Omogna människor på universitetet

Kan säga att det är Linköping, skriver också att rör sig om indek, dvs Industriell Ekonomi.

Laidback, där är ordet jag söker efter. Du påminner om mig själv, skolan är naturligtvis viktig för mig men den utgör inte hela min värld. När jag är med kompisar så är det helt andra saker som är på agendan, att missa föreläsningar eller något liknande är något som inte är direkt någon större grej, och man borde inte ändra på hela sitt liv för att anpassa sig till skolan. Har också haft något av en "killen som skiter i allt" stämpel under mina år i gymnasiet och högstadiet lol.

Störande för vem? Jag kan lova dig att det finns många studenter i föreläsningssalen som uppskattar när någon annan student ställer frågor, hur triviala de än må vara. Under min studietid ställde jag alltid frågor. Oftast fick jag positiv respons från föreläsarna. De brukade ibland även komma fram till min sittplats under rasterna och diskutera frågorna mer ingående. Ibland fick man nån socialthandikapad föreläsare som inte alls uppskattade frågor. De brukade antingen dumförklara mig eller tappa bort sig i sin "manus". Men jag tog inte illa upp. Hellre att jag framstår som dum där och då än på tentan. Dessutom slapp jag läsa 50 sidor i kurslitteraturen för respektive föreläsning.

Borde nog kanske fixa till den punkten. Jag pratar specifikt om det jag skriver om i princip. Om jag är försenad till något (och vi snackar då om kanske 1 minut eller något liknande) och samtidigt är med en grupp kompisar eller något liknande, så kommer jag att öka på tempot något och gå in med dom. Jag tänker inte skita i dem och börja rusa för att inte råka komma 1 minut försent. Det här är dock en väldigt liten banal grej som jag ogillar, förstår att folk tänker annorlunda när det gäller sånt här.



Tycker inte att det är "töntigt" att komma försent, naturligtvis är det väldigt viktigt och bra att hålla tider. Läs mitt svar ovanför.

När jag refererar till nationalekonomi i Lund, så var det 100% klädda män i kostymer. Kvinnorna hade också klätt upp sig likvärdigt.

Inte ens juristutbildningen har så många kostymklädda, snarare inte så många.

Kan ju bara konstatera att när jag läste NEK A så satt det väl stundtals bortåt 300 pers i Kårhusets aula, och antalet av dessa som bar kostym var minst sagt lätträknade. Vad gäller juristprogrammet så är det ju nästan gulligt att det fortfarande finns folk som tror att jurstud springer runt i kostym.

Du kanske pluggade på Linnéuniversitetet eller Södertörns högskola? Jag har varit på både mindre högskolor och större. Skillnaden är markant mellan studenterna. Som att komma till skilda världar.

Seriöst NEK i Lund 100% i kostymbyxor och skjorta. Lägg till en kavaj så blir det kostym.

Min erfarenhet är att människor sällan förändrar sig särskilt mycket från hur de var i skolan även om de är 30 år äldre och ska vara mogna nu. Samma sociala strukturer träder alltid fram så fort folk hamnar i en skolmiljö, det bildas tjejgäng som stöter ut de som inte passar in i mallen, de coola killarna och tjejerna håller sig på sin kant och människor mobbas och görs ner på olika sätt. Det är inte bara en tonårsfas.

Jag skulle nästan säga att de här problemen är större på högskolor än på högstadie- och gymnasieskolor för på en högskola förväntas alla vara vuxna och har lärt sig grundläggande saker som respekt och hur man beter sig mot andra människor, så skolorna bryr sig inte om vuxenmobbningen.

De som blir mobbade eller utstötta har ingenstans att vända sig för hjälp på högskolan direkt eftersom deras lärare inte anser att det är deras jobb att lösa vuxna människor problem, de är bara där för att undervisa och skolan i stort tänker ungefär likadant, ni är vuxna människor så ni får väl bita ihop eller lösa det bara.

