Kontoret för särskild inhämtning (KSI)

Kontoret för särskild inhämtning (KSI) är ett underrättelseorgan och en del av den svenska Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST). KSI arbetar med HUMINT (personbaserad underrättelseinhämtning), ett begrepp som bland annat innefattar användandet av infiltratörer[1], mot utländska förhållanden.[2] KSI är inte en öppen organisation. Namnet på nuvarande KSI-chefen liksom hela namnet på alla andra anställda är sekretessbelagt.[1]

KSI har varit namnet sedan 1994. Dess föregångare har varit T-kontoret (1946–1964), IB (1965–1973), Gemensamma byrån för underrättelser (GBU) (1973–1982) och Sektionen för särskild inhämtning, SSI (1982–1994).

Enligt uppgifter till SvD från en välplacerad källa är it-skandalen allvarligare än vad som kommit fram tidigare, både i sak och på ansvarssidan.

– Det makalösa är att både Säpo och även KSI tillät det här att fortgå i två år. Läckorna är konstaterade på ett tidigt stadium. Effekten är ett förräderi, jämförbart med att Wennerström eller Bergling hade stulit agentlistan utan att någon visste vart den tog vägen sedan, säger SvD:s uppgiftslämnare.

När en svensk agent avslöjas medför det stora risker även för andra personer.

– Det är ju en sak att man bränns i operativa uppdrag, det kan hända ibland även med skyddade identiteter. Men att bli bränd på grund av att ens egna myndighetsledningar inte agerar är en annan sak. Dessutom kan din fru och dina barn att råka illa ut. Plus att alla källor som du har träffat på uppdrag kan identifieras och sväva i livsfara.

Var ligger ansvaret?

– Framför allt är det Säpo som har misskött sig. Men även KSI och berörda statsråd, i praktiken inrikes- och försvarsministrarna som misslyckades med att få stopp på läckorna i två års tid.

Transportstyrelsen påbörjade 2014 under ledning av dåvarande generaldirektören Staffan Widlert en IT-upphandling.[9][3] På uppdrag av honom genomfördes outsourcingen av den dåvarande IT-chefen, som senare i SÄPO:s förundersökning uppgav att han saknade en bild över vad det fanns för skyddsvärda hemliga uppgifter inom Transportstyrelsen som helhet. SÄPO hade inte tillfrågats under upphandlingen, utan först i maj 2015 när IBM ville få säkerhetsgodkännande av utländsk personal.[10] Widlert hann inte slutföra upphandlingen innan han slutade, dels för att upphandlingsarbetet hade fördröjts, dels för att han slutade något före den vanliga pensionsåldern, beroende på hur regeringen förlängde hans förordnande.[3] När hans efterföljare Maria Ågren tillträdde som generaldirektör i januari 2015, var upphandlingen i slutfasen och färdigförhandlad.[9] Ågren fick en timmes överlämningsmöte med Widlert och där migreringen och outsourcingen behandlades som en av flera punkter.[9] Avtalet med IBM Svenska AB slöts i april 2015 och planen var att IBM skulle ta över driften redan 1 september samma år.[11] Tidsplanen på cirka 4 månader inklusive semestermånad ansågs i efterhand vara mycket optimistisk, men som baserades på en ursprunglig mer rymlig tidsplan som fördröjts, dock med ett fastlagt slutdatum eftersom avtalet med Trafikverket inte förlängts.[10]

För två veckor sedan avslöjade Dagens Nyheter att en rysk överste, Andrey Belyaev, under flera år levt med sin familj i Roslagen.

Belyaev avtjänar nu ett tolv år långt fängelsestraff i Ryssland för landsförräderi. DN:s granskning har visat att Andrey Belyaev på 1990-talet tjänstgjort som diplomat på ryska ambassaden i Stockholm – en befattning som experterna menar bara var en täckmantel för hans riktiga uppdrag i Sverige, som spion för den ryska militära underrättelsetjänsten GRU. Den ryska domen mot honom visar att han i något skede bytte sida och med all sannolikhet värvades av svensk underrättelsetjänst som agent.

I oktober 2015 grips Andrey Belyaev av ryska säkerhetstjänsten, misstänkt för landsförräderi. I oktober 2016 döms han till 12 års fängelse för att ha lämnat över hemlig information till främmande makt.

Den ryske spionen som levde i Rimbo hade en mystisk svensk medhjälpare som hjälpte honom med en falsk bakgrundshistoria. Senare fick den ryske officeren även jobb, bil och villa av en känd svensk affärsman. Mycket talar för att officeren rekryterats av svensk underrättelsetjänsts hemligaste avdelning.

