Citat:
Ursprungligen postat av
Valyrion
Har du aldrig haft en känsla av att Gud är där när du är ledsen? Typ att du inte är ensam även om du känner dig övergiven...
Jag är djupt troende så jag hade ångrat att jag inte var mer tacksam, snäll och glad. Jag jobbar på det dagligen då jag tror att timmen är riktigt riktigt nära. Jag kan nästan känna lukten av död.
Vill du tro även om du inte riktigt kan tro?
Jo jag önskar väl att det finns en fortsättning efter det jordiska. Kanske en GUD.
Har inte haft den känslan av GUD när jag haft problem. När jag varit övergiven och ensam har jag verkligen känt så också och bara fått lita till mig själv.
Däremot har jag fått ett andligt uppvaknande - självmedvetenhet och kan känna ro när det stormar.
Jag är tacksam, men har svårt för det när det inte finns någon att tacka förutom mor och far som satte mig till världen. Och de som gjort något gott. Mer glad än tacksam kanske och tar inte allt för givet.
Tog nattvarden i mars bara för att gå igenom ritualen och känna efter. Det kändes ju fint.
Jag tycker inte man behöver jobba på det bara för att timmen är nära. Det verkar vara ett arbete som i så fall bara utförs för sin egen vinning? Om jag får vara lite vänligt provokativ?