Har en närstående som var mobbad större delen av skolgången för att hon inte såg ut som alla andra och var som alla andra. Nu har hon en bra utbildning med bra jobb och är väldigt uppskattad och framgångsrik på jobbet men på högskolan upprepade sig exakt samma mönster som tidigare under skolgången. Oavsett hur hon ansträngde sig för att passa in i klassen så stöttes hon ut och mobbades, även av liksom 40-50-åriga kvinnor som plötsligt föll tillbaka i sina gamla tonårsmönster så fort de kom in i en skolmiljö och mötte människor som inte passade in i deras lilla värld.

Nä, den som tror att högskolan på något sätt skiljer sig från annan skolgång misstar sig nog grovt. Människor förändrar sig inte, och någonting med skolmiljöer verkar locka fram det värsta hos människor.

Tjena! Kan börja med att säga att jag inte säker om den här tråden ska vara här, så en mod kan gärna kolla igenom den och eventuellt flytta på den ifall så är fallet.

Men nu till mitt problem. Jag ska börja studera vid ett av de större universiteten i landet under hösten och ser bara positivt på det, förutom när det gäller en aspekt. Det sociala livet där, eller rättare sagt människorna överlag som går där. För två år sedan började jag plugga indek men hoppade av efter 3-4 månader främst på grund av att jag inte gillade kursmaterialet, men också delvis på grund av att jag hade svårt att "klicka" med människorna i min klass och i programmet överlag.
De flesta av personerna som jag stötte på betedde sig (enligt mig) som omogna tonåringar, och nu pratar jag inte om aktiviteterna under nollningen utan det sociala överlag. Jag kan lista lite av de beteenden som jag observerade som gjorde mig i princip illamående. Vissa av de här sakerna är naturligtvis mindre illa än andra.

- Att dricka alkohol var det coolaste man kunde göra.
- Så fort någon hade festat var den personen tvungen att snacka om det i flera dagar i följd, som att personen i fråga aldrig tidigare hade varit på en fest.
- Folk fick panik och spurtade som galningar när de insåg att det fanns minsta lilla chans att ens komma minuten sent till en föreläsning (bokstavligt talat).
- Att inte gå på någon schemalagd aktivitet var inte ett alternativ som ens kunde övervägas, minns att vid nollningen så blev faddrarna tvungna att skjuta upp ett event för att det låg farligt nära en obetydlig föreläsning som vi skulle ha.
- Kan inte minnas att jag någon gång hörde någon använde ett svärord, slang eller något liknande (det jag menar i princip är att alla verkade så väluppfostrade och fina).
- Folk som satt bredvid mig under föreläsningarna brukade viskandes skryta om hur de redan visste vad det var som det förelästes om.
- Att ibland hjälpa till klasskamrater under lektioner med frågor eller problem var inte något som de flesta ville slösa tid på att göra, samt så uppskattades det inte ifall någon ställde för många frågor under lektionens gång (2-3 per lektion var den yttersta gränsen innan folk blev märkbart irriterade).

Jag fick intrycket av att de allra flesta personerna som jag på något sätt hade en interaktion med var mesiga fjollor. Jag kan tyvärr inte beskriva det på något annat sätt. De farligaste de någonsin hade gjort i sina liv var kanske att åka 5 km/h över hastighetsgränsen på en öde väg mitt under natten. Det kändes som att de var personer som under högstadiet & gymnasiet inte direkt var de coola kidsen, och att de nu fick en möjlighet att hävda sig socialt utan några restriktioner.

Som sagt, jag kommer från en tämligen liten stad (dryga 50 000 invånare) men jag har aldrig stött på sådana individer varken innan jag började universitetet eller nu under mina sabbatsår. Jag ska påbörja systemvetenskap nu under hösten, och skulle vilja veta om jag kan förvänta mig liknande typer där? Är det här förresten vanligt beteende? Tacksam för svar.

Hur mogen känner du dig själv som retar dig på dessa beteenden?
Är det inte rätt skitsamma vad andra människor gör, tycker, tänker och agerar?

I egenskap av att ha spenderat tre terminer på UU juridicum, två terminer på civ. ing. V&V i Lund och en termin på LiTH kan jag, utan att tveka ens en sekund, konstatera att 99% av alla studenter på ind. ek. är bögar, pengakåt övre medelklass (läs moderatslödder) och allmänna flanar med bra betyg som inte vet vad de vill (och därför väljer en utbildning de tror leder till, och jag citerar, "feta cash".

Jävla flanar överallt.