer på åkrarna i Italien.
Det här är grundskolefysik, lätt verifierbar. Bara att googla lite.

Det är inte fel att fråga om man inte vet. Men då får man också lära sej nåt av svaren och inte bara bita sej fast i sina illusioner om egenhändigt uttänkta hypoteser och tycka att svaren nog är fel eftersom dom inte stämmer med vad man själv har kommit på.

Är inte denna kunskap känd sen i två tusen år?

Borde inte a987 snart börja visa sej vuxen?

Ditt tunnexperiment skulle troligen inte fungera varken för att bevisa eller motbevisa min hypotes/teori. Om du tänker dig att du har en kilometerlång slang (1 km lång slang alltså), vars ena ände är kopplad till toppen av den vattenfyllda tunnan. Sen tar du slangen ner till mitten av tunnan och börjar vira den runt där. Om du virar nästan hela slangen runt på mitten av tunnan (hur nu det ska gå till?), och sen bara lämnar kvar tillräckligt av slangen för att koppla den andra änden till botten av tunnan. Då kommer allt det vattnet som finns i den kilometerlånga slangen runt mitten av tunnan, vara lika kraftlöst och betydelselöst (i sammanhanget), som vattnet i liggande katet i mitt rätvinkliga triangelrör. Iallafall om vi tänker oss att slangen är virad runt mitten av tunnan, på ett sådant att hela den delen av slangen befinner sig på samma höjd.

Detta eftersom vattnet som ligger horisontellt virat i slangen runt tunnan, INTE dras neråt (av gravitationen) mot botten av tunnan. Utan istället fortplantar det horisontella vattnet det tryck som kommer från vattnet ovanför (alltså trycket från vattnet som går från toppen av tunnan till mitten av tunnan), vidare till vattnet som går från mitten av tunnan till botten av tunnan.

Så den sammanlagda mängd vatten i slangen som trycker mot botten av tunnan, den blir bara det vattnet som finns i den del av slangen som går från toppen av tunnan till mitten av tunnan, plus vattnet som finns i den del av slangen som går från mitten av tunnan till botten av tunnan.

Det kan jämföras med om du skulle ta hypotenusan från mitt rätvinkliga triangelrör, och ändra formen (men behålla längden, så att det fortfarande är samma mängd vatten i) på ett sådant sätt att du vid mitten av hypotenusan, låter den gå horisontellt en bit, och sen vidare rakt ner till liggande katet (och sen ta bort det som blir över av liggande katet).

Då kommer det vattnet som är i den horisontella delen av den omformade hypotenusan, vara lika kraftlöst och betydelselöst (i sammanhanget) som vattnet i liggande katet. Och den sammanlagda mängd vatten i hypotenusan som trycker mot botten av hypotenusan, det blir bara det vattnet som finns ovanför och under den horisontella delen av hypotenusan.

Och därför kan du i tunnexperimentet, bara räkna med det vattnet som finns i den del av slangen som går från toppen av tunnan till mitten av tunnan, plus vattnet som finns i den del av slangen som går från mitten av tunnan till botten av tunnan. Alltså någon meter slang med vatten ungefär (om tunnan är ca 1meter hög), vilket motsvaras av en meterlång hypotenusa i mitt rätvinkliga triangelrör. Alltså inte tillräckligt lång hypotenusa för att bevisa eller motbevisa min hypotes/teori med andra ord.

För att du ska kunna räkna med de resterande 999 meter slang runt tunnan, så måste du först och främst vira slangen runt tunnan, på ett sådant sätt att slangen överallt lutar neråt. Då kommer lika mycket vatten trycka mot botten av tunnan, som mot botten av en 1 km lång vanlig (ej omformad) hypotenusa i mitt rätvinkliga triangelrör.

Problemet är bara det att du inte kommer kunna vira slangen neråt på samma höjd två gånger, för då måste du ju vira uppåt först. Du måste alltså vid varje ny virning, vira lite längre ner än vid förra virningen. Detta kommer leda till att du väldigt snabbt kommer komma ner till botten av tunnan, innan hela den 1 km långa slangen har virats helt runt tunnan. Och då blir det ju ingen 1 km lång slang till botten av tunnan.

Ett sätt att få plats med hela den 1 km långa slangen på tunnan, det är att göra tunnan högre. Men tunnan motsvarar ju motstående katet i det rätvinkliga triangelröret. Och motstående katet ska ju vara tillräckligt kort, enligt min hypotes. Så det är ingen bra lösning att göra tunnan högre.

Däremot kan du öka bredden på tunnan, eller minska tjockleken på slangen, för att få plats med mer slang utan att öka höjden på tunnan. Och det är eventuellt en "evighetsmaskin" i sig!

Detta eftersom min hypotes/teori bygger på idén att det med en tillräckligt lång hypotenusa i mitt rätvinkliga triangelrör, och med ett tillräckligt kort motstående kat, är möjligt att förlänga hypotenusan "i all oändlighet" (i syfte att öka kraften hos vattnet i hypotenusan ner mot botten av hypotenusan), utan att samtidigt minska lutningen på hypotenusan (vilket skulle minska kraften hos vattnet i hypotenusan ner mot botten av hypotenusan). Så att du kan öka vattenmängden som dras neråt (av gravitationen) mot liggande katet, så pass mycket att kraften från vattnet i hypotenusan mot vattnet i liggande katet, blir så stor att vattnet rör sig upp mot motstående katet och över till hypotenusan igen. Så att du får en evighetsmaskin!

