Som ett tillägg till mitt förra inlägg, så vill jag alltså poängtera att jag ifrågasätter kopplingen att som man vara PK och uttalad feminist jämfört med att bara vara ärlig, intelligent och rakryggad skulle göra det lättare att träffa villiga kvinnor.
Nu bör vi minnas att jag är autistisk och psykologi knappast är mitt område, men kanske - och bara kanske - kan det vara så att man i längden tjänar på att vara ärlig och rakryggad, istället för ett hycklande, ljugande och lismande PK-hjon? Nu ser jag till att ärligt stå för det jag vet är sant, även om det kan leda till obehagligheter och repressalier, för att jag behöver det för min själsfrid och för att kunna se mig själv i spegeln. Ja, det är väl sannolikt en starkare drift för mig, då aspiesar är kända för att vara väldigt ovilliga till att medvetet ljuga. Men samtidigt kanske det helt enkelt är en attraktiv egenskap att vara ärlig och rakryggad? Även om det är jobbigt, smärtsamt och man riskerar att bli angripen för det? Speciellt är det kanske en attraktiv egenskap hos en man? Eller gillar kvinnor svaga, oärliga, lismande och ryggradslösa män bättre?
Sedan säger jag inte att det inte spelar roll hur man är det. Att jag är intelligent, vetenskapligt lagd och ofta kunnig om det ämnet som diskuteras, samt därför är även bra på att förklara varför jag inte håller med, varför jag anser det jag anser, samt kan peka ut logiska brister i de resonemang som framförs, lär förmodligen underlätta för att få igenom min poäng. Att jag ofta är saklig och undviker att vara aggressiv och förolämpande lär också underlätta, samt att jag även kan vara rätt humoristisk, men jag undviker att i första hand använda ironi och sarkasm för att trycka ned den jag talar med (IRL, på nätet gör jag mig skyldig till det). Åtminstone humor om personen i sig, medan jag kan möjligtvis framföra ett försiktigt skämt för att tydliggöra de logiska bristerna i själva argumentationen.
Och likväl kan jag definitivt bli bättre. Om ni tycker att det är stressande och obehagligt att befinna er i en situation där alla vänder sig som en PK-pöbel mot er, hur tror ni det känns för mig som är autistisk och redan kände mig stressad och ett visst obehag redan före p.g.a. att jag befinner mig i en social situation till att börja med? Jag har lovat mig själv att trots stressen i sådana sociala situationer försöka hålla mig ännu lugnare, samt i ännu högre grad vara hövlig och inte dras med i en hätsk stämning. Inte minst behöver jag jobbar på att verkligen lyssna på vad folk säger. Det är lätt hänt när någon till synes börjar med en typisk PK-rant eller PK-floskel att jag antar att jag kommer få höra samma skit som alltid, men jag bör lära mig att lyssna klart och inte vara inställd på att omedelbart vifta bort det med ett färdigt argument. Ja, jag har lovat mig själv att jag inte bara ska lyssna klart, utan t.o.m. hjälpa personen att formulera sina argument klarare (för många gånger är de inte värst klara och begripliga, speciellt om det trots allt är mer eller mindre floskler). Det kanske kan uppfattas som man "hjälper" den andra med argumentationen, men faktiskt brukar det bara göra det lättare att peka på felaktigheterna och de logiska bristerna i personens argument när de är klarare. Samt om jag nu mot förmodan inte skulle kunna det, så är det kanske trots allt jag som har fel? Eller åtminstone har missat något? Jag har allt att vinna på det, samt jag vill påstå att vara lugn och visa att man verkligen lyssnar på vad folk säger brukar faktiskt ha en lugnande effekt på andra. Jag har redan många gånger i mitt liv fått folk att i diskussioner backa och medge att det finns svagheter i det de framför, så jag skulle tro att om jag lyckas med ovanstående, så kommer det snarare att bli ännu vanligare. Och trots allt är det väl vad som är poängen med att diskutera saker, d.v.s. att ta in vad den andra säger och eventuellt komma fram till något nytt?
Sedan finns det även andra saker som kan vara värda att tänka på. T.ex. kan det möjligtvis vara värt att påpeka för TS att om denne irriterar sig på ett vanligt beteende hos många kvinnor, så skulle jag rekommendera att skriva kritiskt om just detta beteende, inte om kvinnor generellt. Speciellt som generaliseringar om exakt alla kvinnor sällan är korrekta, då det finns allt från undantag till många som inte stämmer in på beskrivningen. Samma gäller om man kritiserar t.ex. trosdogmer inom den svenska statsfeminismen. Kritisera dem, inte alla kvinnor. Det kommer bli betydligt svårare för eventuella PK-white nights att få grepp om dem. Obs, att de sannolikt kommer själva försöka generalisera det till att handla om alla kvinnor, men då är det ju de som inför allas ögon uppvisar sin ohederlighet.
knasen79 är dock ett av Flashbacks ökändaste PK-troll, snarare än just specifikt en s.k. 'white night', så det är bara att ignorera.