Sverige bedriver ett aktivt och avancerat underrättelsearbete mot Ryssland. På militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, finns Kontoret för särskild inhämtning, KSI. Vem som är chef för avdelningen, vilka som jobbar där och vad de gör är hemligt. I statliga utredningar beskrivs deras uppdrag som att ”inhämta information med särskilda metoder” och ”att ge Försvarsmakten möjlighet att ta till vara tillfällen till underrättelseinhämtning som andra organ inte kan utnyttja”.

KSI har stora befogenheter i sitt arbete. Begreppet ”särskilda metoder” har tolkats som att de i praktiken har rätt att bryta mot lagen. En tolkning som chefen för Statens inspektion för försvarsunder*rättelseverksamheten, Siun, inte kan dementera.

En 32-årig svensk affärsman greps i februari i S:t Petersburg anklagad för att ha tagit emot hemligstämplade filmbilder av en ryss i utbyte mot 2 000 dollar.

Svensken greps av säkerhetstjänsten FSB och förhördes under en eftermiddag, innan han utvisades ur Ryssland på livstid.

32-åringen arbetar inom den svenska försvarsindustrin Celsius Tech. Hans resa till S:t Petersburg gjorde han dock för ett av sina egna företag.

32-åringen, som befinner sig på resa i Storbritannien, bekräftade på onsdagen för Dagens Eko att han gripits av rysk polis under ett affärsbesök i S:t Petersburg.

"Det var ganska traumatiskt det där, så jag har försökt att förtränga det", berättar han.

32-åringen förnekar dock bestämt att han sysslat med spionverksamhet.

Han ville bara hjälpa en sjuk släkting till sin ukrainska fru. Det var därför han lämnade pengar och fick en docka i gåva.

"Det är väldigt vanligt att man hjälper varann när man åker fram och tillbaka till Ryssland. Men dom som jag hjälpte den här gången var tydligen inte dom som jag trodde att det var. "

Den spionutpekade Peter Nordströms kontaktperson vid gripandet i S:t Petersburg i februari i år har häktats. Mannen anklagas för spioneri för Sveriges räkning, uppgavs i Moskva på fredagen.

- Vi vet att han haft minst tio kontakter med svenska underrättelsemän före incidenten i februari då vi avslöjade både honom och svensken, sade källor inom den ryska säkerhetstjänsten FSB till nyhetsbyrån TT.

En provokation, fullständigt osannolikt. Så beskriver Rysslandskännare som DN pratat med på onsdagen den senaste svensk-ryska spionaffären så som den publiceras av Moskvatidningen Nezavisimaja Gazeta.

- Säkerhetstjänsten FSB läcker uppgifter mot pengar eller för att visa på att det behövs budgetförstärkningar för deras viktiga arbete, säger Leif Kihlsten, forskare och Rysslandskännare på militärhögskolan i Stockholm.

- Det är givetvis helt orimligt att en svensk agent skulle fotografera en järnvägsbro i Pskov. Svensk underrättelsetjänst har ingen nytta av sådan information som man kan få så mycket bättre på annat sätt.

En person med mycket god kännedom om svensk militär underrättelsetjänst säger till DN att uppgifterna i Nezavisimaja Gazeta kan ses som ett klart mönster:

- Rysk säkerhetstjänst vill sprida osäkerhet i Sverige om svensk underrättelsetjänst - göra de svenska uppdragsgivarna osäkra på kvaliteten hos de egna organen. Det är ett klassiskt sätt att arbeta.

Underrättelsenämnden. "Svensken var utsänd för att spionera". Ordförande bekräftar uppdrag

Rolf Dahlberg, moderat ordförande i riksdagens underrättelsenämnd, bekräftade på torsdagen att den spiongripne 32-årige svensken varit rapportör eller budbärare åt KSI, kontoret för särskild inhämtning, som sorterar under den militära underrättelsetjänsten MUST.

Dahlberg uppgav för TT att han informerats om gripandet av 32-åringen redan i vintras. Dahlbergs uttalanden är ett avsteg från reglerna eftersom nämnden normalt aldrig uttalar sig om sitt arbete.