Och lutningen på slangen som är virad runt tunnan, den kan ju förbli den samma även om man förlänger slangen, om man placerar den så att den hela tiden har samma lutning, hela vägen runt tunnan. Vilket gör att man kanske kan förlänga slangen runt tunnan så mycket, att kraften från vattnet i slangen mot vattnet på botten av tunnan, blir så stor att vattnet rör sig upp genom tunnan och över till hypotenusan igen. Så att du får en evighetsmaskin!

Problemet här är dock att om det är möjligt, då borde det räcka att du virar slangen några få gånger runt tunnan, för att vattnet ska rinna upp i tunnan och över i slangen igen. För tänk på en rätvinklig triangel med ett motstående kat som är 1 meter, och en hypotenusa som är 4 meter. Där här jag förklarat att problemet är, att om du förlänger hypotenusan i syfte att få mer vatten som trycker ner mot liggande katet, då kommer också lutningen minska och du "tjänar" därför inget på att förlänga hypotenusan.

Men när du virar slangen runt tunnan några gånger, då kan du få en längre slang utan att behöva minska lutningen hos slangen. Vilket då kraftmässigt borde ge en fördel för slangens vatten, jämfört med tunnans vatten.

Men det blir enligt dig ingen sådan fördel. Och jag kan tänka mig att man har testat det också och att det stämmer. Frågan är dock varför det inte blir någon sådan fördel? Slangens lutning behöver ju inte minska när du förlänger slangen och virar den runt tunnan. Så varför blir det ingen "evighetsmaskin"?

Jag tänker att det skulle kunna bero på att slangen är virad runt tunnan. Att det blir mindre kraftverkan neråt i den "spiral" som den virade slangen bildar. Kraften hos vattnet (från gravitationen), fördelas inte bara rakt ner och snett ner, utan även mot slangens väggar, och "förlorar" då kraft rakt neråt och snett neråt i spiralen.

I hypotenusan i det rätvinkliga triangelröret, så fördelas kraften hos vattnet bara rakt ner och snett neråt, inte mot hypotenusans väggar som i spiralen. Och om det är den rätta förklaringen, då kan man varken bevisa eller motbevisa min hypotes/teori om den kilometerlånga hypotenusan, med hjälp av tunnexperimentet. Utan då krävs att man testar med en kilometerlång hypotenusa "helt enkelt".

Men det finns dock kanske ett annat experiment, som eventuellt kan motbevisa eller bevisa min hypotes/teori om den kilometerlånga hypotenusan.

Om ni tänker er ett rätvinkligt triangelrör fyllt med vatten som innan, nu med 1 meter långt motstående kat, och en 1 km lång hypotenusa. Tänk nu att den triangeln blir en likbent triangel istället. Motstående katet är fortfarande 1 meter långt. Men de två benen är nu 500 meter vardera, och är alltså tillsammans lika långa som hypotenusan var när triangeln var rätvinklig. Därför kommer också mängden vatten i de två benen tillsammans, vara lika med mängden vatten som fanns i hypotenusan när triangeln var rätvinklig.

Och det likbenta triangelröret, det skulle kunna vara ett bra sätt att förkorta triangeln, och ändå få samma mängd vatten (med kraft ner mot botten av motstående katet) som med det rätvinkliga triangelröret. Problemet är dock att när du förvandlar den rätvinkliga triangeln med en 1 km lång hypotenusa, till en likbent triangel med två ben som vardera är 500 meter. Då finns det risk att det inte blir samma önskvärda effekt, som jag tänker att man får med det rätvinkliga triangelröret. Alltså att lutningen efter ett tag upphör att minska, trots att du fortsätter att förlänga hypotenusan.

Egentligen är min hypotes/teori ganska enkel:
I det rätvinkliga triangelröret så kan hypotenusan göras "oändligt långt". Men lutningen hos hypotenusan, som minskar när hypotenusan förlängs, den kan aldrig försvinna helt. Det kommer alltid finnas en liten vinkel kvar mellan hypotenusan och liggande katet. Och den vinkeln kommer göra att det även med en "oändligt lång" hypotenusa, kommer vara en tillräckligt stor vinkel för att allt vatten i hypotenusan ska kunna trycka (pga gravitationen) ner mot liggande katet och vidare upp mot motstående katet. Och det säger väl sig självt att om kraften från vattnet i hypotenusan mot motstående katet, kan göras "oändligt stor", då måste det till slut bli omöjligt för motstående katet (vars höjd inte ändras), att stå emot det "oändliga" trycket från hypotenusans vatten. Och då kommer till slut vattnet att tryckas över från motstående katet till hypotenusan, och då är det en "evighetsmaskin".

Det kommer dock eventuellt inte behövas någon "oändligt" lång hypotenusa för att detta ska bli en "evighetsmaskin", utan det räcker eventuellt med att hypotenusan är så lång som den kan vara på jorden, samtidigt som motstående katet är så kort som möjligt. Men samtidigt minskar kraften från hypotenusans vatten mot motstående katets vatten, när motstående katet blir kortare. Så det är nog inte bra att motstående katet är alltför kort.

Egentligen är min hypotes/teori ganska enkel:

Fast fel.

I det rätvinkliga triangelröret så kan hypotenusan göras "oändligt långt".

Nej, det kan den inte.

Och det säger väl sig självt...

Nej, det gör det inte.

Och då kommer till slut vattnet att tryckas över från motstående katet till hypotenusan...

Nej, det händer inte.

...då är det en "evighetsmaskin".

Nej, det blir det inte.

När ska du nånsin lära dej?