2018 Q1 BNP +0,7% vad kan rädda tillväxten framöver?

Åtstramade bolån
Stiltje/fallande priser på bostadsmarknaden
Avstannat byggande
Ökande sociala kostnader
Inflation
Butiksdöd
Importen är nu större än exporten.

Nu är jag ingen nationalekonom men det känns som vi kommer gå in i en recession inom några kvartal?

Känns också som det blir svårt att nå reell tillväxt igen för en lång tid.

När/om kommer det vända? Vad är positivt? Vari kommer tillväxten finnas?

Den mångkulturella migrationsindustrin månne?

En naturkatastrof eller krig är fantastiskt för tillväxten.

BNP är en ganska trubbig siffra och inget mans ska hacka upp sig på. Både om det är en hög eller låg siffra så bör man ta det med en nypa salt.

Ökad invandring?

Ekonomiskt och politiskt är dagens situation en ekvation som inte går att lösa. Finns inget som kan få igång tillväxten igen om inte bankerna börjar ge dig pengar för att låna. Räntan ligger redan på noll i en strålande högkonjunktur och iprincip hela världen är överbelånad.

Denna gång kommer det inte sluta bra, kan bli ett tredje världskrig vi kommer att få beskåda.

Tillväxten kan inte vara för evigt om den är byggt på krediter och bolån såsom i Sverige.
Det vore snarare hälsosamt att det sker en justering där vi får en lågkonjunktur i 2-3 år.

Den låga BNP tillväxten kan säkerligen också förknippas till kronfallet, där värdet på SEK har minskat mot många valutor såsom EUR och USD.

Sedan får vi inte heller glömma att många Svenska bolag förvärvas av utländska företag såsom Geely mm. Där vinsten försvinner ut ur landet ner i utländska fickor.

Resten av världen har kommit ikapp Sverige.

Sedan får vi inte glömma Sveriges katastrofala migrationspolitik som har lockat hit 3:e världen med enorma bidragsförmåner, detta påverkar BNP per capita.

Tillväxt kommer av några företeelser:

* Att kapitalisterna avstår konsumtion och investerar i innovationer. (Lyckade sådan sänker produktionskostnaden, och konkurrensen sänker priserna, och då kan vi konsumera mer).

* Att kapitalisterna avstår konsumtion och investerar i Rationaliseringar. (Lyckade sådan sänker produktionskostnaden, och konkurrensen sänker priserna, och då kan vi konsumera mer).

* Att vi arbetar mer. (Detta kan vi dock inte öka speciellt mycket. Men historisk har det haft betydelse att kvinnor kommer ut i arbetslivet).

* Att vi köper produktionsmedel till lägre pris av andra länder som har tillväxt. (Våra produktionskostnader sänks och vi får råd med mer).

Sista punkten har vi svårt att påverka. (Ja, är vi inte med på den globala marknaden så försvinner den).
Näst sista kan vi nog inte räkna så mycket med. Lite kan den påverka om vi ser till att fler arbetar.

Vad får nu kapitalisterna att avstå konsumtion och investera?
Finns en sak och det heter vinstmöjlighet. Därav att kommunistländer i bästa fall har stagnation. Där finns inga incitament för förbättringar.

Svaret på frågan blir då att vi kan få tillväxt i framtiden genom att:

* Se till att vinstmöjligheterna är så bra som möjligt.
* Se till att konkurrensen är så fri som möjligt.
* Se till att folk arbetar med sådant som andra är beredda att frivilligt betala för.
* Se till att vara med på den globala marknaden. Och inte ha handelshinder/tullar.

Sedan finns många andra mindre punkter som bidrar till ovanstående.

Kina är väl exempel på ett undantag när det gäller kommunistiska/socialistiska länder med låg tillväxt.

Kina är politiskt - kommunistiskt, men det är en renodlad kapitalism i landet.
Få sektorer såsom telekom, banker är statligt ägda.

Kinas social expenditure är ca 7%. Det en av de mer nyliberala länderna i världen. I paritet med Singapore.

Att det sedan finns en överhet som kallar sig kommunistisk förändrar inte den ekonomiska verkligheten. Dom för inte någon socialistisk politik att tala om.

Detta startade när Deng Xiaoping blev ledare. Han ville liberalisera Kina och hade sett hur socialismen "torterade" folket. Med masssvält och att folk svalt ihjäl i massor.

Metoden var framgångsrik. Han skapade ekonomiska frizoner, där socialism inte gällde. Den första var Shenzhen utanför Hongkong 1979. Nu har Shenzhen passerat Hongkong map BNP/Capita. Då 1979 var det närmast ödemark.

Ja det där är ändå intressant. Hur stor är social expenditure i Sverige, ca 27 procent av BNP? Säger sig självt att det inte kommer fungera i längden...

Blandar du inte ihop tillväxt och köpkraft nu?