Slumpmässiga extrema lyckorus

Är väl varken lycklig eller olycklig. Har mina bra stunder, men är ofta lite deppig. Har funderat på om jag är bipolär eller nåt. Vissa dagar är jag glad / utåtgående. Några gånger i månaden får jag någon ynklig anledning att stå med kniv i näven dock

Nu till diskussionsämnet. Ibland får jag helt sjuk eufori i ca 30 sekunder. Händer oftast medan jag lyssnar på musik men även annars. Senast var väl några dagar sedan när jag lyssnade på SRV's version av Voodoo Chile. Mitt i solot känns det som om någon tryckt i mig heroin. Är nöjd med allt. Känner ingen oro för framtiden. Har släppt allt dåligt som någonsin hänt mig.

Tänk hjärnans tillstånd vid orgasm fast 5x starkare. Som jag förstått det är det dopamin som är ansvarig för denna känsla. Skulle inte beskriva det som en adrenalinkick. Är helt lugn.

Vad kan detta bero på? Någon annan som upplevt detta?

Kan konfirmera upplevelsen, men orsakerna till fenomenet känner jag inte till.

Kan vara dålig blodcirkulation eller lågt blodtryck, tillfälligt låg blodtillströmmning till hjärnan kan ge liknande effekter... (därför folk stryper sig själva/andra vid sex)

Känner igen det, kan sitta still i soffan flera timmar o känna mig euforisk o lyssna på en go låt. Men om man plötsligt måste ut och röra på sig kan det bli problem. Vissa enstaka mornar kan ja även känna mig pigg o alert medans ja vanligtvis brukar vakna och se helt nerdrogad ut. Ibland undrar jag om drömmar kan påverka ens tillstånd under dagen.

Sådana känslor av eufori får jag nästan jämt när jag lyssnar på musik jag älskar. För mig helt normalt. Men i dagens samhälle får man ju inte må bra eller vara euforisk då det förväntas av folk att man alltid ska gå omkring och må dåligt.

Eufori är underbart att känna och att känna njutning och komma in i så kallade muga-tillstånd, där man är mitt uppe i det man håller på med och liksom glömmer av omvärlden. Det är egentligen något helt naturligt för människan. Men dagens unga föredrar att må dåligt och skära sig i armarna, och grunduppfattningen inom den konventionella psykologin är att alla människor innerst inne mår dåligt. Rent bullshit. Livet är till för att levas och ta vara på.

Jag får med det som du. Jag har borderline.

Läste lite om borderline. Inte helt omöjligt att man har en släng

Jag upplever samma rus, det kommer sporadiskt och har ingen särskild utlösare eller gemensam nämnare. Känslan är otroligt stark men flyktig!

Äter, sover och rör du på dig som du bör? Tar du droger och har du eller närstående bekräftade diagnoser?

Flyttar tråden till ett mer passande delforum.

Psykologi: allmänt ——-> Psykisk hälsa

/Mod