SSI har i stort sett obegränsade resurser när det rör rikets säkerhet! Det är min erfarenhet. Problemet med SSI är att de fortfarande gör lite som de vill — och i stort sett utan insyn. För något år sedan när den nya FRA lagen diskuterades kom SSI upp i debatten. Det är en av ytterst få gånger som organisationen överhuvudtaget nämnts i svensk media. Pröva att ‘googla’ på SSI eller KSI som det officiellt heter idag. Du får fem träffar. Det har alltså skrivits ungefär fem gånger om SSI i svensk media sedan Internets uppkomst! Jämför det med att googla på CIA och du får en sådär 48 miljoner träffar…

Militären bygger i det tysta upp ett nytt IB, hävdar Säpo med stöd av tunga experter.

Den senaste veckan har försvarsminister Mikael Odenberg anklagats för att vilja skapa ett övervakningssamhälle. Men vill han också skapa en hemlig agentkår som får verka inom Sverige fritt från alla lagar? En slags svensk Stasi, eller, för att använda en mer näraliggande jämförelse, ett nytt IB?

Det verkar i varje fall Säkerhetspolisen tro.

Men Säkerhetspolisen riktar också, i vad som måste betraktas som en extraordinärt öppen byråkratisk batalj mellan regeringens egna myndigheter, frän kritik mot de befogenheter som de anser förslaget ger det hemliga Kontoret för särskild inhämtning, KSI.

Säpo varnar för att KSI får möjligheter att utan tydliga regler agera operativt med spaning och agenter i Sverige. Den typen av verksamhet är i dag emot lagen eftersom KSI saknar polisiära befogenheter.

– Det här är spöket från IB-tiden som kommer tillbaka. Det var den spricka som uppstod på 60-talet då Säpo insåg att militären hade en parallell, hemlig organisation till polisen som bedriver hemlig polisverksamhet utanför alla lagrum. De gör precis som de vill, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.

Efter att ha tagit del av såväl lagrådsremissen som synpunkterna, menar Agrell att om Säpo har rätt i sin kritik är det ett allvarligt hot mot rättssäkerheten.

– Övervakning av teletrafik i all ära, men en underrättelseverksamhet som inte är bunden av lagarna längre, den kan utsätta medborgarna för rättsövergrepp av en omfattning och art som inte kan jämföras.

Eftersom KSI:s verksamhet redan i dag är hemlig är det svårt att veta exakt hur det nya förslaget påverkar organisationens befogenheter. Men det är tydligt att förslaget rört upp mycket damm i underrättelsekretsar. Anders Eriksson, före detta chef på Säpo och nu ordförande på Registernämnden, menar att lagrådsremissen, ifall den blir lag i sommar som regeringen planerar, visst ger KSI möjligheter att bedriva spaning i Sverige.

Wilhelm Agrell menar att Sverige tar många steg bakåt om KSI får större makt.
– Vi får en slags extrajudiciell maktutövning som är det som tidigare har präglat odemokratiska regimer i framför allt olika delar av tredje världen och Östeuropa.

För första gången riktas nu öppen kritik mot den svenska militära underrättelsetjänsten för dess agerande i den svensk-ryska spionaffären.

Kritiken kommer från Försvarets materielverk, FMV. Verket är djupt bekymrat över det faktum att en civilingenjör inom försvarsindustrin Celsius använts som kurir i spionaget mot Ryssland.

- Vi kan inte utesluta att svenska försvarsintressen skadats genom det inträffade, säger FMV:s chefjurist och säkerhetschef Stephan Källmén till DN.

Vad hände sedan den 32-årige Celsiusingenjören Peter Nordström gripits av den ryska säkerhetstjänsten den 23 februari i år

Hamnade han i en utpressningssituation

Tvingades han lämna ifrån sig sekretessbelagd information om Jas-projektet och svensk undervattensteknik

Hur länge hade Nordström anlitats av den svenska militära underrättelsetjänsten

Vilka kontakter har han haft i Ryssland

Vid det här laget måste det anses styrkt att Peter Nordström var utsänd till Ryssland av KSI, Kontoret för särskild inhämtning, som sorterar under den militära underrättelsetjänsten. Inte minst den nu avgångne ordföranden i försvarets underrättelsenämnd Rolf Dahlberg (m) har bidragit till den kunskapen. Han bröt ett tabu när han berättade att han fått information att "en kurir från KSI" åkt fast i S:t Petersburg.

It-skandalen på Transportstyrelsen gjorde det möjligt för främmande makt att röja Sveriges hemliga agenter och utsätta dem för risker. Det sade Gunnar Karlson, chef för den Militära säkerhets- och underrättelsetjänsten, Must, när han på måndagen vittnade under ed om säkerhetsläckan.